Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - aghe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(för percha el. perca) VGL xiv. i skippundh törre
aborre HSH 19: 166 (1506).
aghe, m. [Isl. agi] 1) fruktan, skräck. ther
är hwarte ratzl äller aghe Al 1879. ib 3729, 6227, 7932,
9976. han fik for räzl rät äldre agha Fr 3158. Iv 947.
for marsken haffde han myken agha RK 2: 3957. göra
the borgare ther af agha ib 2410. ib 4634. androm til
aga ib 3: (till. om Chr. II red. B) 6230. lifua vidh
nödh ok tholkin agha Iv 5682. — pl. skrämskott, hotelser.
iak rädhis ey thina agha Fr 1002. 2) tukt,
näpst, späkning. hyölt hon sin kropp wndher starkom
agha oc harde näffst Lg 3: 395. ib 421. 3) ordning,
skick. mykin aghe ok starker frid RK 1: 453,
1815. ib 1247. pa myna swäna hölth iag skälighen agha
RK 3: (sista forts.) 5843. — agha fulder, adj.
upprätthållande tukt och ordning. aga fwl öffwer them
han rada skal BSH 5: 305 (1508).— agha lös, adj.
[Isl. agalauss] L. utan tukt el. ordning, tygellös. han
förde myketh folk oc agalösth MD 436.
aghen? om aghen (för daghen?) ginghom wi i hwsen
til folket Lg 3: 468.
aghn (angn: angna Ber 224. -ar), f. [Isl.
ögn] L. agn. som agna j kornaxom sundirkrosas j
trysningh MP 1: 140. at ... kornit starklica thryskias
at thz skuli skilias fran agxeno oc agnine Bir 2:
55. ib 159, 279, 3: 319. Ber 224. Al 9118. —
aghnabaker, m. L.
aha? Bil 901 (möjligen för tha).
ahald (aahaal), n. [Isl. áhald] våldsamt grepp,
handgripligt våld. at hownskild inthet aahaal eller
aakomma giorde paa honum BSH 5: 362 (1509).
ahughadher, adj. uppmärksam, aktsam. tilbör thy
thik waflatlika at ahughadhan vara (studere) när thins
hiärta reenlek Ber 267.
ahughi (ahoghi. aahoge), m. [Isl. áhugi] 1)
åhåga, uppmärksamhet, aktgifvande. haf ahugha a
(intente ora) thinom härra gudhe Ber 271. 2)
omtanke. skal han ok haua mera akt ok åhugha huru
han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok
almogha KS 56 (140, 61). mz ahogha och vmsorgh vm
thz j skulin ätha JP 58. taghä megh swaadanä aahogä
oc bestilning paa FM 350 (1507). 3) ifver. tha
fingo somme sa stoor ahuga RK 2: 7471.
a hughsa, v. betänka. vil iak gärna mz thinne
hiälp a huxa min brut Bir 4: 145.
ahughsan (aahugxan), f. omsorg, ifver. mina
nadh skulu the sik saman sanka for liggiande fää
mz idhkelike aahugxan Bir 4: 34. VKR 78.
ahylilse, f.? täcke, täckelse. madhka skulu uara
thin ahylilse (operimentum) Ber 210.
ahända, v. L. [Isl. áhenda] eg. lägga händerna
på. 1) taga, bemäktiga sig. huat han ville ther a
hända thz gat man ey wäl for honom waart RK 1:
974. 2) påträffa. RK 1: 727.
ahöra, v. L. åhöra, höra på. mädhan thässe min
brudh ahörer Bir 3: 358. SD NS 1: 291 (1403), 589
(1406). allom ahörande KL 8. härädzmannom närwarandom
oc ahörandom SD NS 1: 36 (1401). ahörande
oc flerom biscopom mz honom Gr 312. MP 1: 30, 47.
Bir 1: 36, 333. Su 227. Jfr höra a.
ahöra, f. L. åhöra, åhörande. i thera ahöro SD NS
1: 209 (1403). ib 252 (1403) o. s. v. j manga sanninda
manna näruaro ok a höro Bir 1: 50. ib 65, 2: 221,
3: 83, 218.
ahöran, f. = ahöra. SD NS 2: 260 (1410). Lg
3: 3.
ahörilse (aahörelse), f.? = ahöra. BSH 5:
460 (1511).
aka (aker, oko, akin), v. [Isl. aka] L. 1)
köra, föra på vagn eller i släde. TB 75. thän akir
goth las i gardh som godha kunu ffaar GO 866.
2) åka. SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thz han
wilde aket i forgyltom släde RK 1: (Albr.) s. 214.
— aka ut, köra ut, föra ut. wilia the sina ake
sälia ellir gifua tha ake uth aff scoghenom TB 75.
the oko han wt aff stadhenom Bil 713. — Jfr in aka.
aka, f. L. 1) körsel. ako lysa TB 74. ib 79. Jfr
skogha aka. 2) det som köres, särsk. sådant
som blifvit hugget i skog. alla akor jnnan tridhiwngx
magho män saklöse hem till sin aka a sama dagh the
hona hugga TB 75. wilia the sina ako sälia ellir
gifua ib. sälia ellir skipta ako sinne jnnan tridhiwngx
ib. hwar som huggir j synne ako tymbir ib. höwitzman
oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som
i skipan ib. ib 76, 79.
akalla, v. L. 1) tillkalla, åberopa. jak akallar
(invoco) vitnara i dagh hymilin oc iordh MP 2:
175. 2) åkalla, anropa (om hjälp). kom sanctus
olafuus til honom som han hafdhe länge akallat Bil
869. allom thöm thätta nampn a kallado ib 897. Bir
1: 24, 119, 140, 379, 3: 96. MB 2: 316. Ber 3. Su 379.
akalla a gudh LfK 197. Lg 3: 557.
akallan, f. L. åkallan, anropande (om hjälp). roopp
ok a kallan MEG (red. A) 56. ib (red. B) 61. EG
65. mz rätte tro oc akallan MB 1: 411. hörer synna
vyna böner ok akallan Lg 3: 557. hänna nampns a
kallan Bu 30. ib 526. Bil 86. diäwlz acallan Bu 155.
Bil 287. Pa 23. Bir 1: 37.
akallilse (-else), f.? åkallan. hörer ... warä
ödmiwkä bön ok akallelse BSH 3: 176 (1466.).
akan, f. L.
akare, m. åkare. SO 203, 204. — ss tillnamn. SJ
53 (1433), 86 (1438).
akarn (agerne), n. [Isl. akarn. D. agerne] L.
ållon, ekållon. tag millan barken aff vng eke trä, oc
aff agerne, eller oc grön agerne LB 7: 301. agerne
sma stöt oc druckne med öl eller viin ib 304.
akeföre (aake-), n. [N. akeföre] väglag af den
beskaffenhet att man lätt kan köra. tiil aakeföre bliffuer
DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek).
aker (aaker LfK 20, 199. oker BtFH 1: 154
(1507); FM 391 (1508); BSH 5: 383 (1510), akker
Su 148. pl. -rar), m. [Isl. akr] L. 1) åker,
odladt jordstycke, odlad mark. brände garþe ok akra
sins molz manz Bu 175. KL 132, 139. Bo 125. aker ok
äng SD 6: 149 (1349). ib NS 1: 170 (1402), 370 (1404), 389
(1405). BtFH 1: 154 (1507). FM 391 (1508). LfK 20.
riff opp aff thins hiärta aaker smaa torna ib 199.
tith hiärta är gudz aker ib. — i ortnamn. apaldiæacher
SD 1: 597 (1282, i vidim. af 1286). löredachær
ib. frigiæraker ib 3: 5 (1311). odhensaker ib 124 (1313).
wllaraker ib 628 (1323) o. s. v. Jfr böno-, hvete-,
rofna-, rogh-, upgangs-, ända-, ärta-aker. 2)
på åkern växande säd, gröda, bildl. nu är min oker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
