Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - alder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vngdomenom ok j aldrenom (senectute) Bir 1: 216. ib
2: 159. MB 1: 248. Di 21. — Jfr möliar-, siängar-,
systkina-alder. — alders häfdh (allers-), f.
gammal häfd. som ther hafwer aff allers häfdh til
lighat SD NS 1: 153 (1402). — aldersman,
m. 1) äldste. vtwaldhe noghra mz sik aff
prästomen oc almoghans aldirsmannom MB 2: 257.
ib 314. the fyra oc thiugu seniores, som kallas
aldirsmän, äpter thy skriwat standir i apocalipsi
Ansg 179. Jfr alderman. 2) den som är äldre.
aat spör ... thina alders män (majores) Su 165. —
alders sot (allers-), f. ålderdomsskröplighet. aff
allers soot RK 1: (Lilla RK) s. 215, 216, 217, 218, 219,
223, 224. — alders tidh (allers-), f. ålder, forntid.
han haffwer lighet til sweriges riighe aff allers
tiidh HSH 29: 43 (1496).
alder, f. ålderdom. han hafdhe nu j aldrinne (in
senectute) alt thz honum aatluste Bir 2: 129.
alder (aller. f. al. all. ald Bir 4: (Avt) 179. dat.
m. allom. aldom SD NS 2: 52 (1408). n. allo.
aldo ib 2: 53 (1408). ack. m. allan. aldan ib 2:
52 (1408). f. alla. allda ib 2: 53 (1408). pl. gen.
aldra. alra. alla. allar ib 1: 623 (1407). allare
PK 221. allarss LfK 249. aller (bildadt efter
Tyskan; liksom allare och alder träffadt endast ss
förstärkande superlativen). alder BSH 5: 518 (1512).
allers LfK 248), adj. [Isl. allr] L. 1) hel,
all. alla försto naat februarii manaz Bu 9. ran allan
daghen ib 65. sa hon ... allan koren ib 11. at al
þe natura vare ärlck som hanom varþ sua na bunden
ib 64. til allan israels sona mogha oc sampnadh MB
1: 363. vm alt et aar KL 40. hafwer giort mik fwlt
ok alt (till fullo godtgjort mig) SD NS 2: 2 (1408).
at hon er all sik saman (unita, samlad och förenad)
KS 8 (19, 9). er alder sik saman ib. synis allir saman
(hel och hållen) guld Bir 3: 433. til all sädhen bade korn
oc hwete war skorit oc trysskat MB 2: 210. —
närmande sig adverbial betydelse: alldeles, helt och hållet.
ätar sik allan innan viþ angar Bu 29. nu är iak aldar
äpte þinom vilia ib 494. at han alder skalf for räzl Pa
23. han loot all som thz war forgätt RK 2: 1881. han
är aldher samman ögha, aldher handh, oc aldher
fother LfK 30. aldar är iak blötar gen bliscap Bu
494. ib 12. han var ey alder skiälikir Bil 777. han wardh
allir skälwande KL 69. ib 77. är allir nakudhir
Bir 1: 116. Di 203. han war tha all moodh Al 8958. ib
8454, 8455. vardh aller ginum räddher Pa 16. Al 5456,
6681, 9220, 9810. 2) all, ändad. ey är thz ther
mz alth RK 3: 4178. 3) all, fullkomlig. meth
allom kerlek SD NS 1: 84 (1401). epter aldom minom
vilia ib 2: 52 (1408). af allom godh vilia Bir 1: 388.
honum bör allir hedhir ib 2: 325. 4) all, all slags,
all möjlig, hvarje. aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668
(1285, gammal afskr.). all dyghd ok all naturlik
makt KS 8 (19, 9). wäria töm firi allan orät ib 78 (193,
85). til alla andra gärning MB 1: 110. fik biscopen
bötar af allom värk Bu 15. at alle mato Bil 118.
aldra handa, se hand. alzkona, se kon. alzkyns,
se kyn. — n. alt, allt, allting. alt þät guþ gaf þöm
at ägha Bu 3. alt thet skapat är KS 2 (3, 2).
thz war adams skuld, hvi alt wart honom olydhokt,
ty at han war olydhin thön (för thöm) thär en skal
allo rådha ib 8 (18, 8). mith goz ... med allu þe þer til
liggir SD 5: 293 (1344). at mista alt saman Bir 3: 358
(se vidare under saman). — pl. allir, alla. firi allum
manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wäri frither
mällin aldra manna ib. gaf alla romara liþugha af
allom vt giäldom Bu 65. allum þeem þässi bref seä
ok hörä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). meth
sampthykkio allar wara ib NS 1: 623 (1407). gör iäc thet
allum kunnukt SD 5: 293 (1344). öpto alle Bu 197.
þe samu jngiäld alsaman aff fynlande SD 5: 567
(1346). bidhiom allo saman til hans Bo 231 (se
vidare under saman). 5) i nekande satser,
i sht efter utan: någon (ullus), all. wi ärom ey
lati allan tiidh Al 6123. vten alt quall SD 5: 160 (1343).
vtän allän toll ib 639 (1347). vtän alt hindär ib 6: 149
(1349). vtan ... al prydhilse Bo 1. vtan alt iäff Bil 897.
Va 31. wtan alla twäkan MB 2: 212. vtan allan hugnadh
ib 308. — Särskilda kasus dels ensamt dels i förening
med annat ord nyttjas adverbielt. — Ack. sing. n.
alt. 1) alldeles, helt och hållet. brullöps
kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn Bo 58. han
haffuer sin hwgh alt wänt om kring RK 1: 3686. iak
hiolt han alt fore haadh ok spot Al 1841. alt
(totaliter) vndra jak oppa mik Bir 2: 154. innan
fiskeoosith, som jak ther hawer alt vtan vidh SD NS 1:
170 (1402). — allt. a thöm krokom varo människior
vphängdha alt vm kringh Pa 18. Al 9291. lagdho
the ginstan träfiöla alt kring vm korsit Bir 3: 271.
MB 2: 339. — förstärkande framför of och for i
förening med adj. alt of höghfärþoghan Bu 150.
alt ofmangom Bil 614. Bir 1: 341. MB 1: 190, 434. Fl
254. alt fore stark Iv 480. alt formange Al 9294. alt
for stora gälde RK 1: (Albr.) s. 211. — helt. adams
sympn tha war herra togh riwith aff honum war alt
annar sympn än then som wi sowom natwrlika MB 1:
89. han lagh alth qwar ST 74. läth alt läntelika
smaam och smaam aff sino gudhliko stränge lifwirne
ib 155. 2) allt, ända. thäs kyns nat oc mörk war
alt fra adams synd oc til thäs gudz son himerikis
sool oc liws ran op i renasto sky MB 1: 52. alt til
sins lifs ända KL 63. hioldo honom troskap alt til
dödhin (usque mortem) Bo 14. altil dödhin ib 32.
the fölgdo them heem alt til then port RK 1: 1742.
alt i yttarsta landamärin Bo 78. kom alt hiit Al
7332. the nighu hänne alt nidhir a iordhena Bo
250. göma oc reenan haalla min jomfrudom alt wt
j dödhin Lg 814. alt ouer tytzskä bergen (usque
ad Alpes) ib 3: 562. — alt þär til at eller alt
þär til, ända till dess. alt ther til at (donec) thu
wärdhwgh wardher han see Ber 45. alt þär til hon
man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). alt ther til
thu faar gudz foreloffwadha nadher Lg 820. — alt til,
d. s. al til (för alt til) daghin daghas Ber 43. alt til,
fram faret är thässa lifhsens myrker ib. ib 76. 3)
allt jämt. hans leon alt mz honum gär Iv 2799. ib 4115,
4811. Fr 1104. Al 1840. fölgdo them alt med RK 1: 1734.
bleff alt när honom Va 53. judhen laa alt oc hördhe
oppa ST 305. ib 412, 513. oc swa alt wt aat (och så
vidare) Bir 5: 61. — alt idhelika, d. s. alt idherleka oppe
haldas PfN 138. Al 5766, 5862. — alt iämt, d. s. alt iämpt
bidhiandis til gudh MB 2: 162. ib 183, 230. — alt
iämlika, d. s. the waro alt jamlika satta RK 1: 228, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
