Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - annat thera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LB 7: 327. äntyggiä SD 5: 606 (1346), 476 (1345,
nyare afskr.). äntyggyä ib 377 (1344, nyare afskr.).
äntiggia ib NS 2: 36 (1408); KS 11 (26, 12). äntikgia
Bo 155. äntigia Bo 50, 54; Bir 2: 35, 204. entigha
BSH 5: 306 (1508). antigge RK 2: 3387; Di 17, 78,
107. antegge ib 202. antigie BSH 5: 19 (1504).
antighe SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet);
Di 218; Lg 3: 362. antighi Bil 865; FH 5: 11
(1461). antigi ib 5: 12 (1461); Lg 3: 552; LfK
220 o. s. v. antike EG 63. äntighi BSH 2: 103
(1399). antigh SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.).
entigh BSH 5: 19 (1504). antingia Bu 143. äntinggia
KS 84 (206, 92). entingia RK l: 469, 679; Ber 274.
antinge SO 157. anthinge SGG 131. äntinge
BtFH 456 (1362); HSH 20: 178 (1507). enthinge SD
NS 2: 213 (1409). antiggen BSH 5: 326 (1508).
antigen ib 4: 252 (1500). antingen RK 3: (sista forts.)
6024. anthen SO 221 (afskr. frän 1579)), pron. (n.
af annar i förening med gen. af räkneordet tver)
och konj. [Isl. annattveggja] L. A) pron. ett af
två, ettdera. siþan äntyggiä györä som för är sakt
SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). the skullo thaghar
färdhas, tha antiggia thera omskiptis MB 1: 388.
hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff
antiggia hinom twem ib 389. B) konj. antingen. annat
tväggia ... älla (hälder), antingen ... eller, vare sig
... eller. här mz pröfua jak eth aff thwem at thu äst
antiggia gudh siälfuir ... älla guz son Bil 231. hwar
thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller
ofskamt ib 88. antiggia själff häller annor quinna Iv
1007. antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno SD 5:
637 (1347). antwiggiä þär allr i dalum ib 639. antingia
at giptas älla þiena vfräls Bu 143. antighi lät mik
thässa bytning behaldha älla scolom wi ther vm slas
Bil 865. ey finnom vi at han äntigia fore sik älla
sinom discipulis nytiadhe thätta valdit Bo 50.
antiggia dödh äller ok qwik Fl 832. — Ordet nyttjas
äfven då de disjunktiva lederna äro flere än två och
således mer än ett älla följer. aff hulko hans tändir
äntigia värkia älla eghna älla sliöna Bir 2: 35. ib
204. älla kan i detta fall uteslutas, dock ej framför
den sista leden. faa äru the thät giordho annattyggiä
for warä böön skylld, raadh ellor hoozll SD 4: 464
(1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.).
forbyuþom ... wi ... at þe laten sik egh finnäz
wrangä domä györa äntyggiä firi frändzsami skuld
maghsämd, wild, äller vinskap ib 606 (1346). ängin wilde ther
mothe wädhia älla wilde lata sina bewisning fore
komma antiggia vppa lagthing, landzthing älla
häratzthing älla nokor stadz SD NS 1: 438 (1405).
annat thera, konj. (eg. n. af annar i förening
med gen. pl. af pron. thän) antingen. annat thera
... älla, antingen ... eller. annat thera skal jach
felle thegh dödhan eller tu mik Di 218. maa han i
noghraa mattho wara annath thera gwdh eller man
Lg 3: 108.
annindh. ällirs j annindh för ällir j sannindh
Su 250.
annorledh, adv. l) annorledes, annorlunda.
gör mz hanom annorledh KL 214. vm thet suå älla
annorlek (för annorledh) warda må KS 71 (175, 78).
ib 2 (3, 2). suå måghe torn ok barfridhi wäria för
blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom ok
bulwärke ok mango annorledh ib 86 (210, 94). mannin
röre annorledh sin vilia än han skulde äptir
gudhelike skipan Bir 1: 202. — annorledh ...
annorledh (annorledhis), på ett sätt ... på ett annat
sätt. annorledh rädhis thrälin härran ok annwrledhis
(aliter) rädhis sonen fadheren Ber 13. annorledh
skuli näfsas then som minna synda ok annorledh
then som meer synda ok annorledh the som synda
aff fauizsko ok annorledh then som synda af
forthanka älla ilzsko Bir 3: 378. ib 2: 321, 3: 417, 418.
Ber 51. skipar annorledh och annorledh ib 224. 2)
i annat fall, annars. folkit tror mik ey annorledh
Bir 1: 209. ib 86. — Jfr andra ledh under leþ.
annorledhis (annwrledhis Ber 13. annar
ledis Su 28. annarledhis MP 2: 103. annarledis
SO 65. annarledes RK 3: (sista forts.) 5066.
annarledhes PM xiv. annerledes RK 3: (sista
forts.) 4933, 5357), adv. L. annorledes, annorlunda.
at han annorledhis saa sik fore i thässe maltidhinne
än miraculo Bo 50. fantasma thz är nakat thz som
annorledhis synis än thz är ib 92. at ey nakar
annorledhis (motsv. ställe MB 2: 411 andraledhis) osant sighi
KL 419. hwilkin annarledhis vpfar MP 2: 103. han
skipadhe thz annorledhis Bo 91. Su 28. SO 65. PM xiv.
RK 3: (sista forts.) 4933, 5066, 5357. Jfr andraledhis.
annorlund (anner lundh RK 2: 3299. anderlund
MB l: 56. annerlunda SO 147), adv. L.
annorlunda. ij skulin thz se alt annorlund ganga Iv
798. Jfr andra lund, androm lundom under lund.
annöþoger, adj. [Isl. ánauðigr] L. i träldom stadd.
giwa frälse annödhogho folke MB 1: 295. säl nakar
man sina dotter annödhogha (till trälinna) ib 335.
anrop, n. [Jfr Mnt. anropen, v.] anropande, ifrig
begäran. falla oppo eth anropp eller begärilse DD 1:
225 (1516, eft. aftr. hos Langebek).
anrännande (anrennende. anrennan), n.
[Mnt. anrennen, v.] anfall, öfverfall. fik myk(?) xi
sine swene the mik fölgia ... pa eth bohagh for eth
anrennende skull (för ett möjligen inträffande anfall?)
BSH 4: 252 (1500). leffrere eth anrennan ib 5: 134
(1506).
anränning, f. anfall. saa lenge then anrenningh
skeddä HSH 20: 124 (1507).
anröra, v. [Mnt. anroren] 1) förehafva. all
ärende, som millen oss, konungh christiern, och begge
ware rijke och vndersathe anrörande äro (äro i fråga)
BtRK 188 (1455). 2) angå, röra. the som saken
anrörendis äre HSH 19: 25 (1504). noget tall oss
anröror ib 154 (1506).
anse, v. [Mnt. ansên] se till, taga i betraktande.
at i welie ansee tessens edhers thromans ... thro
tiänest BSH 5: 305 (1508).
ansikt, f.? ansigte, åsyn. herran gudh bedröffde
them aff israels ansikt äller asyn (facie) MB 2: 28.
en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliida ansicth RK
3: (sista forts.) 5795.
ansikte, n. [Mnt. ansichte] ansigte. mz blidho
ansicte Lg 3: 602. mz glat ansikte ib 685. RK 1:
(yngre red. af LRK) s. 263. LB 7: 130 o. s. v.
PM xliii.
anskri, n. [Mnt. anschrî] anskri, rop. tha kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
