Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - a sämia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(aspectus) oc ordha lioflek Bo 178. framledde sanctus
johannes ther til asyna (protulit in medium) een
riddara Bir 3: 373. kalladhe til sina brödher til
asyyn MB 1: 173. som . . . älskar (näml. at) hans asyn
fästis a sik siälffua Bir 5: 7. 2) syn, det som ses.
wardher nw önkelik asyyn MB 1: 201. 3) utseende.
vi saghom han ok asynin var äkke (non erat aspectus)
thz är faghir Bo 194. iak saa otalica mykla geta
hiordh hulka som varo til asyn alra swartasto Gr
299. rädhelikin j aasyn (aspectu) Bir 2: 11. ib 21, 3:
80. KL 196. Su 76. — pl. är ängelin ängeledhis swa ärliker
i asynom som gudh siälwer MB 1: 350. 4) syn,
besigtning. testes jn sandskær presentes super aasyn
ibi habenda SD 5: 587 (1346, gammal afskr.), som een
räth asyn byr at gangas ib NS 2: 70 (1408). som ower
asynenne meth waro ib. nämpdis å the tinge en skälikin
asyn melen folka magnoson oc myn, om thet förn:da godz
ib 230 (1409, nyare afskr.). 5) afseende, hänsyn.
swa mykit som thik bör hafwa asyn til thik
ensammen i thässom punktum Ber 261. — asynar
man (asyna-), m. L. syneman. BSH 2: 73 (1399). —
asynar yvitni, n. L.
a sämia, v. L. äsämjas, vara el. blifva enig,
komma öfverens, opersonl. med dat. sua sum os baþum
a sembir SD 6: 170 (1350). GS 31 (1380). FH 5: 40
(1466). KS 6 (12, 6), 76 (188, 84). TB 73, 75. SO 149.
Jfr sämia a.
asäte? n.? [Jfr Isl. áseta. N. aasæte, n.] besittning?
affhendom wi oss ... all thenna forscripna
war köpa gooz met siin fulla aasäther. hwss iordh
aker ängh FH 5: 142 (1490).
asöre, n. — asöris eþer, m. L.
at (aat. ott RK 3: (sista forts.) 5976), prep.
och adv. [Isl. at] L.
A) prep. med dat., som dock stundom utbytes mot
ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett
varande vid sidan eller i närheten af ett föremål,
äfvensom ett varande på ett ställe: vid. bliþar at
borþe Bu 141. här skal iak sta vidh korsit thit aat
thinom fotom (ad pedes tuos) Bo 206. restos op vidh
korsit twe stigha en aat höghra armenom oc annar
aat thöm vinstra ib 199. the tompt är badhe stakadh
ok stenadh ok vtmärkt aat badhum endom SD NS
2: 99 (1409). the äru suasom ypit kar at badhom
ändomen Bir 3: 10. var aat kirkio (i kyrkan) Bil
159. 2) för att utmärka föremål el. inrättning
hvarvid någon är anstäld: vid. kirkioprester at sancti
nicholawssa kirkio SD NS 1: 243 (1403). 3) med
gen. beroende af ett underförstådt subst. med
betydelsen hus, boning e. d. (likasom ännu i det Svenska
hvardagsspråket hos och till i samma betydelse kunna
sättas med gen.): hos. giäste at ens cristins manz
Bil 225. Bo 58, 161. hema at sin Bu 30. MB 1: 145.
RK 1: 2266. hema at sins siälffs MB 1: 34. 4)
vid tidsbestämningar för att beteckna tiden el.
tillfället när något sker: a) om, på. at sitia i port
at qwälde MB 1: 192. thorsdaghin aat quälle Bo
170. Bu 27. Di 228. MD 170. swndagen at affthen
BSH 5: 172 (1507). i fredagz aat nat ib 214 (1507).
ath nämpdum dagh Bil 578. aat sidhquällom Bo
93. — b) vid, i. at moysi ark ingang Bir 4:
104. war herra skapadhe at ophowe oc opbyrilse
himil oc iordh MB 1: 31. tha hafdhe hallin
iämwäl giwit wt watn at thy första huggi som at
andro ib 408. åth endalycth (till slut) RK 3: (sista
forts.) 5796. beuisa han aat ändalykthinne
forrädhilse MP 1: 351. — c) på, för (i nyare
språket vanligen ej återgifvet), at thz sin (den
gången, då) RK 1: 930. at þätt sinne SD 5: 376 (1344,
nyare afskr.). MB 1: 243. Fl 1681. Iv 3619. Fr 2153. RK
1: (sfgn) s. 176, 184. at þy sinne SD 5: 480 (1345,
gammal afskr.). Lg 981. at thetta sin (denna gång, nu) Fl
1576. Iv 3470, 4112, 4396. Fr 1222, 2925. at thetta sinne
Fl 1148. Iv 3775, 3965, 4794, 5271. Fr 521, 1424,
1886, 2021. at thz sama sin (på samma gång, med det
samma, den gången) Fl 285, 2091. Iv 2526, 4055, 4491.
Fr 1595, 1721, 2503. at thz sama sinne Fl 453. Iv 2238,
3377, 4352, 4600, 4930, 5561. Fr 603, 1865, 2597, 2615, 2681,
3018. nw at sinne (för denna gång) Bo 33. KS 18 (46
19). Su 84. allas vara dödh, blanzaflor at första
sin (för det första, först och främst), ther näst badhe
thin ok min Fl 1282. — d) efter. at are (ett år
härefter, ett år senare) Bil 362, 456. GO 510. MB 1: 63.
BSH 5: 282 (1508), 316 (1508). 6) vid rumsbestämningar
för att uttrycka en riktning eller en rörelse
hän emot ett föremål (äfven i bildl. mening): a) mot,
till, åt. wänder baken aat honom MD 127. takir aat sik
röna Bo 194. mz them dragha the sina födho at sik
MB 1: 83. at han skuli at sik dragha stiärtin Bir
3: 74. at eld släkkia, vm han wardr åt portenom
burin KS 85 (209, 94). sprang aat hänne en riddarin
ok slo hona KL 342. kastar bwlyxe at warom herra
GO 416. lypte (för lypta) svärþ älla dragha at
cristnom manne Bu 57. rykker kniff ellir swärdh ath
androm EG 63 (med afs. på de fyra sista ex. jfr 8).
for han stragx ath danmark j gen RK 1: (sfgn) s.
184. konung hakon loth aath norge gaa ib s. 186. strax
at tiwst tha drogh han ib 2: 1223. ib 3271, 4043, 4952,
8960, 9205, 9378, 9388, 9398, 9455. leeth saa aath
sweriges liidha ib 3: 601. han leeth snarth aath finlandz
liidha ib 1311 (gen. i de båda sista ex. synes
föranledd af analogi med til), frestarin ... gik at
honom Bo 48. kunde ekke ath honom koma ST
417. mannen är swa skipadher, at han hawer flästa
natwrlika dygdher, oc komber tho sent at them
MB 1: 127. ta sotten kom aat henne Lg 3: 360.
nödhen gik aat them Bo 71 (med afs. på de båda
sista ex. jfr 8). tha thu sa mik at illo ga MD
99. gödhe at hanom KL 51. þa öpte en at allom
Bu 134. kallar war herra at adame MB 1: 161.
Fl 1496. at hon gat nakat talat aat honom Bo 199.
än nakar lughi at honum MB 1: 96. see ... the
hälga ... treffalloghetena, swa som hon är, ögha
at ögha LfK 126. — b) på, vid. han lagde boyor
at thera been RK 1: 3872. tha thu ... laghdhe han
ath thino bryste ST 207. 6) vid tidsbestämningar
för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot,
till. nar aat timanom leedh i hulkom han skulle
gifwa världinne läkedomin Bo 164. Lg 45. 7)
för att beteckna syftningen af en verksamhet el. ett
förhållande: a) på, till. swa innerlika at honum gömde
Iv 1380. göma ... åt tera ordom ok åthäuom KS
38 (99, 40). akta aat gudhz budhordhom Ber 1. lydhins
... at minom ordhom Gr 261, lydher ... at thera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
