Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - atsnikin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atsnikin
68
attiingcr
atsköttelika oc gudhelika mina tidher oc böner VXB
so. Jfr oatskötlika.
atsnikin, adj. = asuikin. war bådo kargcr och
aath snickon (Cod. A asniken 22) Di (Cod. B) 312.
atsiliirin (aat ), v. åtdraga, atsnöra, åtsnörpa.
kiortilin aatsnardliir (supercinctus non curio se) Bo 189.
at snöra (aath ), v. åtsnöra, kyortillen aatli
snördhor (motsv. ställe Bo aatsnardliir 189,) Lg 3: 79.
atspyria (aatspöria), v. L. 1) åtspörja, tillfråga.
l>üm eigh at spurþom Bu 150. Bil 652, 806. thu wille
ey tala, wtau thu wast aatspordh LfK 143. aatspöria
audlian ib 285. hwar en som tilkomande thing vilde
at wita, ban taladhe oc aatspordo trän Lg 69. thet
mål han wardr åtspurder KS 72 (175, 7S). — med
persottens dat. brödrum aath spörio SO 102. behttffde
jngom aatspöria LfK 250. tha honom atspordlies Lg
3: 689. — spörja, fråga, lianum syntis som ban at
spurdhe hwat maune han ware Bi! 253. ey atsporde
mere äpter hennes nampn eller lieman Lg 3: 544. 2)
spörja, erfara, förnimma, låte oss allom tet sama
aff eder altiid atspöria FM 537 (1511-12?). — Jfr
spyria at, oatspnrdher.
atspyrian (aatspörian), f. tillfrågande, wtau
abbatissonna aatspörian oc orloff Bir 5: 42.
atspyriling (-spörnillg), /. fråga, spörsmål.
mz diwpura at spörningom Lg 3: 503.
atstridll (aat"), f. anfallhwa kan hawa
for-byrdh for düdsins aatstrydh GO 544.
atsiimias, v. refl. åsämjas. opersonl. med dat. som
. . . them badoni at sämies GS 41.
atta? ff [Fgutn. atta] ega? inter styrlogs gordi ii
atta kinuls ac johannis sd 1: 247 (1225).
atta (athe SD xs i: 230 (i4u3). otta RK 3:
487, 3653. otto SD XS 1: 96 (1402, gammal afslcr.)),
räkn. [ /•*/. åtta] L. åtta. atta örtohor SD 1: 735
(1230-60). attæ örtoghiebool ib 2: 623 (1310). atta marc
ib XS 1: 24 (1401). atta riddara RK 1: 2281. atta
dagha Ml’ 1: 24. ottadagha äpter sancti martini dagli
RK 3: 3653. — attaluter, m. — attaluts
at-ttiug-or (athonger), m. åttondedels åtting, een
atta-lutz athongh SD XS 1: 170 (1402, gammal afskr.).
attartaii (attirtan sd xs 2: lae (mo),
atar-tan Bu 177. atertan sD 5 : 638 (i3i7); KL 299.
atirtan Bo 48. adartan l it 534. addertan sd
xs 2: 181 (1409). adhartan Bir 4: 83. adhertan
SD XS 1: 172 (1402), 243 (1403); MB 1: 2; VKR 78.
adhirtail VA 11 24: 293 (1381); RK 1: 3172; ST 74.
adharton SD xs 1: 52 (nol), adherthon ib 2: 74
(1108). attan ib 165 (1409), 166), räkn. [lsl. ;i tjäll]
L. aderton, adartan ara gamul Bil 534. al artan fusand
riddara l’u 177.
attartando (adhartande Su 306. atdhartande
Bir 4: 35. adhertande Lg 3: 319. adhirtande
SD AS 2: 263 (1410)), räkn. [lsl. átjándi] L.
adertonde. lienna ålders atdhartande aar Bir 4: 35. ater
giffwa lialffwa adhirtanda mark SD XS 2 : 263 (1410).
attatighi (ottatye RK 3 : 2883, 2s<j6. ottothie
Fil 5: 81 (14811), räkn. [It. ättatigi] L. åttio, þusanda
ok attatighi arom äpte vars härra pino Bu 170.
attatighunde (attatiiande Lg 3: 491), räkn.
åttionde. Lg 3: 491.
attnnde (atunde: -a Bu b. ottonde: -a LfK sn.
ottunde: -a SO 62. åttonde MB 2:20; -a Ml’ 1: 283;
Bo 255. attande: -a Bu 491; RK 1: 3302. atande:
-a Bir 3: l:i), räkn. [Fnor. áttandi. lsl. àtti] L.
åttonde, fran enom attuntädagh iulä oc til annärs SJ)
5: 639 (1347). fra attundadagh jula Bil 466. attunda aarith
MB 1: 373. attunda pundit Bir 1: 239. —
attIIII-dedr>l (attendedeel. attendel), m. åttondedel.
lot vp laurenze ... en attendedeel i thet stenhusot
. . . huilken attendel i sama liusit . . . laurenz köpt
haffde aff . . . jordan diekn SJ 233 (14541. —
attuil-deluter (attundelother), m. L. åttondedel. hawcr
jak vilt henne ... en attundaloth innan fiskeoosith
SD XS 1: 170 (1402). ill 425 (1405).
attllllger (ottingh), m. [lsl. àttungr] L.
åttondedel. åtting. a) åttondedel af en tunna, j ottingh
sike mager FM t!07 (1513). b) åttondedel af ett härad;
se ättlings bro, att ungs mail. c) se följande ord.
— ättlings bol (atans-), n. åttondedel af ett bol
el. hel gård. vnum liool et vnuni attungxbool SD 4:
170 (1330, gammal afskr.). vnum attungxbool in
sybb-aby ib 173 (i330, gammal afskr.). vnum fyiivdingybol et
vnum atansbol torre ib 307 (1333. gammal afskr.; alla
tre ställena afse Åland). — ättlings bro, f. L. —
ättlings mail, m. L. af en åtting (åttondedel af ett
härad) raid föreståndare rid aflemnande af skipvisten
och andra gärder, omnos et singulos exactores
attunx-inen et niæznnuii dc singulis prouincijs et parochijs
de voritate dicenda prestare fccimus juramentum SD
3: 271 (1316), 275 (1316).
attunger (atunger: -ung SD XS 1: 633 (1407);
-unga ib 634. atungher: -ungh SD 3: 417 (1349).
atliunger: -ung ib 287 (1316). attonger ib XS
1: 227 (1403). athonger: -ong ib 1: 23 (1401).
attanger: -anga ib 47 (i4oi)), m. och ättling
(SD 1: 730 fi ridim. af 12K1J), n.f L. (antages i
allmänhet vara samma ord som det föregående och
således ursprungligen beteckna: åttondedel; ss det
hela har företrädesvis ansetts dels en hamna dels
en bg) en viss enhet för jordens uppskattning och
för jordmåttet; särsk. i VGL och OGL bestämd
ss delningsgrund i bg. Ordet brukas i synnerhet
i urkunder som röra Ostgöta lagsaga, enstaka
äfven i urkunder som afse Upland, Xärike och
Värmland. Se Schlyter, Ordbok s. 52 /., Bergfalk,
Svenska jordens beskattning s. 67 f.. Strinnholm,
Svenska folkets historia 4 : 668 /., Styffe,
Grundre-galernas uppkomst i VAH 24 : 284 f. och Skandinavien
under unionstiden, 2 uppl. s. 193 f., Hildebrand,
Sveriges Medeltid 1: 249 /., Falkman, Om tnått och
vigt i Sverige 1: 149 f. ]’å Latin återgifves del
med octonarius, hvilket förekommer SD 1: 140 (1200),
159 (1208), 278 (1233-47, gammal afskr.), 379 (1256),
401 (1260), 534 (1278), 542 (1279), 587 (1281), 2: 10
(1286), 3: 44 (1312), 167 (1314, nyare afskr.), 511
(1321), 627 (1323, gammal afskr.), 4 : 380 (1334, gammal
afskr.), 5: 198 (1343). Ofta nyttjas äfven de
latiniserade formerna attungus, attongus, attingus, attongia.
octinga. octo octingas in riseberge. nil octingas in
sneuerwy. ix octingas in fiuelstuht. n octingas
in gilbergh ... in mosebuy vi octiugas. duo in
ruuiugc. I octingam in piscatione wermclandio SD 1:
682 (U80:to/eí—1202). vnum attungum in yggelsthorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
