- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
78

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bansätia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hansätia

78

barliofdher

bansiitla (bandhsätia. bantzätia.banzsätia),

v. [Isl. bannsotja] L. sälta i bann, bannlysa; fördöma.
bandhsatto han ok hans wi]ln Bil 394. — förbanna.
han är wälsignadher som thu wälsignadho oc han
bantz-satter som thu bantzsatte MB 1: 412. ib 415. at gudh
alzmäktogher liaffde bansat stad hen Ly 3: 174. —part.
pret. baiisatter, 1) förbannad, öpte fö in alla
vara bansatta Bu 187. äst thu bantzatter i bland all
diwr MB 1: 161. ib 261, 405, 428, 2: 15. 2)
fördöm/ig, skändlig. brände bansatta kärling Bu 136.
som viji bansat bio]) är sambunden (ex genere
im-piorum) ib 520. Bil 244. Bu 166. MB 2 : 294.
banz-sattir osidhir Bir 2: 71. Su 409, 421. alz wärsta
diwr oc bansattasta diwr hawcr riwith . . . mill son
MB 1: 232. 3) galen, dåraktig, liui itst fm sua
bansatter (Bil vansinnughor m) at þu uetor . . .
hojar þinom afguþum ok handauärkom Bu 188.

bar (baar RK 1: 4268; Al 2794; Lg 37), /. [hl.
harar, f. pl.} eg. det hvarpå något bäres; bar. baros
o föro a bacon) Bu 520. — särsk. likbår, hau ward|)
. . . fördher a bar dödher Bil 275. Bu 419. Lg 37.
Bo 71. Al 2794. RK 1: 4268, 3: 4868. — Jfr lik-,
rossa-, sten-bar.

bar (baar. -ar),/. [Mkt. bar. Franska barro] 1)
stång, en qwist mz sit wiin baaro twc män a euno
baar (vecte) MB 1: 400. — stång eller skifva af
metall. lain barä copar skulu vara i hwariom smahär|i
SI) 5: 637 (1347). ib 638. 2) ginbalk (i ett
sköldemärke). konungsins baner war ther vtstikkat etli
gylt léon mz tre hvita bara RK 1: 1398 (i
berättelsen om konung Birgers bröllop år 1298J.
bar, n. [isl. barrj Jfr gran bar.
bar (baar), adj. [Isl. herr] L. 1) bar, blottad,
naken, ban fik hänne en sten (oc) badh binda wid|)
hänna bara horandh vnder klädhum Bil 289. sa ban
alrigh hänna baran likarna KL 297. holde thz som bart
wara halscnom MB 1: 213. ga baru hofdhe KL 248.
mz baroni fotomeu Bo 37. a baru iordhinne ib 44.
vndir baroni bimble Gr 292. oetli gylth barth swärd
RK 3: 140. ST 355. hwilkin som sömar sko swa ath
j styk synis barth SO 20. bar styk nidhan wrista
liggia j sama bruthum som j bart styk j solna sömo
ib. iij barstyk ib. 2) obetäckt, utan skydd, gömin
sin likame at ban wari ey baar for (nudum sit pro)
thera stiertom Bir 1: 262. 3) uppenbar, funnen på
bar gärning, bar ok aatakin SU 4: 466 (1335). är
tiufuader inne och ey bar j bauden tagin SO 294. —
Jfr opinbar.

bara (-adhe), v. [Isl. hera] blotta, baradhos all
högxsto bärgh MB 1: (Cod. B) 544.

barbare, >». [Lat. barbarus] barbar, den som ej
är Grek. mz cnom barbara weok Al 4399. ib 94, 823,
4349, 8350.

barbenadher, adj. [Jfr Isl. berbeinn] barbent.
han lop ther barbenat aff by RK 2 : 6041.

barbördher (barbördha.’), adj. barbàka, utan
sädet, sik skindade huar aff staden wth somme
bar-börde ok sommi till fotha RK 1: (sfgn) s. 186.

bardaglti (bardhdaghi: -a MB 1: 366), »».
[Isl. bardagi] L. 1) slag. firi saar ok bardagä SU
5: 671 (1347, nyare afskr.). tha bardagha (verbera)
mötha Bil 556. MB 1: 132, 366. MP 2: 246. Bir 4:

124. 2) straff, plåga, sidhan atorwände gudz
bar-daghc (pläga) aff folkeno MB 1: 406. ib 163. 3)
strid, var mikin bardaghi saman sattar mällan beflita
ok kristna manna Bu 176. hioldo första bardagha»
mot kunugenom af granat ib 177. KS 63 (156, 69). Al
s444. Jfr hiilglia-, hälglindagha-bardaghi. —
bardagha böter, /. pl. L. — bardagha thiut
(-tywt), n. stridstjut. jak hörir bardagha tywt oc
örlögx rop i tiällomon MB 1: 345.

bardhskärare (bardskärer BSll 5: 421 (1510).
baarskärare: -ären MB 2: 122), m. [Mnt. [-hart-scherer]-] {+hart-
scherer]+} barberare, fältskär, scndo swa bud effter en
bardskärare Va 27. MB 2: 122. PM xxix, xLiil, 46.
BSll 5: 421 (1510), 480 (1511).

barfridh (bardfriid RK l: 1547. barfred:
-fredit MB 2: 252. bergfrid It K 2: 1118, 1120), «.
[Mnt. berchvrcde. Mht. bercvrit, bervrit. Mlat. [-bere-fridus]-] {+bere-
fridus]+} torn. 1) flyttbart torn, afsedt att innesluta
beväpnade krigare och att nyttjas vid angrepp, i sht
vid belägrandet el. stormandet af fästningar, ginstan
loth engelbrecht en Hota byggia . . . vppo then Hota
oth bergfrid slögt thz war wel fäm rwma högt It K
2: 1118. ib 1120. hafdlie mz sik mång stoor dywr
som kallas phila oc hwart dyurit bar eet barfridh
oppa sinom ryg, bygt alf timbir oc iärn, oppa hwario
barfridh waro xxx wämpto män mz fulle wärio ST
624. ib 215. 2) till skydd och försvar bygdt tom,
vanligen i förbindelse med fästningsmuren, vpa then
graff ther stod en gardh ok atta bardfriid mod
wiik-skard RK 1: 1547. — Stundom utgjordes fästningen
endast af ett barfridh, i följd hvaraf ordet förekommer
också i den allmänna betydelsen: borg, slott, at byggia
barfridh älla fäste BSll 1: 195 (1387). judas öwir gaff
barfridit (arcem) MB 2 : 237. ib 250. barfredit j syon
ib 252. — torn uppbygdt af de belägrande såsom
förskansning. bygde barfrid pa skinnare cleppa Ii K 1:
5961. ib 6210.

barfridher (barfreder: barsteden för
barfreden MB 2: 277. -ir), m. = barfridh 2. täs

flere barfridhi tän mur hauor jwi ållon) portom,
liornom ok wikom, täs fastare är täth hus KS 85
(208, 93). suå måghe torn ok barfridhi wäria för blidö
kustö ib 86 (210, 94). — borg, slott. MB 2: 277.

barfötta brodhir (barfota-), m. [Jfr Fnor.
berfcettisbrnjir] barfotabroder, munk som följer
Minoriternas regel, wardh eon barföta brodhir ST 267.

barfötter (barföter. barfot Di 204), adj. [isl.
berfættr] L. barfota, lösgiurfer ok barfötter SR 44.
lät tliomam standa barfdtan a brännanda iärne Bu
188. hon war barfööt KL 248. the . . . mötto hanum
barfötte Bil 118. ib 479, 723. SD 6: 156 (1349? gammal
afskr.). Bo 36, 105. Bir 4: 19. VKR 66. Lg 3: 671.
RK 1: 3870. Di 204. barföttubröþrum (barfotabröder)
i stockholmo SD 5 : 565 (1346). allom barfötubröþrum
i scane ib 566. thz kloster gaff han barfötta bröder
RK 1: 1196. ib 2516, 3067. oth gudz hwss ther barfötte
bröder owor radha ib 4438.

barliofdhe (barhofdha KL 247), adj. [Fnor.
berhöfäi] barhufvad. KL 84, 247. Bo 189.

barliofdher (Lg 3: 79. barhovodher. bar.
huffwdher), adj. = barliofdhe. han gik ther
til manga kirkior barhowodh Bir 2: 74. gingho alle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free