- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
82

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - batlösa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

batlösa

82

bedref

batlösn, /. L.

batna (baatna. bothna), v. [lsl. batna] 1)
blifva bättre, första daghiu kiände hon sik batna liil 835.
tha mon thz bothna LB 2: 9. — hafva gagn. med gen.
än tho han thoss litit batne RK 2: 6243.
—förkofras. Nu 116, 167. skalt thu ther aff triffwas oc
bathna ib 246. 2) gagna, opersonl. med dat. el. i
dess ställe ack. tha mono binom batna LB 3: 83. thz
munde konungen lithet bathnc RK 2: 1507. — ref.
bat nas, blifva bättre, förkofras, iak triffs oc baatnas
i mins cygna skwdilse Lf K 79.

bntuail, f. förbättring, gagn. Cers Frest 60.
batllillg, f. fördel, vinst, woro fiender skole enghen
priis äller batningh före liädhon tiil danmarch 11 SIl
21: 142 (1567).

batruill, n. rum el. plats för bat. SO 299.
bava (-adhe), v. [Ä;;. dial. bava] darra, bäfva.
haff wade oc skalff iordhen MB 2 : 238. ib 244. Jfr
beva.

baza, f. sadeltäcke, bazor (la covrelure de la sele)
värö aff bliald FI 531. Jfr sadhulbaza.

bebiuda (bi-), v. [Mnt. bebindon] 1) binda,
fängsla, bild!, swa haffuer thin starke kärleker mz
sinne krafft mik bebwndit (constrinxit) Su 99. ware
swa fatadher, bebwndin ällir tryltir j nakon orenan
oc oloffliggan kärlek ib 365. the som ey äru bebwndne
j nakrom tholkom syndogom oc olofflikom älskoga ib.
2) hopfoga, förena, klemes täth mz lwto sapientie
be-bwndith PM 10. 3) förbinda (sär), haa skal nw
be-bindha war saar Lg 3: 650. 4) binda, stoppa, lwngan
bebinz LB 3: 41. 5) knyta, ingå. haffuer bebundith
äkteskap med hans dotther //57/22:55 (1494). — ingå,
afsluta (fred), bebuudhc the ok giordho thär en sworeu
fridh BtRK 344 (1490, orig.). 6) förbinda, förpligta.
hafwer han bebundit rijket til ewinnerligo träldom
BtRK 78 (1434). — bebillda sik, 1) förena
sig, förbinda sig. hwilken som sick fest eller
bo-bundit haffuor vijdh ena appeubara quinna SO 156.
ath wij . . . bebindä oss sammän i wiliä,
wen-skab oc kerlighet FM 91 (1497-1501). bläghinn haffuer
sna bebwndith och besworith sig mod thenno
landz-enno BSH 5 : 61 (1505). at wij icki bobunde oss
sie]ffue om thon dagh och degtingan HSH 22: 47
(1493, gammal qfskr.). hafwä dhe bebundith sig til
hopä kwngen af paalän och dhe tattärskii samfälth
ath örligä in vppa dhen storä fürstän af rijdzsälandh
FM 589 (1513). 2) binda sig, förbinda sig,
förpligta sig. the haffdho storliga sik mz eedh
bebwndith ... at allo the som tha bortto waaro
skullo dräpas MB 2: 139. ib 140. bibindir iak mik
oc mina arfwa . . . ivane pädhersson swa got gooz
igen antwardha SD NS 1: 478 (1405). bebant thu tik
til annars träl lf K 124.

bebilldilse (-else), ra. pl. förbund, förening, then
kiirligheet, tröst och bebindolse som ... wara skal emellan
rijken danmarck och swerige BtRK 105 (1436). FM 59
(1457). — bebindil.sa bref (bebindilse-), ra.
skriftlig handling hvarigenom förening el. förbund af slutes,
föreningsurkund, effthir ty som bebindelse brefweu
. . . vthwijsse BtRK 142 (1441). theris opna besiglde
bebindelse brcff FM 506 (1510).

Inbindning (bebinding. bebinning), f. [M„t.

bebindinge] förening, förbund, at all bebindningh
mellan thenno tw rijken skal ta yttermehre kräfftas
BtRK 141 (1441). at thesse iij rike matte komma i en
friid oc kerlegh bebinding til samman BSH i: 12
(1471). ib 105 (1484). FM 59 (1457). — förbund,
öfverenskommelse. ath i . . . haffue giort eon bebinningh
och stadga mz idhor inbyrdis Fil 1: 49 (1478, gammal
afskr.). niothe thenna bebindningh ok beseglingh BtRK
351 (1494, orig.). — jfr bifrids bebindning. —
bebindninga bref (bebindinghe-), ra. skriftlig
handling hvarigenom förbund el. öfverenskommelse
af-slutes, föreningsurkund, som warth bebindinghe brcff
innehallor BSI1 5: 395 (1510).

beblanda, v. blanda, beblanda sülfret med koppar
SO 168. ib 167. Su 124.

boblandlling,/. blandning. SO 168.
be blotta, v. blotta, ath alle sloth och
herre-gaardhe äre beblotthade om folket HSH 19: 159

(1506).

bebreva (-adhe, -adher), v. [Mnt. bebreven] 1)

gifva bref på, bekräfta genom bref el. skrifvelse, konungen
thz bådo bobroffuadc oc swor RK 2 : 6835. ib 724ü, s.
342. thzta wart stadfäst och bebreffuot och for wissät
Va 48. wart then friden bebreffuader ib 24. thet
be-bundh som bebreffuet och besworet wart Fil G: 108
(1497). —• genom bref lofva, thz tosse for:de swänske
män oss . . . bebrefwat hafwa BtRK 52 (1388, orig.).
epter thet tesse förde swensko män ... oss saktli
ok bebrefwat hafwa ib. 2) genom bref el.
skriftligen öfverlåta. hanom them godzen vplata ok
bo-brefua BSH 2: 102 (1399). the goodz oc iordher som
. . . holmfridh . . . gaff, saalde oc bebreffwadhe
wadzstena clostro SD NS 1: 317 (1404). ib 122 (1402),
123, 2 : 4 (1408), 127 (1409) o. s. v. FH 5: 167 (1495),
6: 5i (1460). Jfr bortbebreva.

bebudha (bebodha Al iesi; -at MB 2: 79;
-ado Lg 662), v. [Mnt. boboden] 1) båda,
förkunna. wart thz strax bebudath konunghenom MB
2: 5. ib 79. Lg 662 . 2) sända bud efter, tillkalla.
han loot sina män sik bebodha A! 1831. — Jfr
Obe-budhadher.

bebudhilse, ra. pl. — bebudhilsa daglier, m.
bebådelsedag. om iomffru maria bebudilsa dagh huilken
wi kallom nnunciacionis Lg 3: 163.

bebiind, n. förbund, öfverenskommelse. FH 6: 108
(1497). BSH 4: 273 (1501, nyare afskr.), 5 : 460 (1511).

bebyggia, v. bebygga, förse (med byggnad el.
anläggning). lotli up . . . tompteua . . . som är . . .
bebygd mädh twom trägardhum SJ 42.

bedikta, v. [Mnt. bedichten] förfärdiga, göra,
inrätta. kirkon . . . ther sa ärliga war bodictadh
MD 504.

bedragha, v. [Jfr Mht. betragen] ijfverdraga,
belägga, betäcka, lät bedragha sin sadhel mz hudinne
Lg 602. ST 95. PM li, 7, 10.

bedragha, v. [Mnt. bcdregen] bedraga. RK 3:
(till. om Chr. II, red. a) 6190. SO 224. HSH 20: 214

(1507).

bedragllilse (-elsse), ra. pl. bedrägeri, effter
saadano bedragelsse som the danske . . . beuisth
haffwo HSH 19: 151 (1506).

bedref, ra. [Mnt. bedrif] förehafvande, företag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free