Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - biskapilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskapilse
113
biskoper
102 o. s. v. bysitare: -ara ib 189. bysittiare:
-ara ib 195. bysyttiare SGG 128. bysyttare ib
134. bijsijttare ib 127. bysittere BGG 308), m.
[Mnt. bisitter] bisittare, den som jämte domaren
deltager i en domstols förhandlingar, loth hans
(domarens) bisithiare ellir radhgiware sanctam cristinam j
inörkastowona ledha ST 257. — en af dem som jämte
åldermannen leda ett gilles eller handtverks»krå»
angelägenheter. han ... skal syttia bysyttiare eller
aller-inan SGG 128. olderman i sancte knutz gille mädh
bisittaroinmo SJ 126 (1446). samma tijdh schal
older-manncn een aff brödromen til sick nempna som
by-sitiara wara schal mz hanom som senast walder var til
bysitiara liuilka mz oldermannenom sittia schulo fore
brödraschapit offuer thet aarit SO 107. schal oldermannen
haffua ner sicli sittiandc twå bysittiara ib 195. huilken
broder til bysitiara kester varder han scal sittia ath
mynsta thw aar samfelt ib. ib 5, 68, 70, 97, 102, 104,
105, 107, 159, 187, 189, 193, 195, 200. SGG 127, 134.
BGG 308, 312.
biskapilse (-else), n.f beställd, uppehället alla
ätande warur och thet godz som ther nödtorfftelika
vidhertorffua til thera biscapelse SD 5: 696 (1347,
gammal afskr.).
biskopor (byscoper FH 8: 2 (1389). byscop
RK 3: 219 o. s. v. beskoper: -ens BSH 5: 209
(1507). biskuper. pl. -ar), m. [Isl. biskop, biskup.
Fsax. biskop. Ags. biscop. Lat. episcopus] L.
biskop. en gopar biskopar Bu 143. varþ fäs staz
bi-scopor ib 183. huar biscopar scal haua tua präste
ok þre diäkna (när sik) þa han prädica ib 397. biscopa
skolu kirkio vighia Bil 691. biskopa ok klärka FI 2073.
hawe fiuretighi bästa biscopor SD 1: 670 (1285, gammal
afskr.). insighli . . . biscups brynniulfs af scarum.
biscup pätars af västrä aros ib. — Judisk
öfverste-prest. gik til presta höfdhingian thz är biscopen
Bo 177. Bu 5, 14. Bil 82. MB 1: 11. Al 991, 1059, 1089,
1098 o. s. f. ST 4, 517. Bir 4: 139, 152. — i allmh.
innehafvare af hög presterlig värdighet, ietro niadian
biskoper MB 1: 326. ib 280. molchissodech som war
badhe konungir oc gudz prester oc biskoper ib 181. —
Jfr afgu]ia-, iuþa-, lyf>-, sam-, iirke-biskoper,
samt bisp. — biskopa concilium (-consilium),
n. möte af biskopar, han hiolt eeth biscopa consilium
ccc°xxx biscopa. Bil 743. — biskopa gardlier
(byscopagordher), m. biskopsgård, pa
byscopa-gordhen BSH 5 : 440 (l51l). Jfr biskops gardlier.
— biskopa val, n. rätt att välja biskop, giordis
the domherra qwaal the matte ey niwta thera biscopa
waal RK 2: 543. — biskops bol, n, biskopsgård,
till bisko2>sgåi-d hörande jord. biscops bolet yrckia
Ml) 494. — biskops bonadhcr, m. biskopsskrud.
Bi! 602. Bir 1: 309. — biskops bordh, n.
biskopsbord, det som är anslaget till biskopens underhåll.
som liggir vnder biscopsbordhit i scara SD NS 2:
394 (1411). humblarums ägor köpto ban til biscops
bordet MD 496. ib 488. BtRK 237 (1465, orig.), 238,
241 (1466, orig.). BSH 4: 228 (1497). — biskops bot
(biskups-), f. L. — biskops biilte, n. bälte som
tillhör en biskojis drägt, hans biscops belte war eth
rop Lg 3: 204. — biskops dome (biskups-), n.
[hl. biskupsdæmi] L. 1) biskopsämbete, at taka
Ordbok.
biscopsdümo Gr 309. Bir 1: 316. (sitinda) are hans
biscops dömes Bu 196. 2) biskopsdöme, biskopsstift, i
lundä biscopsdöme SD 5: 566 (1346). i lcons biscops diimo
Bu 171. Bir 3: 410, 4: 3. VKR 81. — biskups fogliate
(-fogothe. -fogte), m. fogde i en biskops tjenst, kom
lasse dansson, biskopssfogothon BSII 5 : 322 (1508). lian
greep ther byscops fogten mz tjänare alla 11K 3;
1374. — biskops fiirþ (biskups-), /. L. —
biskops gardlier (-gorder: -gorden HK 2 : 8676),
»1. [Isl. biskupsgaritr] biskopsgård. RK 2: 3959, 8676.
Jfr biskopa gardher. — biskops hatter, m.
biskoplig hufvudbonad, biskopsmössa, war biscops liattir
(infu/a) ok allir biscops skrudhir redho Bir 1: 321.
ib 362. FH 7: 80 (1509). — lliskops llärbiirglli,
11. L. — biskops kliidbe, n. pl. biskopskläder,
bi-skopsdrägt. kastade biscops kläduiu Bil 690. Bir 1:
317, 322. —biskops krona,/, biskoplig hufvudbonad.
satte iak biscops krono (coronam episcopalem) vndir
fütir Bir l: 354. — biskops kry kia (-kryckia), f.
= biskops krökla. TK 272. — biskops krökla
(-krykla), f. biskopskräk/a, biskopsstaf. fik härtog
hendrik i sit wald sancti seruacii biskops kryklo Lg
3: 180. ib 177. — biskops mässa, /. [/«/. [-biskups-inessa]-] {+biskups-
inessa]+} messa som läses af biskop, sighia sina första
biscops mässo KL 119. — biskops nämd, /. L. —
biskops ränta, f. biskopsinkomster. MD 496, 499. —
biskops riitter (biskups-), m. L. — biskops
sak (biskups-), f. L. — biskops saköre, m.
sakören el. böter som tillfalla biskopen, biscopz sakiiro
wart thess minne MD 497. — biskops skiorta, f.
biskopskåpa. föris j hörro klädhe for linna biscop
(för biscops) skiorttona (pro catnisia et linteo
episca-pali) Bir 1: 321. — biskops skor, m. sko tillhörande
biskopsskruden, hafwi orenan thräk a fotomin for
biscops skona Bir 1: 322. — biskops skrudlier, m.
[Isl. biskupsskrüif, «.] biskopsskrud, hwat tekna
biscops skrudhin vtan biscops wald ok wärdhelikhet Bir
1: 315. ib 316, 317, 321, 322, 3: 209. KL 119. ST 517.
— biskops skruver (byscops-), m.
biskopsmössa. sätte sin byscops skruf aa altaro nidhor RK
3: 421. ware biscops skrwer och krikcher FH 7:
79 (1509). — biskops staver, »1. [/s/. [-biskups-stafr]-] {+biskups-
stafr]+} biskopsstaf. BU 602. — biskopsstikt, /. L.
— biskops stol, m. [hl. biskupsstdll] L. 1)
biskopsstol, biskopstron. iordin lypte sik vp vndi
hanum ok giorde hanum sömolikan biscops stol üfrit
höghan Bil 589. KL 96. saat mathons a biscops stole
(j xxx aar) Bil 228. ib 356. 2) biskopsstol,
biskopsämbete, biskopsinkomster, hwat skade oc fordarff
bi-scopsstoolen . . . haffwor lidit BSH B: 45 (1505). at i
wilye wethe thenno fatige kyrkios, biscopsstoolons oc
mith betzste ib. til sköfling war thet gifwit tha til
biscopz stolen och prosten laa MD 496. — biskops
stova (-stuga), /. L. — biskops säte, n. [hl.
biskupssæti] biskopssäte, biskopsstol. Ansg 231. thu
skalt komma äpther mik j biscops säte oc ämbite
Lg 636. — biskops timid (-tyend), /. [/.?/. [-bi-skupstlund]-] {+bi-
skupstlund]+} biskopstionde, biskopens andel i tionden.
biscops tyendon kringom menige lincköpungs
biscops-döme HS1I 20: 33 (1507). — biskops toller, m.
afgift som sorkenpresterne i Jämtland egde att
uppbära af sina församliugsboar. då biskopen kom för
IB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
