Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brädska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brädska
157
bränna
vpslaa för än han all companijs reth haffuer fult giort
SO 162. ib 142. — spelbräde, bildl. wel iach haffue
haaudhen ther hos paa briidhit BSH 4: 268 (1501). se
oppa brädhet medh hwath tärninghill draglia wi|| ib
257 (1501). ath i hafwo oder bodh diit nodli som soo
ther pa hrädit medh ib 293 (1501). so well pa brädet,
ii hurv all ting kwnno sig forlfipe ib 5: 458
(1511)-vij velie haffue ügedh pa brädhot, swa hor skall intlio
varde skadindis FM 310 (1507). — Jfr lilit nil-, eke-,
tak-bräilhe.
hriidska (brädzska. bräzska. brätzska.
bräska. brazska: -o Bir 2: 157), f. L.
häftighet, våldsamhet, vatnaniia bräzska Bir 2: 316. ib 1:
332, 2: 157, 171. örn llygiando mz bräzsko Ml’ 1: 71.
mz allo brätzsko rusa paa ban MB 2: 325. lüpo diäBanno
mot hanne mz bräzsko Bir 3: 370. forothankkin bry ther
dröfwilsanna brädzko Ber 154. — våldsam stöt. the
dröffuilse oc briidzsko som owir oss äru kommen MB 2:
280. — häftighet (i sinnet), vrede, til vredhe ok
briidzsko Ml’ 1: 352. i wredhinna bräzsko Ber 108. thina
brädzsko späkia ib 263. — raseri, af tholke bräzsko
giordhis honom swa stor grymelikhet Bu 218. —
häftighet, våldsam drift, lidelse, mz osighorligo
skür-hctz bräsko MB 2: 133. — ifver, älskelikhetsins älla
älskoghans bräzska Ber 14. — brädsko flllder
(bräzskofullir), adj. häftig, våldsam, är iak sua
girughir ok hastughir oc bräzskofullir swasom
nidliir-fallaudo strömbir Bir 3: 98.
bl-iik (breck), /.? [Fdan. brok. Jfr Mnt. broko]
brist, skröplighet, krämpa, tz (hjertat) far någon briist
eller bräk LB 7: 234. at en qwinua far briist oc
breck oppo sin natur ib 272.
briikeliker (bräkelighen), adj. [Mnt. brokelik]
bräcklig, skröplig. Gers Frest 58.
briikelikhet (brekelikhet),/. [Mnt. brokolicliet]
bräcklighet, skröplighet. Gers Frest 28. större syndh
. . . än alla annars mans brusth ok brckelikhct ib
31. myna bräkolikheth weth thw ib 52.
briikia (-te), v. bräka, nöteuo börör at röta ok
faroiio at bräkia Bil 213. faar brekto ib 534. Pa 7.
Bir 3: 28. MB 2: 82.
briikka,/. L. Jfr fiangbräkka.
briikkia? ("te), v. [Mnt. brekcn] bräcka,
sönderbryta, krossa, bräkte hans hutfwodh MB 2: 102. Lg
3: 311. RK 1: (till. till LRK) s. 245.
briikskiva (bräck-), /. bräckjärn! en fiäring
bräckskiffucr FM 77 (1483, daniserande).
brändaghe (brendagha (nom.) Ml’ l: 34.
brennadaghe: -a ib 29), wi. låga, hetta, forgik
thän brändaghin KL 56. maktogho ok valloghe skulu
maktelica thola brändaghau ok pinonar Bo 96. ib 97.
thz vare ey lica vidh thässa ogiiius mykla brändagba
oc hita Bir 2: 16. ib 1: 89, 104, 388, 2 : 209, 3 : 43,
108. MP 1: 29, 34. Mil 2: 118. Su 40, 340. —
brinnande längtan, näplica kände hon sik fore sorgli uk
bruna oc brändagha (præ dolore et ardore desiderii) Bo
25. — ifver, nit. rätuisonua bräudaghi (zelus) liir 3:
398. aff tronna brändagba (fervore) ib 2: 150. starkir
brändaghe kastar om kul mäniiiskiona vtan
skällik-hetzsins tänipran Bo 140. swa at, . . . skäll ikhetin
styre älskoghans brändagha ib. gudhelix kitrlox
briin-daghe Bir 2: 338. ib 1: 213, 217. VKR 11. Su 345,
346. — brand, brånad, vtsläkte lustans brändagha mz
kützsins swidha ok brona MP 1: 282. — Jfr
kärleks briiudaghe.
bränna (bräna: -ande Bu 22. brenna. -ir, -de,
-der), v. [Isl. brenna] L. 1) bränna, genom eld
förtära el. förstöra, at bränna min ben Bu 13. J>o vildo
ban . . . bränna ib 176. them skal all thry bränna
liwaudis MB 1: 369. kom elder aff gudhi oc brände
chorc oc halffthridhia hundradha män ib 4os. sidhan the
waro allo bräudo ib. up resa . . . sancti laurencii
kirkio som longobardi brändo Bu 417. brändo tho
lödesa alt i rötcr RK 1: 2270. tho haffdona (bron)
alla bränt ib 2294. hans land war hiiriat oc bränt
ib 840. at bränna offer MB 1: 199. brcnnaudis thorn
försth j asko PM xl. — abs. för iin iak faar vt i
danmark at brcnnii RK 1: 807. — bränna, genom eld
skada, bränt barn seor widh eldh GO 1078. tz som
brcnth oc skollat er LB 7: 166. dogor thz mykitli
ffor thz som bronth er eller oldh haffuer skadath
LB 2: 40. — bränna, märka (med brännjärn), bronnos
annar liennas kindh mz eth glödgat järn PM 30. —
bränna, genom brännande vålla el. åstadkomma, er
hästir istädhugir, brän fori sporanum a badha sidhu
enä vnd lliistläked. i AS 137. — bränna (ss lysämne,
vällukt el. dyl.), nyttja till elds underhållande, bränna
rökilse MB 1: 404. — bränna, genom brännande el.
smältning rena. cc pund bränt guld Bil 761. — bränna,
genom brännande bereda, bränna tighil MB 1: 288.
brenna koll Di 123. salth görs aff asko som bränd itr
aff trä äller aff kalk som brändhor är aff stenum
PM xl. brenna salt aff blod ib xli. bränt salt
Uästläked. i AS 137. likir thorn maune som gör bränt
vin (vinum ardens) älla bränt vatn (ai/uam ardentem)
hulkit som görs ok blandas aff vine Bir 3: 416.
aff bronth wiin LB 7: 127. brenna tz watu som
for-lenge.r monniskiona liiff ib. tz vatnit skal brennas
aff röth vin ib. ib 133, 135, 136. PM xxvni, xxxn,
xxxvii o. s. v., 6, 8, 11, 12. — part. pret. (genom
inflammation) stockad, hon löser wel brcndha (Macer:
concretum) iniö!,k j spinom LB 7: 100. ib 8: 50. bränt
blodh fult mz galla är thu ngt oc sätter sik uidhorst
ib 5 : 293. 2) brinna, ii bränanda båle Bu 22.
ib 501. sarlika brännum wi Bil 238. brännando oc
liusando lyktan Bo 82. bronnando kyndolmcsso lyws
LB 2: 61. thz (o: blws) brände iämfast som uakath
mws Al 2334. ib 5697 , 6792 , 7288 , 8036 , 9418. KL
285. RK 2 : 7879, 3 : 2257, 3309. j bronnando (ardenti)
sio mz eldh oc bronnastons logha Ml’ 1: 18.
bren-iiandhe (ignitum) gul ib 45. — flamma, glänsa, mz
brännande (Cod, A brwno 413) swärdho MB 1:
(Cod. B) 562. — bildl. brinna, låga, vara varm
(af någon sinnesrörelse eller känsla), värma hiärtat
oc göra thz brennaiidc Bo 15. brcnnandc oc
idhke-likin bön ib 45. bronnando älskoghe ib 232. mz . . .
brännande kärleek KL 293. af brennamlista
(arden-tissimo) guz kiärlek Ber 269. — ifrigt längta, vara
ifrig, äpte hännc astundolica bränna Gr 283.
brännande til godha gerning» Bir 3 : 463. ib 100. VKR
x. giordhe them brännando ath tala af myns
gud-doms högholikbeth ib 70. — med lågande blickar el.
skaipt betraktai han fästo siin üglion ij hans änne
stadhlika a hans änlitu brände Al 2606. — uppeldas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
