Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - darhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dnrliet
184
del
göra narr af. giordho leek oc dara aff honom ST 58. ib
76, 77, 308, 455. Jfr dnr. — dnra’,gärdh (daara-),
/. dåraktig gerning. MB 1: 175. — dara klsülhe,
n. narrkåpa, han fördhe thik j eeth hwit dara k]itdhe
ST 174. — pl. kläder som bäras af en narr,
narrdrägt. j liwitom dara klädhum ST 174. — dara
loka»/ (daara lekon), n. dåraktigt el. narraktigt
upptåg, timan w|ini)ta j tholka fläthio syn oc daara
lekon (ggmnasio v el spectaculo vano; kanske står lekon
för lokmn, i hvilken händelse uttrycket bör föras till
ett dara leker, m.) Su 227. — dara spil (dare-
apel), u. [Mnt. dorenspel] narraktigt upptåg,
galenskap. the . . . som erik radde thz darespcl RK 2:
3703.
darliet, f. [Mnt. dörheit] dårskap. Di 120. —
dumdristighet. Di 281.
darisker (daarisker), adj. dåraktig, galen, han
war wilsynnadhor ok daarisk Lg 3: 28.
darlika (darleka Bu 29. daarligha RK 3:
1187. darliga Di ne. darlighe ib 5), adv. [Mnt.
dðrlike, dórliken] dåraktigt. Bu 29. Bo 195. Gr 305.
MB 1: 396. Di 5, 116. RK 3: 1187.
darliker (darligh. darleghin), adj. [Mnt.
dOrlik] dåraktig, hwath hafwer alexander darlika hugha
Al 993. then fawiske darlighe tanken G’ers Frest 1.
darleghit synno ib 15.
darotter (daarotter: -a Su 279. darwtter:
-om Ber 74. daratther Su 252), adj. dåraktig,
fåvitsk. giordlie sik foro manuom onyttan oc swa
som wtkastadhau oc bortwraknan owisan oc
darot-tan Bo 29. KL 303. Bil 468. Bir 2: 276. Su 27, 252,
279. mz darotto iomfruinen Gr 284. Bir 1: 59. Ber 74.
— dumdristig, öfvermodig. vtan alla darotta (temeraria)
iasägn Bo 29. darottir domare ib 47. Bir 1: 292.
darra (-ar, -adhe), v. [Fdan. darro. X. darra]
darra, Bo 107. swa skäluande at hon al darradhe
Bir 3 : 262. thy at iak aldher darrar oc skälffwcr
för tolke wredhe Su 95. ib 190, 250. MB 2: 225, 287.
darskaper, m. [lsl. dàrskapr] dårskap, galenskap.
världinna fafänga oc darskapir Bo 165. ib 15, 98, 146,
190. Bir 1: 68, 395, 2: 112. KS 48 (121, 51). Al 1205,
1352, 1437, 4258. RK 1: 3836, 2: 3880 o. s. v. —
dar-skåps ordh, n. dåraktigt ord. Ber 58.
degert, m.f [Fdan. daggert, dagger. Mint. dagger,
daggardus. Jfr dagge] kort svärd, do/k. han hade
ey degert effter glömt RK 2: 5041.
degradera (-adhe), v. \ Is/, degradera. Ffranska
degrader. M/at. degradare] degradera, nedsätta i
värdighet. pauin degraderade subdiäknan Bil 775.
degher, m. [Fnor. deig, «.] deg. bröz deghir skal
starklica knodhas Bir 2: 64. j thy at deghin knudz
oc äruodhas ib. atth thz är som ecn hardhir deghir
LB 3: 108. Jfr surdeglier.
deghia (dighia. deijhia: -o GO 635. deya.
deye. däye), f. [lsl. deigja] L. 1) hushållerska.
bödh dighionne at baka Bil 867. tombir källare gör
galna deghio GO 771. ib 635. presthens däye FM 418
(1509; kanske att föra till 2). 2) flicka, älskarinna.
hennes kirkio herre bauer fangith sigh andhre deye
BSII 4 : 258 (1501). sighia sine gambio deyo godhe
nath ib. werdens helsa myn aldra beste godhe wen,
myn wnge herre, hosbonda, deya och alla barnen ib
352 (1503). Jfr siiinga degliia.
deghil (pl. deghlar), m. [Mnt. degel. Jfr lsl.
digull] degel, blandar selffwit. til köparen j degillenoni
PM 54. läggis j en deghil storan, oc en annar deghil
hw&]ffwes affwan wjipa oc beläggis bådo deglana samman
mz järn tradh ib 10. LB 9: 95.
deker (dikker Bo xn; SO 18; MB 2: 432. pl.
lika med sing.), m. [lsl. dekor, dikur. Mnt. deker.
Lat. decuria] L. däcker, tiotal af skinn el. pergament.
loffwar honom en halfwan dikker klippingia SO is.
kom j tässe book xiiij [13 ’/’,] deker MB 2: 370. ib
432. löper permanet j badha bökerna xjx [18 "a] dikker
Bo xii.
(lekret, n. [Lat. decretum] dekret, påflig
förordning. han giordhe decret at eardinalis hostiensis vari
hoghste eardinalis Bil 573. Lg 1005.
del (dell. deel. dal: dälin si, NS 2: 49 (i4os).
-ir. -ar), m. [Mnt. del] L. 1) del. alt pät guji
gaf Jiöm at ägha skipto i>e Jirem lutum ok skipaþo
een delen tel guz mönstar ok ]iiänist annan fatöko
folke þrijiia sik ok sinom boskap Bu 3. hans rike
skal skiptas j florc dela Bir 3: 313. actiua vita skiptis
ij twå dele Bo 142. scriptin skiptir nattcna ij fyra dele
ib 100. stodh ther a sinom bönom thre delena af
nat-tiune ib. i fiärdha delenom a nattinne ib 105. skipit
hawir thre delo Bir 3: 187. skipsins midhaldel är
längre än andre delano ib. saldho the fädherne ok
mödherne ok gafuo mästadel fatekom Bil 433. engen
j staden wisto for än inne woro mestodoel (största
delen, de fleste) RK 2: 7624. hafþe komit mästa del af
asia tel cristeudoms Bu 154. ib 99. Bil 236. vilte digrnn
del af folkono Bu 155. Bil 87. skar een deel aff hans
haar FI 1866. Iv 3800. Fr 1304. een deol (nämt. af
sin egendom) for värlzins ära thordhe han vill fortäro
ib 3105. vänt bra|iena ok ät pän del nu Br stektar
Bu 416. sainan hänta . . . fämpta deel aff allom awaxt
MB 1: 238. tiunde dee] aff allom konungx ingiäldom
Bil 567. gifwa mik tionda delin af sino äruodhe Bir
1: 191. ib 192. for een fämta deel] i ramstadhum SD NS
t: 481 (1405). — ack. abs. till . . . del. thz faar jak
ey sakt en tusende dell RK 1: 1890. hiolt dighran del
warom herra kost Bil 263. flere wara, ther dighcr
deel hwilas i for:da lönköpungx domchirchio, foräldra
oc wardhnadz sielum SD NS 2: 134 (1409). — mästa
del, till största delen, titi det mesta, hon (stugan) war
mästa dee] rutin och fordarfwat ib 1: 37 (1401). som
mästadel waro jomfrur Bil 683. RK t: 4254, 2: 450.
— mästa delin, nästan, som banda mällan haffdhe
mästa delin (nästan) al]a städher MB 2 : 309. RK 2:
7464. — en del, till en del, delvis, selde han klädhit
ok mz wärdeno kläde ban sik en deel siälfuan, ok
en del gaff ban fatöko folke BU 650. min snille ma
endel takas ok vndhirstas än äldre fullelika Bir 1:
55. ib 2 : 206, 3: 11, 97. Iv 3652. RK t: 4361. Al 9617.
— en god del, till en god del, mycket, ganska, een
dell war tha hertoganna hämpt RK 1: 4396. man
giordhe een deel hwath iak badh Fr 2150. en del
fägliin Bil 270. 2) andel, lott. hanns deoll i een
quarn BtFIl 1: 79 (1485). nil kan then by öilhe liggia,
som Hero äro ägande vti, wil tha en byggia oc awerka
sin deel GS 58 (1474). 3) del, det som tillkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
