Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - draghilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
draghilse
198
drikka
städs-, thiuva-draghare. — draghara kiippor,
m. bärarelciipp. SO 102. — (lragliara liill, /.
härarelön. SO 188, 190, 203, 207. — dragbart! stäng,
f. bärstång. SO 192. — llragliara ämbete, n.
bärareskrå. SO 185, 188, 191, 197, 198, 203, 206, 207.
draghilse, n. pl. Jfr uiidandraghilse.
draghlika, se dräghelika.
draghna (-adhe), v. [lsl. dragna] Jfr
ut-draghna.
draghrep, ». L.
draki (pl. dragor för dragar el. drakar Di
233), m. [Lat. draco] 1) drake, at drakiu (förut
kallad ormber) dödh for hänno laa Iv 2504. draka ok
orma Al 4053. orina d[r]aka ok trull ib 4169. ön draki
com braþleca vndan iorþenne Bu 199. i sionom boþe
en draki som drap dighart folk ... mz sin
etar-blandajia blast ib 490. ib 71, 491, 492. Ml’ 1: 13. Gr
313. Bir 3 : 365. Al 265, 274. Di 83, 84 o. s. V. Jfr
flughdraki. 2) drake, drakskepp. MD 343, 345.
— draka tan, f. dr aktand. ethirfulla draka tändir
Ml’ 1: 209. ib 2: 182. — draka tunga,/, draktunga,
ett slags smycke, vnam dracatungo fractam SD 4:
710 (1340?).
dranib, n. [lsl. dramb] ståt, prunk. ban fördhis
thit mz . . . storo drambo ST 496. — buller, sus och
dus. the hölle sine paske mz gledi ok dramb MD 37.
dränk, m.f Jfr kirsedrank.
drap (draap), n. [/a/, drap] L. dråp. SD 4:
408 (1335, eft. Hadorphs aftr.). thot drapit som jac
giordhe oppa . . . pädher rödh ib NS 1: 19 (1401).
han giordhe thor draap ok mykitli moordh Al 1757.
drap ok dödher Bil 317. — slagtande, ban är leddir
til drap (occisionem) som faar KL 146. — Jfr afalls-,
.•ilia||s-, bakva[ia-, bropor-, dula-, dulgha-,
döds-, forgiirninga-, fii-, bandavärka -,
inuaii-siänga-, kirkiu-, man-, tviibötis-, Jirebötis-,
vaþa-, viliavärks-, öia-drap. — drapa böter,
/. pl. L. — drapanial, n. L.
(Irapare (dräpare: -an Bil 375), m. [lsl. dràpari]
L. dråpare, mordara ok dråpara KS 49 (121, 53). Bil
215, 374, 375. Bo 199. Bir 1: 30, 3: 109. Jfr mail-,
inodhor-drapare.
draplika (dropliga. draapeligh. dreplig.
dräpeligh. dräpelig), adv. [Mnt. drcpeliken]
synnerligen, mycket, thenne saarligh och draapeligh stoor
skadha RK 3: 1168. som skadhe och fordiirff dropliga
lidith haffwa BSII 5: 73 (1506). brystli, dräpelig stor
pa fetalia ib 178 (1507), pa dreplig swar kosth och
tärningh ib 52 (1505). ib 191 (1507). iacli är ganske
dräpeligh her forhindreth HSH 20: 198 (15U7).
drapliker (draapligh. drapeliker: -likan
HSH 21: 5 (1383). drapeleker: -leca SD 5: 208.
drapelikin. dräpelig. dropelig. dräpeligh HSH
20: 195 (1507), 197 (1507); SD 5: 211. drepelig:
-ligiste BSII 5: 115 (1506). drapigligh: -ligha
ib 125 (1506)), adj. [Mnt. drepolik, draplik]
synnerlig, stor. forbudhu hännc the draplico thriggia
dagha fastona KL 335. drapelikin vmsorgh Gr 285.
thz draplica dinpit ib 291. dräpeligh forfall HSH
20: 195 (1507), 197 (1507), mz drapclikom syndom Lg
3 : 607. dråpelighon skada wå]la RK 3: (sista forts.)
4826, H/ 4946. som then storo dropelig scadhe hawa
giort BSH 4 : 203 (1496). HSH 21:5 (1383). BSH 5:
115 (1506), 125 (1506). SD 5 : 208, 211. förwänther siigh
alf skotzland niäktiig, dräpelig makt BSH 5: 140
(1507). wor käremall och bryster, the flere äro oc
dräpelige[re] iin thenne for[scriff]no ib 176 (1507). —
förskräcklig? the draplica väzskan gik in til hans
hiärna Gr 277. thz draapligha mordh RK 3: 164.
drapmal (drop maal), n. dråpsak. dömdes ...
ffri rdr then drop inaal BtFll 1: 159 (I5u7).
drapskapor?, m.† företag som leder till drap l
mann skal gemii hallä hann atar tliar sik till nokor
drapskap latar MD 88.
drapral (-ar), m. slagbult, den del af slagan,
hvarmed säden uttröskas. TB 77.
dravant (dragwanth. -ar), m. [Mnt. dravant]
drabant, lians draffwantho BSH 5: 14 (1504).
wth-lenske dragwanthe FM 235 (1505). konungen dänor
drawautha ther tiil jak ey spara äller frykte wiil
RK 3: 2202.
dravantaro (drawantere), m. [Fdan. [-dravan-tere]-] {+dravan-
tere]+} drabant, aff the ware drawantere, hor nidli til
oss komno äre BSH 5: 100 (1506).
dravel, se dräll,
dref, se drif.
dreg? tillgång, egendomf roknadom tha dreg, geld
och skuldh vppa hade sidor SD NS 1: 4ol (1405,
afskr.).
drevokarl, m. lösdrifvare. SO 297. Jfr
driftekarl.
drif (dreff, se bats-, skip-ilrif) n.f [lsl. drif.
N. driv. Sv. dial. driv, drev] 1) urväder,
snöyra. at thiir aldro komo striit räghn älla drif ella
stormber aff hympnum Bil 158. 2) skridt,
dragares gång fot för fot. thz är onth at dragha
widh driiff (det är svårt att draga till sammans
med en dragare som vill gå i skridt) GO 181. 3)
dref, af gamla tåg utredd hampa. Jfr bats-,
skip-drif. ’
driftekarl, m. = drevekarl. SO 303.
(lrikka (drika. drykka. dryka KS 43 (112,
47). pres. -er. impf. drak. druk Bern. pl. drukku.
drukko Di 159, 162. druko Bu 155. drokka Di 236.
part. pret. drukkin. druken Bu 194. drokkin.
drogkin: -it FM554 (1512). drykkin: -ith SGG 129),
v. [lsl. drckka] L. 1) dricka, med dat. thu skalt swa
drikka blakko som bruno GO 330. — van!, med ack.
dryk mz mik thänna drykkin Bir 3: 237. han drak
aldro vin iilla nokon drukou dryk Bu 194. ther dragx
baadho myödh och moosth RK 3: 306. aabrut sudith
ok drukkith LB 5: 80. kyruildh drokkin mz vin ib.
thw lot swa drikka ili]um flodh at hon aff siuo lupi
stodh Al 6563. — med ack. af ett subst, uttryckande
handlingens verkan el. följd, at nakor drukko ther
aff sin dödh Al 3678. — åhs. el. med prep. iate
sik äldre äta älla drikka för iin hon Ånge sina
bön Bu 55. thön hus ban skal äta ok drikka i
KS 41 (106, 44). drykx här sötelica j synda lusta
ok thor beskelica j pinomen MB 1: 59. minom
munne war drikka gifwit mz beskasta drik Bir 1:
35. giwa hanum drikka KL 45. inghen gaff liouno
hwarkc matli eller drikka Lg 3: 125. hwilken thera
mik först biwdher drikka MB 1: 201. hon bidher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
