- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
229

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - evangelistare ... - F

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

evangelistare 22» fa

eyangelistare, m. evangeHst. aff ewangelistarum
Lg 3: 614.

evailgolistel in. [Lat. evangolista] evangeliet. tho
iiij gudz ewangclistar LB 7: 19.
evinuelika, se ävinnelika.
evinneliker, se iirinueliker.
evogher, se ävoglier.
eviirþelika, se iiviir]ielika.
eviirþeliker, se aviirþeliker.
evürdhelikhet, se iivärdlielikhet.
evärulds lif, -]tilia, -äglia, se ävärulds-.
eväruldsliker, se iiviiruldsliker.
examinera, v. [Lat. examiuarc. Fnor. examinera]
förhöra (en anklagad), ransaka. Bo 189.

examit (examen Iv (Cod. B) 840. äxämen ib
(Cod. Cj), n. [Mlat. examituni. Grek. faunor. Jfr
lsl. cximi] ett slags starkt och tjockt siden, sammet.
tiwghu kiortla aff examit vidha FI 287. tribald hliald

ok oxamit silke ok piil tha var ther fliit Fr 323. aff
examit thz rena ib 2965. Iv 840.

examitmantol (-mant.il), m. mantel af examit,

sammetsmantel, een examit mantil . . . ther
fodhradh-er var mz safuilskin FI 702.

exempel, n. [Lat. cxcmplum] exempel, mangli
ondli exempel Gers Frest 28.

exemplera, v. utfärda i nytt exemplar? at wij
sådana breff wille till wittnisbördh exemplera oc wid
magt holla latha Fil l: 223 (1520).

eya, interj. [Mht. eia. Lat. eja] ack! nyttjadt vid
önskan el. uppmaning, eya herra frederika ma iak
thiggia ena bön aff thik Fr 1878. eya o waar
diigh-thingirska, wont til oss thiin miskunsamlika öghon
ST 199. Su 21, 47, 69, 83, 90 o. s. v. — vid sorg.
oya hwat oc liwru mykyt göth iak wthi honom
tappadhe Sn 41.

F.

fa (faa. foo Bir 5:140. fanga /’/431,799, 1365,1539,
1929; Iv 160, 1090, 1121, 3832, 3838; Fr 2243; Al 7580, 10373;
Il K 2: 5826. fonga. fänga Al 7035. pres. far.
faar. for Bu 495; LB 7 : 268. foor FM 407 (1509).
far Iv 4475 (i rim med SLT), 4636 (i rim med här),
4711 (i rim ined &T)j Fr 3094 (i rim med ther).
fäär Iv 957 C» rim med kär); för öfrigt kan pii grund
af rinunet antagas, att far Iv 1209 (i rim med bäl’),
3713 (i rim med här), 3782 (i rim med här), 4752
(i rim med här); FI 1011 (i rim med är); och
faar Iv 33S4 (i rim med näär) stå i st. fi. ett
ursprungligt fär. fanger LB 7: 257. pl. 1 pers.
fam. faam. faum SU 4: 390 (1334?). faom MP
1: 84; SI) NS 1: 174 (l402). fangom Al 10354. 2
pers. fan Bo 136. faen UK 2: 89. lconj. fae Bo
(Cod. B) 348. fånge KS 62 (155, 68). pl. 3 pers.
fån ib 65 (161, 71). imperat. pl. 2 pers. for Ili
292, 297. impf. fik. fick BSII 5 : 159 (1507). fek
Ml) 7, 8. feck FM 510 (1510). fiich BSII 5: 179
(1507); FM 272 (1506). figh LfK 218 o. s. v.; Bi 205.
ffigh Lf K 217; FM 342 (1507), 364 (1508). fygh BSH
5: 416 (1510). ffegh LfK 246; FM 272 (1506). pl. 1 pers.
fingom. 3 pers. fingo, fango Bir 1: 29. fiige FM
361 (1508). 2 pers. fengin MD 15. konj. finge Bir
4: (Avt) 183. part. pret. fangin. fongin. n. fangit.
fongit Bil 901; lti 74. faat Di so. faath HK 2:
3955, 4011. faadh MD (S) 220 (de tre sistnämda
formerna endast ss supinum), ack. sing. m. fangin.
fagnan Gr 280. dat. sing. n. fagno Bir 1: 54. nom.
pl. m. fångne MB 1: 10. fagne Bo 250. faghne
MB 2: 344. ack. pl. fi. foghna MB 2: 232),
v. [lsl. få] L. 1) gripa, fatta, taga. fik (fnfr)
sin järn staiigh Di 298. Hk draken honum mz clürna
gynom brynia ok buk ib 233. ib 248, 282. Va 26.
diwret ... fik (ryckte) riddaren nidli aff hasten
ib 24. then (o: olaff baggis kapeseck) fiik jak fron

een tiwff BSH 5: 34 (1505). b]anzaflor ban til sik
fik (tog i sin famn) FI 1393. — lildl. fic egh annat
sik tel raþa (kom ej på annat råd) Bu 30. — intr.
fik 0111 hans bender MD 129. Di 78, 166. — bildl.
ban mondo swa til ordlia fa (börja tala) Al 10440.
swa vnderlika hon til ordha lik Iv 1353, 2010. ib
4169. kunne ey til anzswar faa (Jinna något svar) ib
3014. haffwer iag fånghit sa för rüdo RK 3: (sista
forts.) 5749. 2) gripa, fasttaga, Jånga. gripo ok
fango lians owini ban Bir 1: 29. hans ovini fingo
ban Bu 25. ]<e skulu mistä hiistü, waapn ok alt {ic
fa med þöm, ok p|itt skulu þe hawa sum ]iöm faa SD
5 : 374 (1344, nyare afskr.). bätro är lata sik iirlika
faa Hu skamlika skilias sino fra Al 3075. It K 1: 58,
1051, 10.56, 1081, 1302, 3803, 3900, 4168, 4199 , 4485 , 2 : 3955,
4011, 3: 2835. MF.G (red. A) 57, (red. ’B) 62. GO 755.
ST 215. huru thu mat fiska fa j tho llodhinne KL
12. iak haffuer nw en skönan fisk fangit Lg 3: 339.
(båda dessa ex. kunna föras till 11). — part. pret.
fängslad, fången, han var . . . fangen af iujiom Bu 138.
lösa sin son fangen vndan bandom ib 25. la fangen i
ono torno ib 168. Bo 250. Gr 280. MB 1: 10. sik fongna
jctta RK 2: 7913. 3) fäkta, strida, vm slotzsins poort
the mz them (Ingo RK 2: 2432. 4) påträffa, honom
faa all ena Lg 3: 333. nymäre fanga (finna) Iv 160. —
råka ut för. foo j hans wredlie Di 297. 5) nå,
uppnå, the måtto näpplika landit faa RK 1: 1501. 6)
ernå, komma åt, bekomma, med dat. ängin gitr i
härfärd huario lust.mäti fängit til mat ok drik äpto
wilia siuom KS 83 (204, 91); jfr 11. 7) komma i
tillfälle (att), fia tillfälle, få hf, få. med inf. utan
at. lät þöm äghte fa vita hunt hanoin teþes Bu 27.
ib 156. A’.S 62 (155, 68). til thes vi faom seo
alz-uallogban gud MP 1: 84. finghom wi brndhelika
höra röster Lg 3: 461. the fingbo hvila sik ib 339.
LfK 217, 218 o. s. v. Al 7850, 10373. FI 1539. at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free