Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fiolvatn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flolvatii
252
fisker
(lolvatll, n. dekokt af viola, rösel) wathu oc fiol
LB 9: 117.
Ilordh (flor. fiördh. fiörd), f.t [isl. fjorff]
en-däst i det adv. tittrycket: i fiordh, i fjor, t fjol, under
förra året. swa godh är een wsk i aar som twå i
fiordh GO 449. i fiörd var her aldra hardeste pestilencia
/•77 6: 34 (1496). om helga kors dagh exaltacionis i
fiörd ib. jach weth hwilken winther jach liaffde i
fiordh BSll 5: 115 (1506). i fiordh ath aar ib 226
(1507). sa i aar som i fiordh ib 147 (1507). hade i
fiördh och i aar HSll 22: 52 (1493). sidhan som iak
vare ner edher viirdoghet (i) fior swa aars FM 346
(1507). i fiordh sommar BS1Í 5: 283 (1508). l’M lxvi.
Hordhar (fiordh aar), n. [Fnor. fjorJàr] fjorår.
koma hälghe dagha nw oppa annan wiku daghin oc
a annan komo tho i fiordh aar MB 1: 63.
llorþe, se tiiir|ie.
flordher (flärdher), m. [Isl. fjöritr] fjord, fjärd,
i sht i ortnamn, i en fiärdh soin heter bomilfiärdh
rK 238. vppo rogööfiärdh RK 2: 1923. cum insulis et
aquis dictis jnfiordho SD 4: 435 (1335).
florþuiiger, se fliirþunger.
fiorliisting,/. L.
liortaii, se fiiighurtau.
llra (fyra), v. [Ar. fira] gifva vika Jör. med dat.
engcn villo androm fyra MD 314. the skulle mick
alle fyre ock tiäna RK 3: (Tillägg om Chr. II,
red. A) 6166.
flrir (firi. fyrir. fyrl), se for.
111*1 - ss första sammansättningsled, se for-, fore-.
Arl arf, n. L.
llri giiilda (-gälda), v. L.
llri Iniggn, v. L.
llri liggia, v. L.
firi niiina, v. L.
iiristiiila, v. L.
liri vraka, v. L.
Itri iiria, v. L.
firmament, n. [Lat. firmaineutum] firmament,
(him-melens) fäste, swa soin solon i hyinelsens firmament^
sit.her oc stadhfäst är Lg 3: 627.
firnnr orji, n. L. — iirnarviirk, n. L.
iis (flis), »I. peditum. GO 96.
fiskare, m. [Skåne L. fiskoro] fiskare. Bil 108,
16. Bo 57, 174, 175. — fiskarn liiglie (fiskare-),
n. fiskläge. RK 1: (LitK) s. 220.
fiske (fiskie), f. (i L.) och n. [Isl. fi6ki] L. 1)
fiske, fiskfångst, han for i fiske Bil 307. liggia till
fiskes SO 290. ihland then allmoge ther stadder war
och j fiskie lågo ib 298. 2) fiske, ställe hvarest
fiske idkas, liafwer liarnpn och bodh j fiskie ståndande
SO 303. komma på fiskiott ib. som fiskiot ägher ib
307. — Jfr ala-, fia-, for-, konungs-, kroka-,
kul-, laxa-, stral-, strömings-ftske. — fiskia
garþer (fiskiägarther), m. [Jfr Fnor. fiskigarir|
fiskegård, stängsel i åar för att fånga fisk. vnam
partcni in fiskiægarthæ SD 5: 619 (1346?). — fiskia
hus, ii. L. — flskis vatn (fisches watn), n. =
fiskevatll. meth . . . schoghom oc fisches watnom
SD KS 1: 161 (1402). — fiskis iir, fj sandbank
el. stengrund hvarest Hske idkas, hawer tildömt vnz-
stena klostre orholma ok the fiskis öra ther vndir
liggia SD KS 1: 504 (1405).
flskebodh, /. [Isl. fiskibiiit] fiskebod, hydda
uppförd för att af fiskare bebos under fisketiden, tiälda
höghtidher, oc thera hwsa, som män magho föra mz
sik oni landin, swa som fiskebodher MB 1: 498. SO 293.
flskefang (-fongh), n. [Isl. fiskifang] fångande
af fisk, fiske. Fil 1: 31 (1455, gammal rf skr.).
fiskegarþer (fiski-), wi. L.
fiskegrund (fiskie-), n. fiskegrund, fiskia på
rätta fiskiegrundh SO 290. fiskia widh konungz
fiske-grundh ib 298. ib 291, 303.
fiskehampu (fiskie-), f. hamn hvarest fiske idkas.
SO 295.
fiske iiirn, n. järn som i skatt utbetalas i st. f.
fisk. BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag).
ilskeleker (-leeker: -leek SO 300. fiskleker
L.), m. L. fisklek, fiskens samling vid stränderna el.
på grunda ställen under lektiden, tha fiskelekin är om
warena Fil 4: 16 (1451). SO 3oo. — fiskeleks tillie
(fiskelekis-), m. tid för fisklek. tha fiskelekis tliimo
war FH 4: 15 (1451).
fiskeläghe (fiskeleie: -et v au 24: 324 (1473)),
n. fiskläge. SO 292, 295, 297. V AU 24: 324 (1473). Jfr
fiska liiglie.
fiskemaka! tn.f fiskmåse. swa som fiskemakan
soando fiskin j watneno skodhar diupit ther han gar
ok aktar bölghiona Bir 1: 213. storka oc liornwipa,
wuer oc fisko maka MB 1: 359.
flskemail, m. [Isl. fiskimair] fiskare. SD 5: 587
(1346, gammal afskr.).
fiske lliit (fyske neth), n. fisknät, ffor olagha
fyske neth FM 280 (1506).
flskeos, n. [Fnor. fiskiöss, m.] åmynning hvari fiske
idkas, hawer jak vnt henne ... en attundaloth innan
fiskeoosith SD KS 1 : 170 (1402). then fornempde
attundaloth i fiskeosith ib.
fisker (fysker Lg 3: 301; -ar BSH 5: 506 (1512).
fiisker: fiisk RK 3: 4179. -ar), m. (Isl. fiskr]
L. 1) fisk. han tok w fiske tolpänigh Bu 100.
taka fiska KL 12. thz första han kastadhe vt sin
krok tha fik han en storan fisk ib. ib 13. Bo 240.
Lg 546, 3: 9, 10, 301, 302. i slike watno äru tholka
fiska GO 978. iitin tho fiska oc hwitan maat Bir
4: 15. färska ällir salte fiska ib 5: 32. tw pund
skarpa fisca SD KS 1: 656 (1407). — koll. han
(qvarn-dammen) skal vara open þree vikur vm varenä þaa
fisken gaar vpp ok swa lenge vm hösten. {>aa
vath-neth er mykith ok fisken gar vpp FH 3: 4 (1352). ib
4: 15 (1451), 16. SD 5: 699 (1347, gammal afskr.).
äta fisk oc hwitan maat Bir 4: 15. VKR 17, 62.
fäghin är han som fyrme ok findhor han fikh (för
fiskh) a diska GO 105. tw stykko fisk Bir 5: 31.
tw stykko fàrskan fisk »4 32. eet stykke stek t nu fisk
Bo 234. ii pund fiisk RK 3: 4179. 2) ? iiij (4)
lösa jiiru bultar, item xi (ll) lösa fyskar, item 1
fangabult BSH 5 : 506 (1512). — Jfr arbeidis-,
bären-, flat-, horn-, hval-, skal-, skarp-, skat-,
sina-, spit-, stok-flsker. — fiska bater (-baater:
-bååt Su 363), wi. fiskarebåt. Su 363. — fiska ben,
n. fiskben, eet fiska ben sath fast j hans hälsö Bil 90o.
KL 370. ST 102. — fiska dike, n. fiskdam. ST 299.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
