Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forlykkia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forlykkia
291
förlösning
sik, förlusta si’/, roa sig. Bo fi. ST 322, .125. Lg 157,
«66, 3: 71«. Vi 32«, 288.
fot’lykkia (för-), v. innesluta. MB 2: 83.
torläuu-iii (för-), v. [Mnl. vorlegcn, rorleggen.
Jfr Isl. fyrirleggja, forloggja] L. 1) förlägga, lägga
el. sätta pa orätt plats. thz war forlakt Lg 8u7. 2)
förderfva, förstöra, ödelägga, then f i id iaok wille thorn
förlacth HK 3: (till. om Chr. II, red. A) «388. haffdo
iak tenct allo thera makt jnnan en kort tiid huffiia
förlacth ib (red. B). 3) afspärra från, af-
skära frän tillförseln af, undanhålla, tüm bilagdo
äru kust. ok födho förläggia KS 87 (211, 95). 4)
sko (en häst)! framsko, lägga framskor under (en
häst)! Jfr Kalkar, Ordbok 1: 653. for en klippare
at forlcgghia mz vj staui]icskoo SO 73. — omlägga
(skor) under en hästs fötter i lägga (skor) under
fram-fötterna pä en häst! at forlegghia skona SO 72. 5)
betala, ersätta, at odor herredömo . . . wille linnoin
förläggie oc betänkio nogot för föniio skade BSll 5:
75 (i5o«). — Jfr foreliiggia.
forliigllhlg, f. [Fdan. forlæguing. Mnt. [-vorlog-ginge]-] {+vorlog-
ginge]+} ersättning, godtgörelse, badli oss om noker
ytlior-moer hielp oc forlcgningh BSll 4: 77 (1481).
forläkis värk, n. L.
förläna (för-, -er BSll 5: ie« (i5o7), te, -ter),
v. [Mnt. vorlënen] 1) gifva ss län, förläna, at
han liouum nakatli förläna thor liau matte bonum
fore tliiäua Al 3811. ib 1649. slet ocb liiu . . . skiffta
oeb förläna HK 2 : 5302. förlänte hanom abo ib 754!».
haffuo wij vutb och forleut oc medb tlietto wort opno
bre|f vnnä och forlouä liouum calmarna slot stadh
oc län BSll i: 102 (1483). ib 5: 16« (1507). — förse med
län. wille tliem sa biel]|a oc förläna at the skullo ]ianoin
weleliga tyiiua It K 2 : 7560. 2) gifva, skänka,
förunna. tiiet lilla, som gudz lindh liafuer mik bär
for-länt SV MS 2: 10 (1408). gudk hafwer bonum siglier
foliant Al 3155. äller timo os fürlänther Lf K 70. Lg
««1. MB 2 : 258, 273. Sn 338. — Jfr foiiaiia.
förlänge, adv. för länge, töffwo okke forläugho
MV i«8.
foiiiillgia (för-), v. [Mnt. vorlengeu] 1)
förlänga. hon (a: halsarna) forlängir mämiiskioiuio sitli
1 i i It" ST 204. ib 513. HK 2: 1757, 3: 3«32. SO 30. Bir 4:
118. MB 2: 27. 2) fördröja, uppskjuta, min
wmwän-dilse . . . forlänghia Sn 251. sadant mötlio opsiitthie
oc förhingic Fil 305 (1507). tlict niëthe . . . kwndo tiil
noghre formere aar vpskiwtis och forlengis ib 572
(1513). thon raagaangb är 1’örlängdär til v aar ib 589
(1513). 3) dröja, nar woysos senkadc ok for längdc
at atirkoma Bir 1: 153. Su 86. — dröja, qoardröja.
tlia som blomstrande åldren iin lorlangdhe Su 87. —
foi’liillgia xik, förlängas, utdragasi at|| thon förrördo
ilagli, möthe ok räthgaiigh skal ylhormera förlängia
sik, an the audhra tilföronde giorth hafwo BtRK
282 (1173, orig.).
forlällgilso (-elae), n. pl.? förlängning, wm thon
ilagx forlängolse BSll 5: 37 (1505).
forliillilso, n. pl. förläning, at the thcnna
wu-uilse oc forlänilso iiigenliindh wilia hindra
formiudz-ska eller forkronkia VI) 1: 133 (14S3). — förlän i Isa
bref (forlänilse-), n. föreningsbref, fulbordha och
stadfestha thet forlänilso oc wnnilse breff i allom
synoni articulis VD 1: 133 (1483).
förläning (för-. -ar ?), f. 1) förläning, län.
iak fik theu forläningh BSll 4: 297 (1501). hwilken
som bade härodzhöffdingo dSmoth i förläning aff edort
horredöme i gwlbergz häredh som iak i forläningh
aff odhor baffwer ib 5: 13 (1507). wisby . . . hwilkit
han och tha i förläning bådo HK 3: (sista forts.)
5054. mz goda forläningh thorn bogäffiia ib 5270. ib
5354. at jac maa liywtho the forläuinger BSll 5: 40
(1505). at mieh nogot aff for:de forläningor skullo
wnryckies ib. ib 45 (1505). 2) i förväg gjord
utbetalning, förskott, iiskiado wij ... aff huariä kirke
i calmarna län, eu vouliig förloning, paa tienden som
faller paa vara vcgna viid linaria kirke, saa longo
thet tienden kuniio for[skreff]no förloning betala,
huil-ken fdrloning vij redoligo vtlingo BSll 4: 351 (1503). —
forläninga bref (forleninghe-), ».
föreningsbref. mit forleiiingho breff pa kronenis gard korssholm
och korssholms lon FM 252 (1505).
förtätning, se förbittring.
förlöpa (för-, impf. -lop. -lopp. -löp. pl. -lopo.
-loppe. part. pret. -lopin. -löpill), v. [Mnt. [-vor-lopon]-] {+vor-
lopon]+} L. 1) löpa bort. — part. pret. förlupen.
forlopuo drcngia SO 150. 2) förlöpa, löpa burt
från. förlöpa stadhcu BSll 5: 318 (1508). rymdlio the
och förloppc gardhen ib 554 (1516). 11S1I 20: 210
(1507). 3) förrinna, bloden forlöp hanum Vi 150.
blod[en] är mik fast forlopeu ib 82. Lg 3: 88. 4)
förlöpa, förflyta, saa förlöper thou bösth oc winther
nat.li RK 3: 987. i!) 4115, 4165. Lg 3 : 474. i thcnna
for-löpen th i ma BSll 3: 161 (14«5). tlier med scal tiden
förlöpa ib 5: 18 (l5W). til tess legdhen war när
forlöpiu ib 83 (1506). i thot forlopna örlog ib 4: 240
(1498). 5) aßöpa, försiggå, saa förlöper thotta spiil
IIK 3 : 3890. — förefalla, inträffa, thot i thot forlopna
äroudo [icke] i nogla mötte for när taghe BSH 5: 336
(1508). — förlöpa sik, 1) ga undan, afsöndra
sig? her iwar scullo her steen (inlandh faa thz willo
siilt tha förlöpa saa dyrth nionde swänsko thz köpa
HK 3: 2726. 2) förlöpa, förflyta, effter thot tiden
sigh fasth förläpir BSll 4: 146 (1495). förlopo siig
wodli ii" aar HK 1: (Yngre red. af LRK) s. 277
(prosa). 3) förlöpa, aflöpa, försiggå, gå. Iiwro
thet siigh förlöpor thor BSH 5: 168 (1507). hwro
thor woro sig förlopit FM 145 (1503). horlediss sig
forlopit är om kalmarna stad och om the suuimo
poninga BSll 5: « (1504). sa är thot sig forlöpith
modh thesso godlio mon ib 83 (150«). hwro bon (o:
diigtinga) sig förlöpa wi| ib 6 (1501). bure sig thon
dagtingen war forlopeu ib 18 (1504). the ärende, som
förlöpa sik niillan . . . ärkebyskopen oc idher ib 3:
180 (1467). hwru all ärende och taal sig nw ther
forlopp I1SII 22: 43 (1493). — refl. förlöpas,
förlöpa, förflyta, saa förlöps thz cen lithon riidh IIK
3: 671.
förlöpa (for-), v. L.
förlösa (för-), v. [Mnt. vorlosen] förlösa, frälsa.
gudh wfc sände gedeon hwilken thorn förlöste MB 2:
83. — utlösa, utvexla. om ider vördighet teckis förlösa
the andra ffonge FM 348 (1507). — Jfr forlossa.
förlösning- (förlösningh BSll 5 : 428 (1510).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
