Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
hona skämmir mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1:
73. 3) skarn, blygd, vanära, han samansankka sik
skam och fylsko Ber 237 . 4) use/het, elände, hulkin
som flyr världinna fäghrind forsmaando hänna sötma
han skal ey koma til häluitis fylsko Bir 2: 283. —
Jfr sjnda fylska.
fyll, se syn.
fynd, se fund.-
fyr (för. for Bil 127; K K 2: 3010, 4203; BSH 5;
225 (1507)), adv. komp. och konj. [/«/. fyrr] L. A)
adv. 1) prins, främre, mera fram, framför (i
rum el. i ordning), ey formatto thw soo . . . j
litinom nakat för älla sidhirmcer mindra älla mecra
swa j the hälgho thräfallelikhet är änkto för älla
sidhirmoer Bir 3: 449. 2) jrrius, förr, tidigare.
frätighi daguin för giptar Hu 154. ib 50, 200. warder
oc godzit ... för ater löst SD 5: 160 (1343). sancta
ceeilia war för cristiu än maune fäst Bil 370. barnith
. . . byria för grata än lo Ber 120. Jfr fyr än. —
3) vid jämförelse mellan tvä föremål, handlingar el.
tillstånd: först. exocutores varrä bäggiä oc þess varra som
för dör SD 5: 567 (1346). 4) antea, förut, tillförene.
än tho at þo se oigh för gömd SD 1: 668 (1285, gammal
afskr.). som för är sakt ib 5: 568 (1346). var hon atar
ii bönom som för Bu 5. sötare sang ... än nocor
öron för hörþo ib 14. at ban för viste sin dö{> ib
138-jak sagdhe thik för hulkin thingh j warom husom
skulu wara Bir 1: 286. gifwandis för honom al
kirk-ionna vighilse Gr 312. Jfr forniiinder. 5) förr,
snarare, þu vänte ... at min guj> varþar mik vrcpar.
ban skal varþa för pinom guþ vreþar Bu 189. B)
konj. förr än. hon sompnadhe ey för sool op gik
FI 1174. måtto iak entima se guz apostolum för iak
doe Bu 151. Bil 212. Bir 2: 224, 3: 9, 294, 373. Iv
3520. Al 942, 2132. RK 1: 1163 , 2 : 3010, 4203. will han
uagith werff haffwa pa kalmara sloth, for giselnen
komber BSH 5: 225 (1507). — Jfr for. — fyr iill,
konj. förr än. säx manapom för än maria föde sin son.
1’ödo elizabet iohannem baptistam Bu 49. han (0: baptista)
födes för än han (0: owangelista) do. väl hundraþa arom
för ib 50. faþer ok moþor bundo hana för än hon var
föd tol guz fiänist ib 5. tro . . . ihesum vara guz
son ok hans moþor mö sua siþan som för än hon födo
ib 15. egh star iak up fra borfie. för än iak se hund
bära þina hand 111 for bol [) ib 182. grop siälinna maxsan
än för (i st. f. för än) hon kom vt aff munnonom Bir
3: 263. at eingin hämd äller forsaat göris thär fore.
fyr iin wir läggium I>ät af therrä i mällin SI) 1: 669
(1285, gammal afskr.). för än klostrot är böriät ib
5 : 563 (1346). nero viste sik enga roo. for än han
viste paulum halshuggin vara Bil 127.
fyra (-adhe), v. [Mnt. vuren] fyra, affyra, gifva
eld. rodenborg . . . fyrade tho andra (näml. bössan)
RK 2: 6111. — med prep. up a. fyrade han oppa then
tridia bössa RK 2: 6114.
fyrafaldelika (fyra fallelica), adv. fyrfaldigt,
på fyra sätt. syndadbo . . . fyra fallelica Bir 3: 8.
fyrafalder (fyra-, frf. vok. i änd. -fall- Bir
3: 441; MP 2: 32. n. -faalt ST 505), adj. [Jfr Isl.
fjorfaldr] 1) fyrdubbel, fyra gånger så stor. henne
burde at giiildä idher fyräfald kerlek igen Va 41.
2) fyrfaldig, fyrdhanda. the som rättelica tionda fa
fyrafald lön af gudhi som är ympniu iordhinna
aff-uäxtir licamlik helbrygdan, synda forlatilse oc himerikis
rike til löna MP 1: 256. ui finnom . . . fyra falla
vars herra tilquämdh ib 2: 32. ib 1: 72. fyrafald
rätuisa Bir 3 : 423. ib 441. — n. fyrafalt, adv.
fyrdubbelt. thz farit fyra faalt betala ST 505.
fyrafota, adj. fyrfota. fyrafota fä MB 1: 479.
fyrafötter (fyra-, fy re-), adj. [Jfr Fnor. [-fjrir-foottr]-] {+fjrir-
foottr]+} - fyrafota. fyrä föt diur KL 151. thz som
fyreföt är AS 59. thz är fyräföt ib.
fyrahyruadher (fyrahörnadher), adj. [Jfr
Isl. ferhyrudrj fyrhörnad. hulkit kors . . . var skipat
fyra hörnat (Cod. D fyrahyrnath 36i\) Gr 274.
fyrahyrnotter (fyrahyrnutter), adj.
fyrhörnad, fyrkantig, bar han a sinom rygge fyra hyrnotta
(Cod. D fyrahyrnutta 398) stona lätlika Gr 304.
fyralitadher, adj. fyrfärgad. MB 1: 495. Jfr
ilnghurlitadher.
fyrasius (fyresins), adv. [Äldre Dan. fiirsins]
fyra gånger, fyrasius sa mango RK 2 : 4287. fyresins
xx yxne kör BSH 3: 292 (1470, saml. afskr.).
fyraslindadher (fyroslindadher: -adhom MB
2: 25o), adj. fyrsidig, fyrkantig, qvadratisk, aff wth
hwghnom oc fyra slindadhom stenoin MB 2: 145.
fyra-slindade värö thoruane ib. ib 250. FH 3: 66 (1445).
fyraslinder, adj. = fyraslindadher. Bir i: 400,
401. Jfr flughurslinder.
fyraslindotter, adj. = fyraslindadher.
temp-lum war sielfft fyraslindot ST 417.
fyratiglii, se iluratighi.
fyr balder (fyrbal PM 9. dat. med art.
fyrball-enom /6. ack. fyrebol BSH 5: 594 (1517). pl.
fyr-ballar. fyrbollar), m. [Mnt. vürbal] fyrbåll, granat,
en med brännbara ämnen fyld och med sådana bestruken
pung el. ball af lärft, hvilken kastas el. skjutes för
att antända (om beredningen se PM 6, 8_). nogra
fyrbollar ok fyr piil BSH 5: 480 (1511). v (5) fyr ballar
ib 506 (1512). nokra sma fyrball som andra nyther
PM 7. ib 6, 8, 9. — koll. brukede fyrebol oc annen
skot BSH 5: 594 (1517).
fyre, se flurir.
fyrepil, se fyrpil.
fyreskutill (-skoten), adj. [Äldre Dan. [-fire-skudden]-] {+fire-
skudden]+} eg. fyrkantig; undersätsig. han war en liten
man rät fyreskoton (Cod. B ffyreskuten; um herdar
er hann ferstrendr) Di 17.
fyretighinde, se lluratighuiide.
fyri, se for.
fyrifal (fyrafall. fyrafald. Dessa båda former
bero möjl. på en af afskrifvare gjord förvexling med
fyrafalder, adj.), Ti. [Jfr Isl. forfall] förlåt, tapet,
omhölje, skildos thässa thwe stadhir. sancta oc sancta
sanctorum mz onom dwk oc fyrifalle som haffde fira
liti MB 1: (Cod. B) 487. thz fyughur litat skyul oc
fyrafald ib (Cod. B) 489. til hwars waro swa
inarghs-kyns thak ower eno hwso swa som fyrafall oc
haar-dwker oc rödhlitath wädlira skin oc annor skin litath
mz iacincto ib (Cod. A) 482. Jfr forfal.
fyrk, m. [Äldre Dan. firik, fereken. Jfr Nht.
viericheu] eg. fjärdedel; fyrk, ett slags mynt. at
gamble ortigen måtto lysis op i xii (12) peningo,
then nye och i x (lo), och fyrcken i fem peninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
