Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fäster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäster
375
föþa
fäster? (pl. -ar), m.f [Jfr Mht. fest, n. Lat. festum]
fest. fam fästa oc höghtiidhor waro thorn budhna MB
1: (Cod. B) 563.
fäster, se far, adj.
fästesven (fasteswän), m. fästman, hon (o:
varfrw) redde . . . sonenom oc fästcsweiionom sinom
thz tho atö Bo 33. brudhgomma oc fästcswäna swngho
veningx visor MB ’2: 280. iak är siala fästesvon Bu 101.
fiistilse, 7i. 1) fäste, firmament, wardho
fiist-ilso MB 1: 156. 2) stadfästelse, bekräftelse, til
vitnisbyrdh minuä sialfs vidþergangu ok fostilse ficssii
breefs FI i 3: 6 (1353). Jfr stajifiistilsp.
fiist iordh, f. jord som besittes ss fast och
orubblig egendom? böd en trcdingh aff sin fiist jord Bl Fil
l: 236 (1506). Jfr fasta iordh.
fiistir? (feater. fäste, fästär. dat. festum
SD 2 : 442 (1305)), m. pl.f [Ordet skulle kunna fattas
ss i grunden identiskt med pluralen af fiist, /.,
med öfverflyttning från abstrakt till konkret betydelse
(jfr fasta), eller ss sidoform till fastir, m. pl.,
el. ock möjl. ss hörande till fastar, i hvars
första stafvelse a till äfventyrs kunde tänkas hafva
blifvit ii el. e under inflytelse af fäst] = fastar,
firmatoros . . . huius contractus quos ad maiorem
huius rei firmitatom prosenti pagino inserere duximus
hii fuerunt scilicet wlgaliter festor SD 1: 628 (1283).
ffirmatores huius contractus Si ordinacionis nostre . . .
wlgariter fætær (för fæstærj oxstitorint ib 665 (1285).
testes qui wlgariter dicuntur fæstær ib 2 : 412 (1304).
presontibus tcstibus verodicis ... qui fuerunt in
pre-dicta empciono festæ et køpæ ib 442 (1305).
presontibus festum et kepum, ac tostibus supradictis ib.
thitsse nempdis ther fäste til ib NS 1: 78 (1401). Jfr
ojioifiistir samt fäste, faster, m. och fastir.
fiistliaþer, m. fästning, trolofning. — fiistuadha
fil (-fää), n. [Fnor. festuaSarfé] L.
trolofnings-gåfva, gåfva som vid el. efter trolofningen, gifves
af fästmannen åt fästmön, hymerikis brwdhgomrae
... gaf mik fingirgiil til fiistnadhafää (anulo suo
subarraverat) Su 406. forstodh han thz vara
äwerdho-lika suilenna fästnadbafää (på detta ställe om en gåfva
af fästmön åt fästmannen; den eviga visheten
föreställes här ss en brud) ib 434. Ml’ 2 : 238. —
fiist-naþa mail, m. L. — fiistnaþar stämiia, /. L.
— fiistnaþa val, n.t L.
fästning’, /. [Fdan. fæstning. Jfr Isl. festing] L.
1) stadfästelse, bekräftelse. RK 1: (Yngre red. af LRK)
s. 282. 2) fästning, trolofning, vi varom vidhir i
iosops ok mario fästning KL 382. MB 2: 378. at
thu thenna thina hälga oc andolika troloffwan oc
fästning lät oy swa glömas Su 360. ib 361. — Jfr
stadh-, til-fiistning. — fästninga fä (-fää),
n. [Jfr Fnor. festingarfé] L. gåfva af fästmannen
at fästmön el. af brudgummen åt bruden (synes nyttjadt
äfven om gåfva gifven efter bröllopet), mins sons
blodh liawor thu giwitb mik foro fästningafä MB 1:
287. bodhandis’ aff bonne sinne troloffnadz fästninga
fää ällir fäste päning (om gåfva gifven af bruden,
den eviga visheten) Su 366; jfr fiistuadha fii. —
fästninga mal, n. L. — fästninga rau, n.
L. — fästuiuga stämna, /. L. — fästninga öl,
n. L.
fii takl, m. L. Jfr fäar taki.
fiitil, m. L.
fiitillös, adj. L. Jfr fatalös.
fätoillt (-tompt), f. betesmark? fäbod? godzs
. . . meth . . . fätompttom oc vthväghum SD NS
t: 562 (1406).
fiitrodll (-trudh), n. boskaps trampande, af
boskap föröfvadt trampande, mz sino fä trudho Lg 95.
fätter, m. [Fdan. fæt. Sv. dial. fatt, fUtte] Jfr
ulla liittcr.
fii ver, m.? [A’í. fever. Lat. febris] feber. kirwil er
godh ffor ffäwer LB 2: 64. merke er . . . göth ffor
. . . fäwer ib.
fiiiighande, m. L.
födska (födhzska)? /. födelse, af mins mandoms
födhzsko (träl. för fodhzsloj Ml’ 2: 262.
födsla (fözla. fözsla: -o Bil 284. födzla: -o
Bir 2: 142, 3: 373; MB 2 : 300. fötzla: -o MB 2:
377. fötzsla: -O Bir 2: 299),/. [Isl. fæzla[födelse.
vars härra füzla Bu 62. ib 61. Bil 259, 284. Bo 252.
Bir 1: 137, 2: 142, 299, 3: 373. Iv 5740. Lg 3: 46,
50. MB 2: 377. wcrldhenna skapare, som skop
rnantz-sens füdzlo ib 300. — födslo ar (föslo-), n.
födelseår. a . . . vars härra föslo are Bu 72. —
födslo dagher (födzlo- MP 1: si; MB 2 : 295;
Lg 67. fözlo- Bu 23. fötzlo- Bir 8 : 307; VKR 6l),
in. L. födelsedag; äfven årsdag af (någons) födelse,
fest som flras till minne af (någons) födelse, gtidz
födzlo dagher är vppinbarandher (för -adher,) mz
mangfaldelikoin . . . creaturom Lg 67. vppa wars
herra lodzlo dagh . . . wprau oc syntis en ny stiärna
ib. varra fru fözlo daghar var längge glömdar Bu 23.
frau ihesu födzlo dagh MP 1: 31. Bir 3: 307. VKR
61. j konungxseus högtidis dagh som war hans natalo.
hans födzlo dagher MB 2: 295. — födslo llöglltidh
(födzlo-), /. födelsehögtid, födelsefest, fest som flras
till minne af (någons) födelse, at han matte
värdhe-lika helgha sins gudz födzlo högtidh MP 1:4. — födslo
krapter (fötzlo-), m. kraft el. förmåga att föda.
MB 1: 85. — födslo uat (fozslo-), /. födelsenatt.
Lg 821. — födslo tinie (fözlo- Bu 23, 176; Bil 877;
Bo (Cod. B) 340. fözslo- Bir 3: 47. födzlo- ib 1: 25.
fötzlo- Lg 34; MB 1: 267), m. L. födelsetid. af wara
fru fözlotiina Bu 23. thöm kom ey i hugh vars liorra
fözlo thima Bil 877. Bu 176. MB 1: 267. Bo (Cod. B)
340. Bir 1: 25, 3: 47. Lg 34.
föjia (pres. -ir. impf. födde. föde. födhe Lg
3 : 629, 672, 677. part. pret. födder. födher. födht
RK 2: 92. n. föt. födt Bir 1: 77), v. [Hl. fœía] L.
1) nutrire, pascere, föda, nära, underhålla, bespisa.
þöm fiu föde uiþ himna bröþ Bu 77. jak föddhe thik
mz minne miölk Bir 1: 137. han födde flest all klostrin
widha vm wäruldona Bil 714. hanom drömde som sanctus
iacobus föde (pascebut) ban Bu 174. han föddo (pavit)
twom sinnom mykyn moglia af faam brödhoui oc litloin
fiscoin Bo 50. josep föddo wiirldina mz sino radhe aff
likamons sylt war herra födde badhe likarna oc siäl
mz rätte tro oc gudhlikom nadhoin MB 1: 253. 2)
gignere, parere, föda, föda till verlden, ban viste at
timanom ledh at hans fästomöö skulde födha Bo
(Cod. B) 343. iak seer väl thu födha vil FI 91. för
än wi wentom at tymeu kombir hafwa tho föt ST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
