- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
441

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gäta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giita

441 göm

(af), olaff loo oc gassz Tell aath at si givord togh ey
verra laat MD 320. kong cristicrn gatz tim illa Äth
ath han hade tolken skade fåth RK 3: (sista forts.)
co49. — Jfr at, giitas. — Jfr förgäta.

gäta (-te), v. [Is/, gata] L. 1) vårda, iosop
som jomfruno giitto MD 12. 2) gifva alct på,
iakttaga, hålla, wilen j . . . mith bodh ey storligo g&thS
Ml) 7 (båda de anförda ställena förekomma i en
narvagiserande handskrift).

gitte, n. aning, ä gcspar fughil a sit giitc
(osritat ad tales quas res prenoscitat ales) GO 650.
Jfr giit.

giitliadlier (ark. -at), ro. [hl. getnair] behag.
manga . . . bnilka mik oc fliistä waro til gäthnat
Su 160.

giitsla (giázla), f. L.

giiva, se giva.

giivaJ gud lians gäwa (för siiil gäwo el. giwe?)
nadho SD NS 1: 106 (1402).

gäver (gewor. gefuer. geeffwer: geefF Al
1684, 4548; RK 1: 1839. n. gäft. g&fft. geefft
SD NS 1: 91 (1401). gäpt ib 2: 120 (1409). gäfpt
Fil 5: 60 (1471)), adj. [ hl. gæfr L.] 1) som kan
utgifvas, gäf, antaglig, gångbar, bruklig, i swa dana
pcninga som nw iira gcugo oc gewo ber i landeno
SD NS 1: 147 (1402). swa göth mynth som nw gäfth
ok giinkt iir i rikeno ib 26 (uoi). ib 47 (l40i), 62
(1401), 91 (1401) o. S. v. FII 3: 97 (1447), 5: G0 (1471).

— bruklig, vanlig, iblandb människior är giifft oc
genast at först wnsiitia oc hiälpa kropponom Lg 3:
416. 2) fullgod, värdefull, ypperlig, förträfflig,
lof-uadho sin hiist gäuan for thry godh kynne Bil TH. hon
hafdho äkke när sik nakat thz som gäfuare älla dyrare var
Bo 75. hiolt änkte gewaro än gudz kärlek Bir 1: 368. ib
348, 2 : 36, 3: 404. MP 1: 307. Al 1684, 4548. RK 1:
2660. ST 487. Su 389. sköüii ord ok gäflf RK 1: 1075.
ib 1839. romara halda gefua malyrt at drikka foro at
göma nmnz holso LB 4: 350. — värderad, ansedd.
hiolma plator ok panzere wordo tha giiwe ok giordos
Hero RK 1: 104. manga hälada gäwa ib 3193. bon iir
godh oc mykitli geff Al 10259. — superi, n. giivast
(gäfuäst Lg 3: 552, 558), adv. oflast. thy the
gäf-uast borgha ok läna poninga aff androm Lg 3: 549.
ib 558. som gäfuäst händer ib 552. sim giiffwast
skoo Lf K 124. ii gäwast (esomoftast) gik jak tiidhan
hwngrogher Su 282. — Jfr iiiin-, of-, O-,
rillli-giiver.

götiska (gödzka. götzska. gözska. gözka),

fl. [lsl. goozka] godt. syu fructsamlikin aar som först
skulu koma mz fruct och korn oc alle gödzko ST
401. — god el. värderik sak, dyrbarhet, skatt, kastadho
biizsta güzsko, gulwägh(na giirsom) hans hälgha been
j haffuit Bil 215. — koll. gods. gudh hawer giwith
honum myk]a götzsko MB 1: 205. ib 196, 203, 204, 211.

— båtnad, gagn. thot warder thöm äucrldlik gözka
til tera siäl ok äuorulz lif KS 52 (132, 56).

göllsl (gödzl Bir 4: 7. götzsl. gözl ib (Dikt) 234;
-ina KL 252. gözsll), /. L. gödsel, groof vndir yrtom
mz spadha. oc bar siillwir gözlina til thera KL 252.
akarin . . . hulkin ther . . . vidhirthorff gözsll Bir
2: 30R. liigghia kvingom hanom giitzs[l]ena oc fit.man
Ordbok.

ib 4: 5. ib 7, (Dikt) 234. Jfr rena giidsl. — gödsla
rau (gözlä-), n. L.

gödsla, /. — gödsla e]ier (göþslu-.
göjzslu-gözlu-), m. L.

göjia (lires. "ir. part. pret. -ddei". -a BSII 5: 186
(1507). -dher. n. gööt Su 460), r. [hl. gæia] L. 1)
göra god. hertogh frädorik pläghadhe hunda . . .
han hafdhe ok mästirlika gödho (dresserade; Cod.
B, D, E han baffde them och mäster (Cod. D, E, F
mesthorligh) godhii) thor siäldan vordho mödhe Fr
57. 2) göda, göra fet. x göda yxkn ST 421. BSll
5: 186 (1507), som . . . sina kroppa gödha oc tyngia
Su 16. Bo 131. Su 46, 388, 460. gödha the sill krop
mz yfuirflödhnghot MP 2: 77. — göda, gödsla, ä huru
mykyt jak han (åkern) yrkir ällir gödhir Bir 2 : 308.
— bildl. vilt thu gödha (impinguere) thina siäl mz
godliom ök hälghom thankom Bo 101. — refl. gödhas,
frodas, förbättras? skal winith thor aff fltma ällir
gödhas (pinguescet) oc thäs ythermooro warda söth
Bir 4: 6.

gö|lllillg (-ar), fl. L. gödning, hwar hade syn
deol alleledes forbätred bådo med gödning rödning oc
bygningb DD 3 : 230 (1490). — pl. gödsel, som
win-gardhin plantade oc gödbninga wppa lagdc Bir 4: 6.
Jfr rena gö]miiig.

göia (gö. göö. part. pres. göiando MP 1: 342.
göande Bil 783, 792. pres. göör Bir 1: 167; ST
519; GO 821. impf. gödho. ;</. gödho KL 24; Su
434. göddo Bo 154; Su 163), v. [hl. goyja] skälla.
bära een bwitan lakka göande Bil 783. liko . . .
göiando . . . liundom MP 1: 312. latir hundir idliis
ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir ib 2 : 206. en
hundir mötte hanum ok gödho at linnom KL 51.
göddo mz giild mot honom som hunda Bo 154.
bak-tuskara gö som hwnda Ber 106. tho 011 hund ma»
mykitli gö thor kan ängiu man aff dö Al 1241. Bil 792.
GO 821. KL 24. Bir 1: 167. ST 519. Su 163, 434.

göian (göyail), fl. skällande, hwndannas göyan
Lf K 64.

göker, »1. [hl. gaukr] gök. thu skalt ey thro
. . . oppa gökin tha ban gal ST 32. — i ortnamn.
göksholm SU 2 : 496 (1307). — göks yrt, fl. [D
gogeurt] nyckelblomster, orchis maculata Lin.? eon
yrt som kallas gökx yrt hon kallas aff somligom
statt hart oc hon vexor almont oppo ängyar oc
ba||uer ]ang brwn blomstor mz tiocka oc stackota sticlka
LB 7: 273.

göle? fl. spratt? jacli willo göra honom ene gölo
(utgifvaren tillägger inom parentes: gök lo ’i) FM 134
(1502, samt. afskr.).

gölia (pres. refl. gölyes LB 7 : 242), «’. [&>. dial.
göljas, vämjas, kräkas] kittla svalget för att
framkalla kräkning? ligurore j: göliä LB fi: 2S4. — refl.
giilias, känna benägenhet att kräkas, haffuir stor
vämilse oc gölyes oc kan icke spy LIS 7: 212.

gölilsc (golielse), 11. pl. äckel, benägenhet (att
kräkas), ban hiolper for kräkilse oc golielse til spy
LB 7 : 243.

göm, n. (RK 1: 2317) och fl.? gömber, ro.? [Isl.
gaiini, fl. och gaumr, m.] uppmärksamhet, akt. giva
göm, fästa uppmärksamhet vid, gifva akt på. med
gen. thäs. herra iwan gaff thäs äkke göin Ir 2286.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free