Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - ha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lin
448
linfkalTPr
H.
lia, interj. [Jfr Isl. ha] ha! ack! byriädo linn . . .
swa som awita ropandes sighiä lia ha ha LfK 277.
habailll, re. [.SV. dial. hdband] band som förenar
årån med årtullen. hwilken som tager lianck ellor
håbandh af annarss båit SO 299.
ha biinde, »>. L.
haþ (haadh. haad. hath UK 2: 247, 78.’.), re.
[Isl. haff] 1) hån, spott, spe, smälek, skymf, jio
giorþo mils t af fii k spot ok ha]i Bu 77. BU 887. til hadli
oc atlögho fördho ban varn herra i eet hwit klitdhe Bo
192. han ... hawir hwan stadh obrygdhilse hwan stadh
gab oc hadh ib 201. alt haad oc begabbilsc, oc alt thz
ondha i gladelika tolden för gudhz hedlier Su 142.
MP 1: 47. Bir 2: 233, 3: 6, 271, 4: 147. Iv 1675. Al
2113, 6057. MD (S) 217. MB 2: 149, 156. Jiiit huxaþo bon
]iöm tel haf Bu 167. thz är giort for haadh FI
1712. thz war jo the svenska til haad och spot
RK 2 : 978. the giordho hwar androm hadh oc spot
Al 9717. thz thu mik drifuer spot ok hadh Iv 127.
drifuor mik til badho hadh ok spot ib 1016. ib 5676.
ij . . . drifuin honuni fore spot ok hadlia (i rimslut
med forsmadhä) Fr 782. — hädelse, the sighia til
mins sons predicara ... mz liadh Bir 1: 224.
KL 385. 2) föremål för åtlöje, o fortappadhor
höffdingo . . . rätliwisa manna haadh MB 2 : 405.
hiolt ban badho foro haadh ok Spot Al 1195. ib 1S30,
1841, 5327. RK 1: 2989, 2 : 247, 785. MD 14. De
flesta af de anförda språkjtnfven kunna äfven föras
till hadher. — bads fulder (hadz-. haadz-),
adj. hånfull, hädisk, hadzfuldir mot gudz nampne MP
1: 315. ST 538. hans hadzfulla tunga Ml’ 2: 168. ST
540. liaadzfuldir (Cod. C har: awundzsiwkor 1010) widh
hänna cristindoni Ly 425 (möjl. skulle haadzfuldir
kunna antagas här föreställa haatzfuldir). — liadS
ordh (haadz-), re. [Jfr K. haadord] hädiskt ord.
han taladhe haadz ordh Bo 69.
lind |lei ika, adv. skamligt, the onda quinna . . .
hadhelika hafuer swikith mik FI 1593. Il K 1: 3753.
liadheliker (hadeligh (n. pl.) MD 23), adj.
[Jfr Isl. hàffuligr] hånande, skymflig, hädisk,
hadho-lik ok smitlik ordh Bir 1: 35. ib 2: 268. MD 23.
hadher, m.f 1) = haj) 1. taladhe mykin
hadli (möjl. att fatta ss n. pl.) mote hiinno Lg 3:
239. 2) = haj) 2. hon . . . war äfto
almänne-liko ordhqwädhe alz husens hadhir oc sput KL 302.
rittuisa manna hadhir (motsvarande ställe MB 2: 405
haadhj ib 412 (i båda dessa spràkprof kan hadhir
fattas ss ».; jfr förhållandet mell. Fsv. hal och Isl.
liatr).
liadhings ordh (hadingx-), ». skymford. BSll
5: 303 (1508).
hadllllläle, n. hånande el. smädligt tal, sinädelse.
Lg 954.
hadhveta (hadhweeta: -weette KL 102.
haadweta: -wetir MB 2: 384. haadhwita:
-wite (impf.) Lg 3: si. hatweta: -wetis Ber
119. hathweta: -wet ib 51), r. tillfoga hån, håna,
häda. med dat. hadhuetto the honom badhe mz ordhom
oc gärningom Bo 190. hadhwcth ev liälghum mannum
ellir thera ierteknom ST 76. han hadhwoetto ärofulle
guz modhor mario KL 102. MP 1: 321, 2: 166. ST 538.
Bo 181, 182. Gr 274. Bir 3: 121. MB 2 : 380. Ber 51.
at thik hatwetis ib 119. — med ack. hadhwetto lians
nampii MB 1: 372. hadhueta hans bälgha men ST 72.
MB 2 : 384. Lg 3: 81.
liadhvete, ». — hadhretis ordh (hadhwetes-.
hadhuetz ordh: hadhuetz ordhom Bo 190.
hatz witz ord SMG 145), re. hånande el. hädiskt
ord. spara the honom ey af hadhuetis ordhom Bo
201. drogho sik fran thrättom ok hadhwotes ordhom
Su 423. Bo 190. ST 76. SMG 145.
hadhvetilse (haad wetilse. haadhwitilse
Lg 3: 85, 88), re. pl. hån, skymf, smädelse, hwat som
owinan obrygdhadhe liänne til hadhuetilse Bo 125.
böra aff bonum flere haad wetilso MB 2 : 380. Bir 3:
106. Su 117. Lg 3: 85, 88. — hadhwetilsa ordh
(haadwitilsa-), n. — hadhretis ordh. the höra
thera liaduetilsa ok obrygdilsa ordh Bir 1: 193. mz
bannoui oc haadwitilsom (för -ilsa? möjl. är dock
något bortfallet frf. följ. ord) ordwm Lg 3: 80.
hadzligh, se hatliker.
haf, re. [Isl. haf] L. haf. i eno liaui sighia mång
scip Bu 489. ib 77, 100, 210. MB 1: 157. byghde dana
virke höghan mur fra östra hafui til vestra mellan
danmark ok thydisland Bil 747. thz rödha haff Al
8769. — hafs butn, m. L. — hafs diup (haffa-),
re. hafsdjup, afgrund, dyurit som vpflygher w haffs
dyupit (abysso) MB 2: 319. Jfr hafdiup. — hafs
grnild (haffs-), re. 1) hafsbotten, sänctir til
hafs grunda Bil 123. 2) hafsdjup, afgi-und. ey
waro än haffsgrwndhon (abyssi) Su 78. nar han mz
saturnin laghom oc raamärkiom belagdho haffs
grwn-dben ib. ib 283. MB 2: 160. haffs grwndzsons nychil
ib 364. ib 346, 347. Jfr hafgrun. — hafs nöj), /.
L. liafsnöd, sjönöd, kom biscopen j swa stora hafs
nödh at ban fulnär war fordränktir ST 315. Ansg 229.
— hafs strand, /. hafsstrand. MP 2: 97. MB 2: 24.
Jfr hafstrand. — hafs t nil, «. = haf| nil. Su
59, 354. — hafs yrt (haffz ört),/, hafsviol, lathyrus
maritimus Bigel’1 tag . . . lagen aff . . . haffz ört
LB 7: 349.
haf? f.f håf, fl sk håf. foro allan dagben mz haffuom
j äluinno . . . iiptor Askorn Lg 3: 9. ib 10.
liafdill|), re. hafsdjup, afgrund, haffdiwpeii liuldo
them MB 1: 318. Jfr hafs dinp.
haffa, v. [Ä». dial. haffa. Jl/jtf. haffen] fasttaga ?
then eno wil then andra haffa oc hiirya PM 19. Jfr
hava.
haffru, f. fJV. havfru] hafsfru. Di 21, 41, 240, 300.
hafgrun {frf. volc. i änd. -grunn-), re. hafsdjup,
afgrund, haffgrunncn (abyssi) sankadhos i midhio hawino
MB 1: sis. Jfr hafs grund,
hafkalver, »1. - hafkalva skin (haff-), «•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
