Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - haldare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lialdare
-i 55
halfmarkland
ib (i de bada sista ex. lemnar formen them oafgjordt,
huruvida dat. et. ack. varit àsyftad.) 2) uppehålla,
upprätthålla, vtan han hiolde alt oppe thz han
skapad ho mz sinne hand, tha wordho thz at alzängo Mil
1: 128. höllo embetet vppe SO 87. 3) upphöra.
han hiolt vppe oc lät af at äta Bo 76. — Jfr
nppelialda. — halda lit;, 1) utspänna, hålla
utspänd, järn traadha cirkla som halla wth then lwdhcn
Pil 13. 2) förfarande el. till slut hål/af hollo
ord oc breff obrotolig vtli" HK 3: (red. B) 6214.
bolla thorn (bref och ed) obrötoliig wtt ib (red. A).
— halda äptir, hålla qvar, gömma, stundom vmbar
oc hon thz hon skulde siälf äta oc hiolt thz äpto
syncnom Bo 15. — Jfr af-, be-, ful-, mis-, of-,
til-, yidli-halda, äfvensom hedherhaldin.
haldare (hallare: -a BK 2: 3933, s. 346; -ana
MB 2: 170. hollare Di 11>), m. väktare, vakthafvande,
utpost, tha trängias viiktarane äller hallarana
(explora-lores) at lüpa til sin herra MB 2: 170. Di 112. RK
2: 3983, s. 346. mz sina haldara lotli ban forwara atli
han for puchan wildo ey fara ib 4214. Jfr lilädh-
haldare.
lialdbani, m. L. Jfr haldsbani.
lialdbänd,/. L. Jfr haldshäiid.
liald haglli, m. diimdes micliel oloffsson kuttis
sin ha]d liaga igen wt aff oleff henrixson kuttis BtFII
1: 162 (1508).
lialllllillg- (halnyng), f. 1) hållning,
förhållande, beteende? sagdhä megh godli hal]ling til FM
213 (1504). 2) mening, omdöme, ath fdrsthe domyn
ok halnyngen skulle honom ekke wara mykith starkane
ok wissano Gers Frest 57.
haldsyrt (hålsyrth. holzyrt), /. [Fdan.
holds-urt. Jfr Sv. dial. hållsrot. Jfr Nht. olt-wurtz
hos Frankenau, Kräuter-Lexicon, 2 Aufl. s. 267] inula
helenium Lin., alant, ålandsrot, hålsyrth dygdh LB
8: 49. stöt holzyrt som kallas s elona root ib 7:
303. dricka j j [1 ]/2] lood stötta liolz yrtt med varmt
ull ib 309.
half? fi hälft, vid komp. = lialvo. halffino (för
halfinne el. ha]finej minna MD (S) 269.
halfannat’, räht. halfannan, en och en half. the
halffandra th unna öl SO 64.
halfar (halff aar), «. ha/får. Bir 4: ca.
halfattonde (halffaattunde), räkn. halfåttonde,
sju och en half. halffaattunda alin SJ 6 (1422).
halfattunger (-atunglier: -ungh SD KS l:
498 (1405)), m. L. half åtting, hälften af en åtting
(se attnnger). en halffattung iordh SD KS 1: 317
(1404). meth them hnlfattungenom, som wij gaffwom ib.
ib 498 (hos). — linlfattungs land, n. L.
halfbardher (-baardher), m. till hälften slagen
el. agad. länggo grather balffbaart barn (ejulat uberlim
punitus pusio parlim) GO 246.
lialfbroþir (-brodher Bil 239), m. [hl. [-half-bröíir]-] {+half-
bröíir]+} L. halfbror. Bil 239.
halfbrödh? n. halft bröd. mz brödstykkiom som
är mindra än halffbröd (möjl. två sammanskrifna ord)
Bir 5: 118.
halftlel (-deel KL 83, 333), m. L. hälft, heter
then dolin aff wärldinne asia oc är wäl halffdelin aff
wärldinne MB I: 3. SD 5: 481 (1345, nyare afskr.),
637 (1347). KL 83, 333. Al 9848. MB 2 : 4 , 34 , 57. PM
XI. iak wissar ok opiater the fornoinpdo clostre . . .
halfdolin innan thissom ödhothorpom SD KS 1: 352
(1404).
halfdöþer, adj. [lsl. halfdaufrr] halfdöd. atirläto
han halfdöþan KL 187. vardh hon al half dödh af
sorgll Bn 197. ib 223. KL 343. MP 1: 40, 270, 277.
Bil 282. Al 2558, 3493, 5663. halffdödher ön man ib
3287.
lialfAnghnrtaude (halff fiorthunde), räkn.
tretton och en half. foro halff fiorthunde mark SI) KS 2:
103 (1409).
halfAiirþe (halffyárþe), räkn. haljfjärde.
half-fyitrþe örtogli SD 5: 637 (1347). FII 3: 150 (1450).
hal filiird hunger (-fiardhonger), m. [Isl. half-
fjiiriungr] halffjärding, hälften af ett fjäreledels härad?
in kutungahalffiardhong SD 3: 55 (1312).
balirrainlidhin, adj. till hälften framliden, nar
henne pröffuilse aar är nw halff framlidhit Bir 4: 65.
halffriþer, m. L.
halft amte (halff fäinpte: -a SD NS 2: 139
(1409). halff fäinfte: -a ib), räkn. L. halfemte,
fyra och en half. SD NS 2: 139 (1409).
halfgangn, v. gå sin halfva lid. om hafvande
qvinna, hon war mz baru ok liadhe ecke mz barnidh
halff gangit Lg 3: 37. — p. adj. half gången, hal/liden,
om lid. halff gänget war til iniddagx Va 18.
halfgarfier, m. L.
halfgildi (-giälde), n. L.
halfgilder, n. — n. halfva värdet, hvilikin man
sum e vii ward veta sinom gatubrom ok fordervas
pär nakat * geldi ater half gilt SR 15.
halfgiordher, adj. halfgjord. halffgiordh gerningh
skal man bwasko lowa älla lasta GO 966.
halfgrar (halffgraar), adj. till hälften grå;
till hälften ovänlig. — n. adv. tämligen ovänligt, the
mento thz alt halff graat Al 1744.
halfgär|ia, v. L.
lialfgiirjia man, m. L.
lialfgiirþi (halfgirþi), m. L.
halfgiirþis, adv. L.
halfhundare, n. — halflmndaris bro,/. L.
half inter, p. adj. L.
halfläinlange, m. L.
lialflidhill, m. halfliden, halft förliden, then dagh
war moor än halff lidhin RK 1: 1407.
lialfmanaþer, m. L.
lialfinark, /. L. half mark. SD 5: 637 (1347).
— halfniarkagiiild (-giald SD 3: 273 (1316).
-giäl ib 256 (1316), 272 (i3i6), 273, 274.
halmarka-giäldh ib 263 (1316), 266. halfmargiàl ib 274
(1316, åUa ggr), halmargiäl ib 275 (1316)), «.
halfmarksgäld, en utomordentlig pålaga som i
synnerhet omnämnes ss utkräfd af hertigarne Erik och
Valdemar (äfven för 1325 omnämnes pecunia dimidio
marche SD 3: 694 (1325, nyare afskr.)). SD 3: 256
(1316), 263, 266, 272 (1316), 273 , 274, 275. Jfr
Iliarka-giiild. — half markaland, n. L. Jfr
lialfniark-land.
lialfmarkland, n. L. ha/fmarkland, jordegendom
hvaraf en landbo ursprungligen erlade en half mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
