Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - has ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lins
470
ha tnre
Uas (-ar), m. [Äldre Dan. has. Jfr hl. häsin]
has, knäsena, knäveck, knäled., på en menniska. twå
ådror som pa badhä hasana liggia LB G: 106. — pä
en hästs bakben, bästin hugnade wider liidor i basun
(feil a ena reptri fætrj Di 145.
liasa (-adhe), v. hasa; afskära knäsenorna, på
en menniska, tw lot ok basa mik (þv tocl sinor
oc skavt i svndr i baiom fotom minom; yttrande
rf Veland till Nidting) Di 56. — pa en hästs bakben.
theras hiista skal thu hasa (subnercabisj thz iir syndir
skära seuonar MB 2: 32. hestaua liasado ban ib.
haskclika (haskeligh), adv. [lsl. hàskaliga.
Jfr Sv. dial. haskelig, arf;’.] förskräckligt, högeligen.
thot klaffwe wii haskeligh for gud och eder BSII 5:
24 (1504, daniserande).
hasl, /. [hl. hasl] L. hassel. Jfr hiisle. —
hasla mit (hassla- LB 7: 32. haszle- ib 223,
224), /. hasselnöt, tagh haszle nyttor LB 7: 223, 224.
kernana aff . . . hasla nytter ib 165. ib 32. — lliisla
trä (hasle trä), n. hasselträ, hassel. IM 12.
hasla, /. L.
hast, m. och f. [Mnt. hast] 1) hast,
skynd-samhet. ban foor swa thädlian margha rast dagh fra
dagh mz storom hast Al 9546. mz hast It K 2: 1435,
3861. mz en hast ib 1142. Di 187. MB 2: 233. Lg 3:
561. mz enno hast MB 2: 189, 266, 306. Su 234, 214.
mz eeua hasth It K 3: 369, 440, 738, 1243, 1490, 1733,
3781, 4080. 2) häftighet, ifver, swaradho thöm mz
has te RK 2: 85. ban gat tho weekt thera hast Al
5122. — häftig åtrå, ifrig åstundan, äptor goz ok
fiikt hafdho han hast Al 2914. thz kombor opta här
hast tiill at hwar sina släkt ophögia wiill MD (SJ
242.
Ilasta (-adhe), v. [Mnt. hasten] 1) intr. hasta,
skynda, the bönder ater til vestraars hasta ltK 2: 817.
ib 2444. solen . . . hastadhe ekke at bärgas MB 2:
28. hastadhe han swa mykyt äpther fiskaren Lg 3:
337. — opersonl. mik hastar, jag har brådt om, jag
brådskar, jag hastar, hauom hastado ey mykit tädhcn
ila RK 2 : 8668. mondo honum lithet hasta ib 3 : 2681.
— lata sik hasta, göra sig brådt, skynda sig. läten
idor enkte hasta Va 50. engilbrecht loth sik tedan
hasta RK 2: 1094. ib 6588, 3: 1970. han leeth siik
mykit hasta ib 1999. FH 7: 66 (1505). — låta sig
angeläget vara, vara angelägen, med prep. um.
liith-andis segh ther wm mykith hasta ath adam ey
skwlle äta aff liffsens trä PM xxvi. 2) träns,
påskynda, thiänaromcn mik hastande Su 94. — hasta
sik, hasta, skynda sig. Su 293. Lg 3: 182. — Jfr
förhasta.
hastelika (hasteligha RK 3: 1018. hasteliga
ib 2: 1038; MB 2: 21, 32, 238, 293, 295; Lf K 326.
haste-ligä Va 16, 38. hastaligha It K 2: 3084, hastelikan
Lg 3: 180. hastelekan Su 94. hasteligen BSH 5:
541 (1514)), adv. [Mnt. hastelike, hastliken] 1)
hasteligen, hastigt, i hast, snabbt, skyndsamt, tho ill til
härin hastelika sprungo Al 9327. i skulin skynda
idhir oc äta hastelika MB 1: (Cod. A 10) 555. Va
38. RK 2: 1038, 2084, 3: 1018. MB 2: 21, 32, 238, 293.
Su 29, 94, 305. Lg 665, 3: 180. hasteligen schriffuith
pa hoff BSH 5: 541 (1514). 2) hastigt, plötsligt, j
thenna harda timan, som mik swa hastelika owirkom
Su 237. MB 2 : 295. Lf K 226. 3) i häftighet, i
öfverilning, at nakor aff bradho modho . . . talar
hastelika mote androm Bir 4: 120. Va 16.
liasteliker (-liken), adj. 1) i hastighet
skeende, öfverilad. hasteliken mandraap PM 31. 2)
häftig, j minne hastolika länktan oc brädzsko Su 329.
liastigha, adv. [Mnt. hastigou] hastigt. Di 180.
hastogher (hastughir. hastig. «. hastogt
Di 18. hastokt MD (S) 27«; Lg 3: 693, 702.
hast-okth UK 3: 1014, 3982. liastocth FM 241 (1505).
hastoeht MD (S) 298. hastukth RK 3: 3612.
hast-uckth BSII 5: 73 (1506?). hastigth ib 4: 196
(1495)), adj. [Mnt. hastich] L. häftig, ifrig, iir iak
sua girughir ok hastughir oc bräzskofullir swasom
nidhirfallande strömbir Bir 3: 98. warth ban
hasth-ogher och ghalin ocli mykith wrädher Lg 3: 116.
mz oiino hastige tilsökningb MB 2: 31. j tliino
liast-oglia modho ST 218. MD (SJ 276, 298. han war ganst
hastog j sit sin RK 2: 7361. the gaffwo honom hastog
ordh MD (SJ 271. mins hiärtas hastogh
astwn-dan Su 85. ib 89, 101, 366. UK 3 : 2832. Di 133. — n.
adv. 1) hastigt, skyndsamt, nionde saa hastokth
fly It K 3: 1014. ib 3612, 3982. Lg 3 : 693, 702. BSH 5:
73 (1506?). 2) häftigt, toledo hastogt till hanum
Di 18.
hastoghet (-heet), /. [Fdan. hastighet]
häftighet, uppbrusning. saa sampnas tho alla vtan skäll mz
hastogheet och hastogh sin no It K 3 : 2832. MD (SJ 275.
Ilat. (haat), n. [hl. hatr] L. 1) förföljelse?
wende hans (TrajaniJ hugh af thera hati
(förföljelsen mot dem?) Bil 371. klärka hatado han til thäs
lian vardh gripin ok hänghdir (for) thora bat (deras
förföljelse, den förföljelse de utöfvade?J ib 782 (båda
dessa ex. torde dock kanske snarare böra föras till 2).
2) hal, fiendskap, han bar bat vip fatökt folk (odio
pauperes liabuit) Bu 396. RK 1: 1013. fullir mz haat Bir
1: 270. thz i dr i lf ueu mik for eth haat RK 1: 770.
thz görin i alt for etli haat ib 2128. wiixte ther aff
ooth nyth haatli ib 3: 1172. hiolt tho vsla quiniian
sin gudh j hati KL 13. 3) afsky, förakt, thon
man wärldina haffwor i liat Al 6647. — hatsfulller
(hadz-), adj. [hl. hatrsfullr] hatfull, hätsk, wredha
ok hadzfulla KL 119. hadz fuldher man gaar i wredho
LfK 180. Jfr hatfulder.
hata (-ar, -aþe, -aþer), v. [Isl. hata] 1)
förfölja, med dat. han hatadho cristno kirkiu Bil
321. — med ack. (el. en form som kan vara ack.).
hata þöm christum prädicapo Bu 150. han thok hata
cristit folk Bil 564. ib 782 (möjl. alt föra till 2).
hataþe han Bir 4: (Avt) 183 (möjl. att föra till 2).
thera handa fatikt folk hatas (conculcantur) af allom
Bo 129. huru rasklica han vardhir hatadhir (quam
cito persecutionem patitur) ib 12. 2) hata. med dat.
enghom hatandes LfK 25. 3) afsky, swa som
diäfullin hata (odio habetj alla ödhmiukt . . . swa
skal jak . . . hata bälle Bir 3: 244. hatande
(de-testantes) kötsins giri oc lösta ib 2: 70. — Jfr
for-hata.
liatare, m. förföljare, thw forsniadhe ey thin
liatare (persecutoremj paulum Bir 3: 44. konuugin
som för hafdhe varit thera hälghra kirkio grymaste
liatare oc nidhir thrykkiare Gr 308. ib 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
