Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hvat handa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvat handa
537
hvi
MB 1: 112. ib 110. Bir 1: 279, 2: 136. Ansg 205.
Di 112. iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas
ey KL 3. medh them som takas til brödhir scal
wt-skilias oc wtthrykkias hwat hellir the sculu blifua
wtau foro til dödhra dagha j conuentsins thienist ollir
vm än the sculu bidha optir at in koma j inlykkith
til conuentith, hellir vm the sculu minua book ollir
ey VKR 10. skal wtskilias aff conuentinne hwat
embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for
lekmänniskio ellir lärdha, ellir hon scal lära book,
ellir wighias ollir blifua vtan clausuram til dödhin,
ellir intaghas j inlykkith ib 44. — hvat . . . hälder,
d. s. sigli . . . huath thu godher hälder ilder är Iv 299.
6) hvat... älla, ehvad ... eller, vare sig ... eller,
antingen . . . eller, hwath han stodh op ollor lagdhis uidher
tha skulle han sik iw bewara Al 9936. Fr 954. KS
21 (51, 22). RK 1: 227 , 2: 1538, 3364 , 3565. Ber 219. LB
2: 67. — hvat hälder . . . älla, d. s. scal oc hwar
man hwat hälder ban är riddäre äller swen, siäluor
sin vapn vppa hawä SD 5: 477 (1345, nyare a/skr.).
hwat pän som gyuor, vill hälder i silf ällor jorp
ib 479. hwat han är hälpyr kolare allr smältiirc aili"
af andro iprät ib 637 (1347). vända alt til gudz loff
oc hedhir. hwat thz gaar hällir mz älla moot. ok
hwat thz är hällir bliit älla strijt. got älla ont
Bo 122. Bir 1: 259, 2: 332. FI 786. Al 10514. Su
443. Di 75, 82, 263. RK 1: (Yngre red. af LRK) s.
275, 282. — hTat mera . . . älla, d. s. huat thu
ineera äther ällir drykkir, ällir hwat hälzst thu gör,
altidh liwdhe thenno röstin . . . j thinom öroni Su
260. ib 362. 6) så vida, nm? huat jnnan or grind
ok gardzlid warder man dräpin eller saar tha er thz
ogilt huat han faar RK 1: 463. — hvad, så vida
icke, om icke. hwat bon war them sidhon wärro än
han tha war hon inkte bätre PK 239.
hvat. handa, se hand.
livatliiudska, adj. L.
hvalskoiia, hvatskons, se kon.
hvatskyns, se kyn.
hvat stadh, adv. L.
hvatvitna (hwit witna MB 1: (Cod. B) 531.
hui uitna (ack.) ib 532. huiuitna (nom. el. ack.)
ib 534, 535, 548, 554, 560. huat vena KS Fragm. 13
(två ggr), huatna KS 7 (17, 8), 26 (66, 28), 32 (83, 35),
54 (138, 59). hwatna ib 71 (175, 78); Su 394), pron.
[/«/. hvatvitna, hvatvetna] hvad hälst, allting, allt
möjligt, allt. som gör huat vithna (Cod. A alt 7) thz iak wil
MB 1: (Cod. B) 527. hui uitna thz (Cod. A hwilkith
45j nakar man gör swa nödhugher at han giter thz
ey latith, for sit eghit liiff, thz gör han orskylloghan
ib 532. tha forfoors . . . huatuitna (Cod. A allahanda
170) thz gudh hafdho skapt a iordhinne ib 544. ib 531,
534, 535, 548, 554, 560. vidh . . . huatna thet binom
kan tilkoina KS 32 (83, 35). hwatna thz som öskia
maa hafwer iak af thik Su 394. huru han skal
huatuitna til taka KS 22 (54, 24). huatwitna redhas ib
23 (57, 25). thes mera huatna skils aff höfdes åldri,
thes mera thz fördärvas ib 7 (17, 8). ib 26 (66, 28),
54 (138, 59), 71 (175, 78).
livederuni? n. egha oc bruca forscrifne stenhus
meth iiij (4) kellare ena gadebodh et intecta stenhus
belägen offuau pa forscrifne kellare och nidhan fore
Ordbok.
ot hwedorwm two mältoboder et stegcrhus SJ 343
(1468).
hvemleþer, adj. L.
lives (hwess), konj. [Zion. livis] 1) om. hwes the
widä at wor söns eller wor wilghä oc bwt är SD NS
1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). ati wylle meg
tilbyude hwes gode tideude i forfare FM 645 (i516,
daniserande). BSH 5: 381 (1510). 2) såsom t hwar i
wele mik hawa, ther wil jac wara, oc gör jac gerna
hwess eder liufft är BSH 5: 423 (15I0).
hvete (hväte L. huite), n. [lsl. hvoiti] L.
hvete, ey kombor hwetit j bondans binga vtan thz
wardher för thryskit ok bart Bil 426. ib 575, 576. Bir
1: 385, 2: 64. MP 1: 73, 77. Ber 157. i pund hwetho
FH 4 : 83 (1499). ) karp huite BtFII 1: 231 (1509).
Jfr surnar-, vinter-hvete.
hvete aker, m. [Isl. hveitiakr] hveteàker. the yrth
som wexor j hwethe akor LB 2; 54.
hvetebrüdh (hwätebrödh. hwetabrödh SO
80), n. [lsl. hveitibraui] L. 1) koll. hvetebröd.
pläx at giuas herromeii huete brödh oc almoghanom
thz brödh som nakat är värra Bir 2: 64. nybakath
hwetebröd LB 1: 96. krummona af hwyt hwätebrödh
ib 4: 314. MB 1: 324. Di 286. SO 80. 2) hvetebröd,
hvetekaka. tolff hwethebrödh TS 25. ett litit
hwetebröd LB 7: 314. — hvetebröd* kruiui
(hwete-brötz krome. hwete brödz krumne), m. «’«-
krämet af hvetebröd, stampor man morke mz hwete
brödz krumna LB 3: 116. medh hwitban hwetebrötz
kroma ib 2: 50.
hvete blllldill? n. hvetekärfve. fwl mz hwete
buudom LfK 225.
hvete byrdli (hweeta bördh), /. börda af
hvete, mz syna hweeta bördh LfK 226.
livetekly (hwete klii LB 7: 320), n. hvetekli.
tak . . . hwotekly LB 2: 67. ib 7: 320.
hvetekorn, n. [lsl. hvoitikorn] hvetekom. saa iak
. . . j hwario fiätino siw hwete korn saadh Bir 1:
384. ib 2: 137. Bil 371. Ber 157.
hvetelever, m. [Isl. hveitihleifr] hvetebröd,
hvetekaka. äta . . . en hel hwete leff LB 7: 316.
hveteiniol (hwetemiöl. hwetemyöl MB 2:
85; LB 2: 64. hwethe myöl ib 3: 169), n. [Isl. [-hveiti-injöl]-] {+hveiti-
injöl]+} hvetemjöl. taka . . . hwetemiöl LB 1: 97. ib 2:
64, 3: 169. MB 2: 85.
hveteskyl, m. eg. hveteskyl, hög af Itvelekärfvar;
hvetekärfve. bärendes manga hwete skylä (manipulos)
a sin ryygh LfK 226.
hvetesiidll, f. utsäde af hvete, klint wäxir opta
äpte hweto sädh (för hwetc-J GO 740.
hvi (huij It K 3 : 2822), adv. och konj. [eg. dat. n. af
hvar, r>. livat. Isl. hvi] L. 1) interrog. adv.
hvarför. i dir. frågesats, hui porf þu vip diäuul stygias Bu
13. Bo 40. Bir 1: 352, 353, 2: 288, 291, 295. RK 1: 178.
— i indir. frågesats, sighia hui pe höghtip kallas
kyndelmässa Bu 8. ib 491. Bir 1: 73, 2: 288, 289,
293, 3: 302. FI 188. RK 2: 1581, 3: 726, 2822. hwat tro
thu hwi (fjuid credis quare; hvad tror du är
orsaken att) thässe twe tees thik Bir 1: 352. — hvi
som, d. s. i indir. frågesats, hwi som diwrin haua ey
skällik vndirstandilse som mannin swarar jak thik
Bir 2 : 290. 2) rel. adv. hvarför, för hvilken orsak.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
