Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - högheliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liöglioliker
570
liögher
— dristigt? thz skal iak saa höghcligha waagha RK
3: 895.
högheliker (höghelikin Mr 2: 149. /.
höghe-lik. höghligh MB 2: 195. höglikin MR 1: 40. «.
höghelikt Fr 1793. höghelikit Bo 93. ack. sing. ro.
höghelikin Iv 1192. ack. pl. n. höglikin MP
1: 26. högligh MB 2: 195), adj. [Jfr Isl. hàligr]
altus, excelsus, sublimis. 1) hög, högt liggande.
föras i höghelicarc stadh Bir 2: 22. 2) hög,
upphöjd, ansenlig, utmärkt, höghelikin gudh
üdh-myukadhc sik MP 2: 149. til hans (Guds) liögholica
thing (sublimia) formaghom vi ekko vpfara vtan mz
üdhmiuktinno Bo 15. swa högholikit väld (majestati)
ib 93. iohannis liögholica vitrdhclikhet ib 82. höghligh
wärdiighot MB 2: 195. the höghcliko kämpana Bo
246. ib 187. Bir 1: 48. Lg 3: 44. mz marglia höghelik
(kanske för hövelikj skara the ridderlika plägha
fara Fr 1797. mz manga högelica (kanske för
höve-lica) jomfruwor skara RK 2: 189. swa höghcliko
(excellentes) for androm som fingrin j handinno Bir
1: 170. bidhia for thiinna högholikasta »k hälgha
stadhonom rom ib 381. 3) hög, upphöjd, högstämd.
hörande the höghelico (excelsa) ordhin Bo 238. — hög,
höglrafvande. lian åstundar at lofwas aff inannom oc ey
aff gudlii thy predicar han högholik thing (sublimia)
Bir 3: 91. 4) hög, stor, ansenlig, til swa högliolica
fulcom]ikhot Bo 31. dygdhanna liögholica storlikhet ib 99.
höghelik lön Bir 1: 347. Mr 1: 26. KL 106. liögholikaro
dygþo ib 181. MP 1: 40. gudz höghcliko kärlokir VKR
xv. högholik vadha FI 476. een högholik skadlia Iv
2855. een höghelik lykkä Fr 1696. oot höghelikt
ga-man ib 1793. hafdhom vi äkko fangit hans
höghe-licasta gafwo Bo 254. Lg 819. han swoor tha een
höghelik (dyr) codh Iv 608. ib 1192. 5) hög, vigtig.
thzta wndorliga oc högolica ärando Lg 816. MB 2:
195. — Jfr iiiiuhögheliker.
liöghelikhet (höghlikhet),/. 1) = liögliþ 1.
thw formatto ey begripa bokastolsins langlikhet ok
vidhlock ok oy diuplikhet ok ey höghlikhet Bir 3:
448. ib 2: 104, 3: 112. Bo 78. 2) höghet, upphöjd
ställning, förnämhet. rodhobono äru the til hedhir ok
kirkionna värdholikhotz bögholikhot Bo 99. Gr 281.
3) höghet, förträfflighet, af hans (Guds) inangfalle
dygdh ok höghelikhot Bir 1: 135. ib ill, 3: 62.
liögher, m. [Fgutn. haugr] L. liög, kulle, stodh oppa
enom liögh ST 343. Al 8558. — « ortnamn, grimshögh
SD 2: 133 (1292). — Jfr asko-, (lyllgio-, glas-,
iordli-, myra-, liiyro-, stena-, vidlia-,
iitta-höghor. — Iiögha hyr, ro. L.
liögher (hogher: hoghom Bil 732; hoghum
SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). n. högllt. högt
Lg 3: 14. hökt Bil 110; KL 190. hökth RK 3:
2271. hiöght Bu 422. hiögt ib 57. hogt Di 11.
komp. höghre. super!, högster. högxter.
högxst-er. höxster. höxter. höster: hösta VGL II
F. 39; hösto Bil 339. höghaster ib 213; -asta
ib 339; -äst MB i: (Cod. B) 563. höghester:
-este Ber 285. högister: -ist Bil 157), adj.
[A7; høg. Isl. liar] L. 1) hög, sträckande sig långt
i höjden, reslig, stegh up iui tornet, som jiät var
högst Bu 168. ower hügxsto bergen MB 1: 170. hügher
at wäxte Bil 281. a mykit hoghom hästo ib 732.
huru lankt är fran thy hym(ilen är) höghaster (oc til)
häluitis ib 213. 2) hög, af en viss utsträckning i
höjden, med gen. the waro thriggia fota högh Al 8695.
thro tolninga alna Iiögha Lg 92. 3) hög, lwgt belägen.
steg styre mannen opp i thz hügxta (toppen) oppa
skcpet Lg 3 : 694 . 4) hög, ljud/ig. mz högliom skällo
latir KL 186. mz inakta högho rope Bo 204. ropandis
mz högho rösth MB 2: 355. 5) hög, upphöjd,
ansedd, förnäm, bäträ är godh lykka än högh byrdh
GO 951. aff högho släkt Bir 2: 283. afwnnande androm
at the äru höghro än the ib 1: 101. höghum sum
laaghuni SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375
(1344, nyare afskr.), 478 (1345, nyare afskr.). MD (S)
229. o höghesto gudliz hiärta Ber 285. thäs höxst.a
son Lg 32. thz war höghro offor, ower all annor offer
MB 1: 478. thz höglia altarit Bir 4: 83; jfr llöglia
altare, waru thor höghasta (förnämsta) scola hösto
connistä (scholte Kberalium artium) Bil 339. höxsta
(förnämsta) stcmpnor SO 71, 72. ib 107. hügtli (högt
an-sedt) är herra budb (jussio sweuit heri celsi sublimis
haberi) GO 461. — utmärkt, framstående, þe visto ban
wara . . . höghan i go]io liuorno KL 189. 6) hög,
stor, betydlig, högh iärtckno Bil 747. högre lykka
RK 1: 291. til mero visso oc höghro bouaring SD KS
1: 99 (1402). ib 102 (1402). to) thes liüghra ok storrå
witrilso ok forwarilse ok stadhfestilsè ib 2: 117 (1409).
til böghan wadha Mil 1: 324. hügher skadho FI 1696.
RK 1: 1785. en liügre sorgh ib 4393. tho höglia nödh
FI 2052. een högh oskäl Iv 1422. huru högh hans
bruth tho wanra RK 3: 2874. ödmiwk thiänist faar
högh lön GO 934. högha päninga FI 1549, 1841. Fr
176. swa höga rikedoma Su 42. thz höxta godha
Ber 15. een mästara han hafdho a högha aliit Iv 5352.
— i thät högsta, i högsta grad. til gwdhi som är
alsmcchtoghor ok y thz äller högxsta godhor ok
wijs G ers Ars A 4. 7) vigtig. hügli skiäl KS 59 (146,
64). i allom höghom sakom ib 71 (174, 77), 72 (176,
79). Iv 5440. RK 1: 2114. Lg 3: 195. 8) svår. nar
han hawir doma älla nakir högh (ardua) thing foro
sik Bir 3: 304. — n. adv. 1) högt, högt u]ip, högt
uppe. lypte svär]iet hiögt i vä]iret Bu 57. stop högh t
iui folkono ib 196. hans licamo sitar högra än nokor
himil ib 145. örnin flygher fughla högist Bil 157.
höglist (öfverst) jnnan sancti marchi thorno ib 254.
han war hökth paa brunkaborgh oppo RK 3: 2271.
2) högt, på el. till en viss utsträckning i höjden, med
gen. flughu twäggia alna höght fra iordhinno MB 1:
395. 3) högt, ljudligen. sungo sua höght Bu 14.
öpte hiöght ib 422. hökt þiwtande KL 190. Bil 110.
Di 11. 4) högt, högeligen, mycket, som mik aldra
högxst täkkias Bir 4: 71. hwi rädhis thu nw swa
höght Al 8283. bidhiom wi thik mykith höght ib
6537. han kundo them ey högra trenge RK 2: 1775.
niorghongawor . . . fär höghre löpor än hundraþe
markor silfs SD 5: 478 (l345, nyare afskr.). allirigh
mere älla liüghra (för högre belopp?) thet wt sätia
SD KS 1: 97 (1402). — kraftigt, höghre bctigha
SD KS 1: 543 (1406). — Jfr allin-, ftll-, iiilll-,
knä-, of-högher. — högha altare, n. och m. L.
högaltare, til hüghä altaren fürnäfnz klosters SD 5:
563 (1346). ib 564. sculu haffuas thro messor for högha
altaro VKR 14. foro högha altare growo the ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
