- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
572

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - höghmäktoghhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ii öglimäktoglihet

572

liiiglitiji

liöghmäktoglihet (högmectughet.
höghmek-tighet. högmechtigheet), /. makt, myndighet, aff
hans nàdz högmochtighoet FH 1: 188 (1498, nyare
afskr.). — ss titel, ther oder höghuioktighot
wer-digons wolo sotte fulkomlige tro til BSII 4: 223
(1497, till konung lians), hans nådes högmectughetz
fader (kon. Kristian) ib 231 (1497). iders liaadis
hög-mäctoghet FM 98 (1497-1501). oder nadis
högmectig-hott her med alzmcctig gud befallendis ib 145 (1502).
ib 716 (1521). BSII 5: 552 (1516).

llöglimiilo, n. [Jfr Isl. hàmæli] L. vigtigt mål el.
ärende, the al höghmiile skulii wägha ok röna medh skiäl
ok sannind KS 71 (174, 77). — liüglimiilis afganger
(-affgaailgir), m. svår öfverträdelse, är thet swa
at noghar stoor ellir höghmälis affgaailgir görs aff
systrom ellir brödhrom vtan til VKR 39. —
llügll-llliilis balkor (högmelis- BSH 4: ii3 (i486).
högmalis- GS 47 (1441)), m. L. balk i lagen hvilken
handlar om högmål el. grofva lifssaker. GS 47 (1441).
BSII 4: ill (1486), 113 (14S6). — liüglimiilis
Mildring’? (högmelis hiliring), /. hinder för
fullföljandet af ett mål som gäller lifssak? ingen konnes
wid sadana högmelis hinring FM 248 (1505). —
llögh-millis ogärning, /. groft brott. GS 45 (1439), 46. —
höghiniilis sak (höghmäles-), f. vigtig sak.
re-goradho . . . höghmäles saker oc ärandhe Lg 3: 190.
när huilkom han begangit haffde högmälis saker oc
ärandhe ib 274. j storom oc högmäles ärandom oc
sakom Bir 5: 23. — höghiniilis ärande
(höghmälis ärinde VKR 33. höghmäles ärandhe Lg
663. högmäles ärande ib 3 : 423), n. vigtigt ärende,
vigtig sak. disputeradho höghmäles ärandhe ällar
lär-dliom Lg 663. han haffdhe oppa thcntidh högmälis
ärandhe för händhor ib 3: 308. ib 190, 274, 423. VKR
33. Bir 5: 23.

liöghmiissa (hoghmessa: -ona Lg 3: 38o), /.
[Jfr Isl. hàmossa] högmessa. för än höghmässan (summa
missa) iir sagdh Bir 2: 158. tha högmessan war
swngh-iu Lg 3: 189. han hult siiilffuer hoghmcssona sauia
daglion ib 380. KL 65. Bir 3 : 204. V K li 22, 48. Ansg
255. RK 2 : 7342. Lg 3: 25, 512. i dag wndor
höx-messan (för högmessan) BSII 5: 168 (1507).

hüglllllüdha, /. högmod. KS 44 (113, 48). Jfr
hngliinödha.

]löglllllödlie, /. 1) högmod, öfverdåd, hauor
hugh ok wilia til godhz ok höghmödhe KS 48 (121,
52; kanske att föra till 2). 2) häftigt begär, hauiu
ey hugh ella höghmödhe til wärildzlik ting thöm the
kuuna ey fö KS 48 (121, 51). — Jfr hoghlliodhe.

hüglllllödhelika, adv. högmodigt, öfverdådigt, haldr
sik höghmödhelika i hugh ordom ok åthäuom KS 48
(121, 51).

llüghmüdhill (-en), adj. högmodig. KS 48 (121,

51).

liöghiiiölioghcr (höghmödhogur KS 36 (93,
38). höghmödughr ib 48 (121, 52)), adj. högmodig.
liöghmöþogho riddara Bu 508. KS 36 (93, 38), 48 (121,

52). Jfr böglimodhoglier, hoghinodhoghcr.
liöglire (höghdhre Ber 70. höghore: höghoro

Bu 197. hoghre: hoghro Bil 719), adj. komp. [isl.
hægri] dexter, högre, höger, pär iorpapes han ok tua
(hans) döttar. anuur venstra vägli ok anuur höghra

viigh vipar han Bu 200. sat a hans höghro hand ib 21.
aat höghra armeuom Bo 199. for wärk höghra sidhona
LB 2: 9. Bu 145, 197, 525. Bil 719. Ber 70. han iighcr
staa j höghra choor Bir 5: 26.

llöglisläktndlier, adj. högättad. Bir 1: 88, 3 : 59.
liöglisiite (höxsäthe), n. [/V. hogsaito. Jfr Isl.
hiisæti] högsäte, atilius konung . . . had honum sitia
när sik j högsätith Di 221. konung atilius sath j sino
höxsäthe mith för bordith ib 244. ib 226, 277. the sätte
honum (Sten Sture då han blef riksföreståndare) i
högsätho RK 3: 1921. BSH 5: 138 (1507).

höghtiþ (höghtiidh. högtijdh. hyktiid FM
606 (1513). hyctiid BSH 5: 10 (1504). -ir), /. [Jfr
lsl. hàtii] L. högtid, fest. 1) kyrklig högtid,
högtidsdag. nnnur vara fru höghtip Bu 8. po höghtip
kallas kyndolmiissa ib. sanctus potrus hawir tre
högtidhor Bil 110. skipadha höghtidhir Bir 3: 156. sancti
michels högtid ib 4: 14. hörna höghtidher oc ludhra
MB 1: 498. Bu 9. Bil 111, 284. Bo 243, 252, 253. FM
606 (1513). BSII 5: 10 (1504). haldar kerkian pär af
höghtip Bu 6. pän daghen haldar kirkian höghtip af
hanom ib 166. hällir högtidh alf androm hcuua
hüg-tidom som är honna födzla oc fiirdh til hymbla Lg
3: 46. thzta gästabudhit var äukte vtan 011 syu af the
höghtidhiuno i himiriko scal morghon vara af thossom
treni holghom konungom Bil 916; jfr 2. 2) fest,
gästabud, til nakrii af pässom fornäfndom höghtipom
SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib 480. tha wardh
konungxsens höghtiidh, epter thy som han war föddcr
(natalitius) MB 1: 236. gör hans fadhor mykla
höghtiidh a then dagh smaswenin wandis aff modhor niielk
ib 197. ST 221, 226, 468. Di 171. — bröllopsfest,
bröllop. the höghtiidh burdhis 1111 mz priis Iv 1554. tlia
raiiu höghtiidh skal vära Fr 2861. ib 3013, 3035, 3094. Iv
1574. ST 454 . 3) fröjd, ära, härlighet, o hwath stor
högtidh iak faar Lg 3: 120. thz er formykin högtidh ib.
iak liaffwor nogli hög tijdh alth lykwell ib. — (?)
thor daghlecha haltz messa aff oenkannerlechom siw
jungfrw marié höghtidhom (fröjder?) i hwarre wichu
SD NS 2: 64 (140S). — Jfr adillga-, födslo-,
iula-, kyiidiliuiisso-, paska-, pingizdaglia-,
samnadiia-, skirsla-, tiiilda-, utviililsn-liöghti|i.
— hüglitidlia bläster (höghtiidlia bläster),
m. högtidsblåsande, blåsande vid högtid, ma spörias,
hwath skilde at höghtiidha bläst oc sampnadha bläst
oc färdha bläst MB 1: 389. tha war thz höghtiidha
bläster ib. —’ hüglltidllis aptau, m. [Jfr lsl.
hätiSaraptann] högtidsafton, afton som närmast föregår
en högtidsdag, fastande mina höghtidhis aptna Bir
3: 109. — höghti|iis dagher (höghtiþes-), m. [Jfr
Isl. hàtf4isdagr] L. högtidsdag, vm ön höghtipes dagh
Bu 3. hiolt hwart aar hans höghtidhis dagh mz dighrum
hedher Bil 212. Bo 145. Bir 3 : 307. Di 164, 165. MB
2: 175. — högtid, iir oc stor höghtidhis daghir pingiz
daghana. ok kirkian hällir stora högtidh a honom
Bo 253. — Jfr paska höghtidhis dagher. —
höghtidhis forblldh, n. förbud gällande vid el.
med afseende på högtider. MB 1: 329. —
höghtidhis gliidlli, f. högtidsglädje. Bo 24. —
höghtidhis hvila, /. högtidshvila. Su 109. —
hüglltidllis kliidlie, n. högtidsklädnad; tyg som egnar
sig till högtidsklädnad, purpura som är enskylloliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free