- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
595

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - inganger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingånger

595

ingipt

ingangar kyndelinässo afton Bu 9. — Jfr gAllgH
ill.

ingånger (yn- SGG 12:1. ark. ingång, ingank

SJ 207 (1451)), m. [Isl. inngaugr] L. X) ingång,
ingående, inträde, boddis ingång for Valentin ianiim
kesaro Bil 031. faa ingång i lnndhit ib 234. ey
scal worlz folk el]ir clostirsins thiänara nochur
vin-goiigilso ollir ingång hafna j thora hws VKH 23.
the okumiogha iomfrun borth liwarff ginstan vidh
hänna ingång ib vi. äruodhe sir j ingangenom j
wärld-inno Bir 1: 237. thäs liiilgha anda ingång j hans hiärta
ih 3: 414. huru raskir ingangir är renoni iomfruni til
höxsta gudz radli hws KL 344. 2) inträde,
upptagande i ett samfund el. en. inrättning, thw lmwir
beez thiissa rouliuis ingång KL 255. afeggiadho hau
aff klostris jngang (från att ingå i kloster) bil 784.
skal lian som broder vardhor, i inganghcn giffwa ii öro
päninga gilloua SEG 117. lians hwszbondo gitfuo för
honom i companit 0011 öro penningar för hans ingång
TS 25 (möjl. att föra till 3). 3) afgift som
erlägges vid inträdet i ett gille el. skrå. tha vordor ok
hwstrw hans söster mz samma jngang SO 81. tha giffuo
hon vtan nyan jngangh nw som lor ib 88. ib 112. SGG
128, 129. — afgift vid inträde, i kloster, thora oghit
broff . . . thär the liafua conueiitono giffuit vppa
thora ingång ok modhgift Fil 4 : 43 (1455). 4)
inträngande. aloxandor giordho tlier första mgnng
(trängde först in i fiendens slagordning) Al 5291. vthcn
fioii-dboruo faa noghen mothstand mot försto ingaiigh FM
43S (1509). 5) intrång? vm han waro giulli
alzuallo-gliir tha hämpdis ban owir tholikin ingång ok orät
(tratisgressionem) Bir 1: 141. 6} ingång, ställe
hvarest man går in el. får tillträde, j andro sidhonno . . .
war ingånger oc dör i archina MB 1: 168. at the
iinga-ledhis vppafnnno ingång i möustrit Gr 313. scal hau
göra sin port oc ingank in i ginom sama nya husit ok
lanrenz ingång vppo SJ 207 (14.11). uiedh husins ingång
ib. owor beggias thera inganga ib 264 (1458). jak stodh
j vilgha motono itlla j wäganna ingång Bir 1: 44.
hon (ön) ltafwer til sik ängin ingång Al 4702. ib
4704, 4769. 7) början, i stridhinna iugang KL 49.
— illgailgs portor, m. ingångsport, widh hans
in-gaugx port SJ 178 (1449). — ingångs piiniiingar
(jngangx päningar), »t. pl. [Äldre Han. indgaugs
penniuge] inträdesafgift. sulla| han vpleggia fira
ar-toghor i bössana til jngangx päninga SO 192.

ingards (ingardz. ingaardz. ingaarz Sh NS
1: 478 (1405)), adv, ijiom hägnad; a inhägnade egor.
iak hafwer bonum gifwit min gaardh i nampnarwm...
medh a k rom ok ängiom, ingaardz ok vtangaardz SJi
NS 1: 252 (1403). ib 478 (1405). wtgardz ok ingardz
ib 2: 10 Í140S). ib 11 (1408), 134 (1409). wtgardhz eller
ingardz ib 53 (1408). ib 64 (1408). Jfr innan gärds
under gar|ter.

ingedöme (ynge-. pl. nom., ack. ingedöme.
ingedömer BSll 5: 115 (1506). ingedöma SJ 193
(1450). jngedöma BK 2: 535 (i rimslut, möjl. sing.).
med art. ingedömana SJ 192 (1450)), «., oftast pl.,
och m. [Mnt. ingedöme] husgeråd, inventarier, alt thet
s. ausgarius atthe, badhe i liggiande fä oc androm
rike-domom, oc allom kirkione ingodömoin Ans g 201. hafnär
bäggias thora ingodömo som ära 011 gulring en coperkgtil

. . . item j (1) kfit.il oc ij (2) gryta ... iij (3) tinkannor SJ
160 (1447), gaff hanne . . . Invan thridhia päning aff allo
siuo godze rörliko ok orörliko ... ok thor til i
inge-dömom swa mykit ok alt tbät han hänno mädh
stadz-rät giffua maa. samwledhis gaff hon hauom i gcen aff
sino godzo rörliko ok orörliko . . . hwan thridhia
piinning ok ther til ingodömo swa mykit ok alt tliät
hon hauom til foreno gifwa maa optor stadzrät ib 9
(1422). ib 41 (1427), 42 (l42s), 102 (l440). haffde thöül
giffuit for ingedömana lösöra oc vtestandande sculdena
. . . xlvj (46) markor ib 192 (1450). loto tho hanom
forscrifna tompt källarn gardh ingodöma lösöra oc
vto-standando sculd vp fri oc q nil ib 193. alt thot wy
eghom ... ii husum ok yngodöuiom SlJ XS 1: 174
(1402). kan ey finnas j rikesons göm a huarkon broff
eller jngedöma BK 2: 535. Fil 2: 138 (1442). alle
hans howor, gull, silff, pcningha och ingedömer BSIÍ
5: 115 (1506).

ingofiir (ingefer FI 11117; LB 1: 97. ingofär
ib 6: 284), f.! [Fnor. ingifor. Mnt. iugever. Mlat.
gingibor. Lat. zingibor] = ingofiil’íl. sinciber
ingofär LB C: 284. ib 1: 97. FI 1107.

ingofiirn (ingefera: -fero LB 10: s. ingefere
ib 1: 97. inghefei’ra ib 2: 11. ingifora: -fero

AS 137), f. ingefära. HästUiked. i AS 137. pipar ok
koiuiti ingefära ok galiga Bo 133. i [l] Ioodh
inghe-forra hwith LB 2: 11. jngefära hon rensar bryst och
gör klar ögon och styrker kaldhau inagba oc smälther
math ib 7: 58. AS 60. LB 1: 97, 2: 70, 7: 46, 47, 48
o. s. v., 10: 8.

iugorboe (pl. ingerboo RK 1: 491), m.
Inger-manländing. haffdo . . . striit mz rytza ok ingerlioo
RK 1: 494.

ingesiu’í (engaain MFC (red. B) 61, 62. enga
sin Bir 4: (Avt) 179), ». = ingosiiiiio. byri fyrst
pafin mz sik siälfum . . . [lär näst skipi sit enga
sin matolokit Bir 4: (Avt) 179, biudhom wi konung
magnus allom thorn wart engasin är MFG (red. B)
61. aff waro engasin eller vtan ib. ib 62.

ingesinne (engcsinne Ml> 27. engasinne ST
148, 153. enga sinne KL 4i(), n. [Mnt. ingesinne]
husfolk, hoffolk, folk i en herres tjenst, myn herre ok
hans jngosinno MFG (red. A) 57. konnngiu oc
drot-nigen oc alt thora engasinne ST 148. Fr 21», 2193,
2420. Ml) 27. hans (Guds) höghre hand oc högliro
armber haffwir frälst giort sit ingesinne MB 2: 407.
KL 414. tho som tbz plägba göra äro diäfwlsins
engasin uo ST 153.

iugill o. .1. V., se iillgill o. s. v.

illgipt (ingift), f. [Jfr Fnor. inugipta] 1)
ingifvande, insättande (i ett kloster), inträde; äfven
betalning som rid detta tillfälle erlägges till klostret,
inträdesafgift. lowadho abbadissonno at göra fult for
hänna jngift KL 67. kennis jak , . . hafua fore mik
ingifuit erlikom reenliuos systrom innan sancti martius
elostcr i skeuinge allan min äghodeol . . . fore mina
retta ingift SI) NS 1: 22 (1401). jak hauor . . . ghiuit
klosterno i gudheem . . . fore katerina niclasdotters
prouenta oc ingift, mit godz i näs sokn ib 275 (1403).
thot scal wara henna rätta ingift ib 466 (1405). ib 580
(1406), 621 (1407). Fil 3: 101 (1447). 2) ingifvelse,
påverkan, aff hwars ingifft sadana skoer . . . äre wij

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free