Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - ivirganga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ivirganga
620
ivirgiva
ginghom i b 12. 3) genomgå, tillbringa, tliiman . . .
skitlika owirgaa Bir 4: 61. 4) öfvergå,
tillryggalägga. thou (bron) skulde nicholaus vm ens iwi gangba
Va 23. 5) gå förbi, undgå, at owerga thou
oände-lika dödhon Lg 3 : 633 . 6) öfvergå, förbigå,
försumma. öfwergå (prielerire) böna timan är glömska
Ber 134. tilböriar jak alla hauda forgänglikin tiligh
owirgaa oc forsmaa Su 329. 7) gå förbi, förflyta.
thän tidh nons time war iwirgangin KL 229. the skulo
warä j fcngilsso swa longe then kampin är owcr gån
Va 37. 8) öfverträda, öfverskrida, mattona offwer
ganga MV (S) 276. girin hulkin som owir gar alla
mato Bir 1: 194. 9) öfverskrida måttan, vara
exalterad. wm jak i nakre måtto owirgaar j tässo hälgasta
wtrönilso Su 356. 10) öfverträda, bryta, jsrael
syn-dadhe oc haffwir ofTwir gangit (prcevaricatus est) myn
fridzskap MB 2: 18. til at ryggio eller oc offuergaa
(transgredi) thenne war stadfestilse SO 122. — abs.
ranzsaka . . . thit samwidh huru mykit oc huru thu
owirgaar Bir 4: 8. thera dirffuo som synda ällir
owirgaa ib 63. 11) öfverstiga (i antal), med prep. ivir,
som owergingo ower alt lcui sona tall MB 1: 387.
12) öfvergå, öfverträffa, med ack. el. dat. hwilkin
som iwir gik alla andra i atirhaldo KL 190. Gr 286.
fan han tiiiir paulum, huilken stephanus owergik oc
owerwan, oc siälffwan gamalienem (för gamalielem,)
i konst oc wisdom Lg 293. Bir 1: 168. jak . . .
owirgaar al thing mz mine dygdhelikhet ib 3: 301.
huilkom hon allom owergik i lärdhom Lg 3: 598.
thin talan är os sötarin äu honagh, oc owir gaar
allan sötan smak Gr 318. at gudz makt matte owirga
manna makt ok styrk KL 342. hänna liörsl hafdho
owirgaugit alla licamlica makt ib 345. Bir 1: 177. —
part. pres. öfverlägsen, utomordentlig, maria hafdhe ok
owir gangande (excedentem) kärlek Bir 1: 393. it huru
mykit renlitfuadz ällir owirgaugandis
(supereminen-lem) liffwirne hon kan haöua ib 4: 72. Lg 3: 38.
13) öfvergå, vederfaras, med dat. el. ack. hanum or
yrnst ifuir gangit Bil 83. thu som . . . mykin orättir
iir jworgangin ib 854. hwi spadhe thu ey thinu lande
ok frändum thz thorn nu ifuir gånger ib 314. han vilde
io ändolica fara tho resona fram. houum owir ginge
hwat bonum owirginga (för -ganga,) kunne Pa 16. vm
thu viste hwat thik skal owir ganga Bo 165. at os i
tiinne reso einkto ofwerwald ällir tunge öfworgaadh
är aff idher tiänara BSII 3: 180 (1467). SV 4: 467
(1335, nyare afskr.), 5: 379 (1344, nyare afskr.). Al
1073. MP 1: 340, 2: 155. MB 2: 140. RK 2: 7191. MV
(S) 233. — med prep. ivir. redhaudis at them skulde
ga swadanne oräth och offuerwoldh vtoffuor, som offuer
then fatighe almoghe j sathegundän är offuorgoth FM
548 (1512). — abs. pestilentia skal offuergaa at månge
garda öda staa RK 2: 6728. — Jfr ganga ivir under
ganga 10, samt ganga ivir.
ivirgauga (owir-. offwer-), /. [hl. yfirganga]
1) öfverträdande. vthen dyns bodz offwer gango Gers
Frest 52. 2) upphöjdhet, förträfflighet, aff
guddom-sius owirgango (excellentia) Bir 4: 24.
ivirgailgare (owir-), m. ijfverträdare. Bir 4 : 338.
ivirgauger (owir-, ouir-. ower-), m. [isl. [-yfir-gangr]-] {+yfir-
gangr]+} 1) öfverskridande af rätta måttet,
omåttlighet. thera ouirgangir j mat ok dryk ok vina bud-
ölom MP 1: 172. 2) öfverträdande, öfverträdelse.
for naturlikx lagx owirgang Bir 4: 51. affwitte oc
straffuadho roms inbyggiara owirgang oc synder ib 57.
MB 2: 58. 3) bortgång, dödt biidhar hans
ower-gang MB 1: 198.
ivirgifning (owergiffnigh), f. eftergifvande,
uppgifvande, thins eghens wilia fullelika ovvergiffnigh
Su 193.
ivirgirngher (ouer-), adj. mycket girig, alla
ouorgirugä okerkarlä Lf K 223.
ivirgiva (Offwer- SV 3: 697 (öfvers.),
öffuer-RK l: (sfgn) s. 189. owir-, ower-. offuer-), v.
[Kyisl. yfirgcfa] 1) öfverlemna, uppgifva, iag
skulle thum offuer bonum giffua (för thorn bonum
offuer giffua.) Ii K 1: (yngre red. af LRK) s. 279.
naar hon allan sin wilia owirgaff oc antwardadho
j mina händer Bir 4: 51. 2) öfvergifva, lemna, at
stiidherne bliffwo öpno standandis oc offwirgiffne MB
2: 21. — öfvergifva, draga sig från, försaka, som
manlica owirgaf al thing for fatikdomeu Bo 3. hulkß
som sannelica haua owirgifwit oc af sakt världinna
Bir 3: 407. ib 383. nar the all wärdzlikin tiiing haffua
mz godhwilia owirgiffuit ib 4: 67. at owirgiffua tässa
wärldinna fafängo ib 19. alla iordz]ika glädher oc
uyttoghether owergiffwande Su 193. swa offta thu oc
thina kärasta wenor oc frändhor owergiffuer för thins
frälsara kärlek ib. — öfvergifva, skilja sig från. han
villey tidzska öffuor giffua RK 1: (sfgn) s. 189. —
öfvergifva, upphöra att egna sin hjälp el. kärlek åt.
iak for lät ey them älla owirgaff Bir 1: 78. gud|i . . .
som enghen owergiffwer som hoppas a han Lg 292. ib
809. Bo 194, 196. MB 2: 3. huru iak aff allom
owor-giffuin ensammen tröstelika oc manleka gik til beskasta
dödhcn Su 193. —• öfvergifva, affalla från. hwi
haff-wen j offwir giffwit herran israels gudli MB 2: 58.
— i’öfvergifva, afvika från, upphöra att rätta sig
efter. at the sltullo owirgiffwa gudz lagli oc tlieris
för-fädhers hälga sidher MB 2 : 295. — öfvergifva,
aflägsna sig från, upphöra med. thin första kiirlech
haffwir thu offwirgiffwit MB 2: 335. — afstå (från),
upphöra (med), med prep. um. haffuer jak alstinges
off-uorseet oc offuergiffuit om then owilliä BSII 4: loo
(1483). — afstå frän, underlåta, gudz son . . . vilde
när offvir giffwa niänniskia at wardha Lg 69. Ber
288. 3) utelemna, förbigå, thz andra skolum vi
oc ckke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey
thänkia nar vi kunnom thäs atkoma Bo 54. äkke vil
iak ther stort af sighia ok tho ey alstingx owirgifwa
ib 140. 4) upphäfva, öffwergiffwom wi oc ogilloin
(adnullamus) all the breff SV b: 697 (tfvers.). 5)
öfvergifva, öfvergifva el. uppgifva hoppet, förtvifla. •—
part. pret. öfvergifven, hopplös, förtviflad, grät hon
ganzska bithorleka, oc war alzstingx owergiffwin Lg
3: 335. — förtviflad, öfverdådig, tygellös. offuergiffuit
örliges folch BSH 5: 434 (1511). nogre offuergeffno
skalke VI) 1: 237 (1521, afskr.). 6) ? bwilkom
allom owirgiffwom (för owirgiffnomj hiölt [? bält]
thetta ena for sannasta skäl oc rcghlo Su 299. —
ivirgiva sik, gifva sig öfver, varda öfvergifven,
uppgifva hoppet, then som thorn (o: guz godhloek oc
hugnadh) ekke takir, han skal ekke owir gifwa sik
(non dejiciatur unimo) Bo 11. MB 2: 219. Su 299. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
