Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kostogher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kostogber
689
kram
kostnadher at grawa opter watn MB X: 199. allan
kostnat til hälga offret wppe halla ib 2: 307. lati
byggia eet altare j nakra kirkio ... aff sinom
eghnom kostnadh Bir 3: 52. VKR x. ST 431. SO 96.
2) kostnad, utgift, for thon store kostnadh och
vtläg-ningh vij haffue hafft FM 397 (1509). — Jfr
brudll-löps kostnadher.
kostogber (custogher), adj. [Jfr hl. kostigr]
1) fallen for att göra kostnad el. utgift, slösaktig, raäst
war han skadhliker oc custogher a bygningh Bil 307.
2) kostlig, utmärkt, god. thz kostoghasta land i
cha-naan landom MB 1: 264.
kostrozla, f. anskaffande af underhåll, at
almogli-en so oþyngder vm jiolikä kost rezlu SD 5: 606
(1346).
kostvärdha, v. [Jfr Fdan. kostvorde] =
kost-väria 2. jach liaffuer kostwärdhet pa sendeningobudh
. . . vtoffuor xiiij0 (1400) marcher FM 411 (l5u9,
samt. afskr.).
kostyiiria (-wärgie. -waria), v. [Jfr Fdan.
kostværge] 1) bekosta, kosta på, nedlägga kostnad på,
bestrida omkostnaden för. haffwir hon henne (boken)
kostwart badhe mz gull oc ffiirgho MB 2: 370. hafdhe
han thz j nokro kostwart ellir förbätrat ST 431.
be-halir han godzit längir oc kostwär thz ib. kostwardho
thz swa at the (fångarne) skullo alle vardha läste Lg
3: 510. aa rätzsins wäghna ägher ban husit som
päu-ingaiia atte oc thz kostwarde mz ärffuodheno (laborem
expenderat) Bir 4: 76. will jak en kostwärgie ith wiist
bwd wtoffuer BSII 5: 463 (1511). 2) bekosta, kosta (pä),
utgifva, uppoffra, kostuardho mykyt a läkiara KL 365.
giffwa hanom igon ä hwat hoyne framo vpa rwmit
kost-wärt hawer SJ 290 (1461). hwat . . . sten beinctzson
. . . kostwär yppa at byggia thenna forscropna godz SD
NS 1: 257 (1403). ib 400 (1405) o. s. v. thz ban
kostwardho ther aa matte ban atirbedhas ST 431. som
wille kostwaria en päning wppa ath winnath jgen PM
Lxiii. hwath wastona closter haffwor här nw j
för-lydhen aar kosthwarth ath winnath j gen ib 59. gaff
thöm till then synekosth som han thor om kostwarth
haffdä FII 5: 214 (1513). allt thet . . . som han hawir
goozot til bethringh giort och kostwarth SD NS 1:
624 (1407). 3) med uppoffring el. ansträngning
å-stadkomma? idlinadh dygdh är klarare oc ä thäs
fro-maro at hon är mera kostwardh (quo officiosior)
Bo 109.
kostvärna (kast-), v. = kostyiiria 2. wil
. . . iach . . . ther oppe kastwärne al thou deol gud
haffuer niigh forlanth FM 389 (1508, samt. afskr.).
kostöl, n. öl som drickes vid måltid, spisöl. kosth
ölith’wid bordith BSII 5: 268 (1508).
kota, f. [Mnt. köte] kota, benknota; tärning. —
koto kast, n. tärningkast, tärningspel. aff androm
lokuni . . . som är kägglo slagh oc koto kast ST 48G.
— koto säkker, m. säck innehållande benknotor.
som koto sek man kaster ower hok swa böria gumman
grymtha MD (S) 223.
kotkarl (kut- Bil 632; MB 1: 11), m. [hl. [-kot-karl]-] {+kot-
karl]+} eg. karl som bor i hydda; husman, fattig el.
ringa bonde, man af den ringare klassen, arbetskarl.
the spurdho en kotkarl ätha a sinum akre Bil 470.
män vento han wara kutkarl ib 632. ban bodho mz
Ordbok.
hänno j kotkarls gardlie jämfäghin som j riko
fädh-orno ib 617. kotkarl kalladhe til sin swenin ib. MB
1: 11, 136, 139. kotkarls son hawer änga sorgli aff thy,
at ban ärwer ey rike mz konungx söne ib 232. han
skal wardha en grymber kotkarl (ferus homo) ib 185.
kotter (kootter), m. ss tillnamn, sueno koottor
BSII 1: 138 (1371).
kova (-ar), v. [jV. kova] qväfva, förqväfva,
owir-wätis wäta . . . koffuar thz aff likamens wit som
thiäna skullo siälom til skäl oc vnderstandilse MB
1: 120.
kovi, m. [Isl. kofi] L. kammare, fyre suarto blamän
reddo fyra kamara günoni hulka siälin skulle fara
. . . nar siälin for ginom then thridhia kofwau kände
hon värsto lokt Bir 3: 191. Al 9555. — särsk.
sängkammare, sofrum, the gingo i säng sidhan at sofua,
huar ij sina kofua FI 1232. alexandor gik tha i sin
kofwa ther ban pläghadho inno sofwa Al 10089. ib
8219. Iv 4189. hon ledde han ij een lönlik kofua ib
S36. — cell, eremithåla. funno tho for hans kofua mång
diur KL 370.
koxa (-ar), v. koxa, titta, ä koxar duwa mädhau
bughi bändis GO 46.
krabbaí (craba), f. krabba, craba, cancer VGL
xir.
krabbo, m. [M. krabbi. Mnt. krabbe. Lat. [-cara-bus]-] {+cara-
bus]+} 1) = krabba, ther rees en krabbe i haffwith
op Al 8835. ib 8839. af krabbom äller krälfwittom som
ärw j bäkkiom LB 9: 118 (kan föras till föreg. ord).
2) ett slags ankare (jfr Norska krabbo, ankare af trä
med infattade stenar). — krabba sten
(krabbe-sten. krabbesteen), m. till ett ankare hörande el.
ss ankare tjenande sten. jngen tage annars
hanckestee-nar eller krabbesteenar SO 299. tager annarss
krabbostenar eller Iätte ib 302,
kraden (kradan), adj. [Fnor. kradon. Jfr Mnt.
krodenduvel, krodensone] djefvulsk, förbannad, ond.
kraden (quade) forrädaro äst thu Va 30. som een
falsker kradan skalk MD (S) 262.
kraf, n. L. Jfr akraf.
kraft, krafter o. s. v., se krnpt, krapter
o. s. v.
krnglli, m. [Fnor. kragi. Mnt. krage] 1) hals.
fik dwergen i kragen (fœr þidrekr tekit sinni hendi
iiftr hans hals) Di 14. 2) halsen skyddande
betäckning, krage. SD 4: 710 (1340?), 6 : 214 (1350,
gammal afskr.). ön kraga haffde han först aa Fr (Cod.
B, D, E, F) 87. — Jfr maliokraglii.
kraka (pl. krager Di i), /. [hl. kråka] kråka.
rainpn oc roka oc kraka MB 1: 359. krakan är thy
ondh at hoon gaal opta sandh GO 151. krakan är ey
thy bwitaro at hon opta badhar ib 490. KL 127. Al
9693. Di 1. ban kan saa woll som kraka gaala MD (S)
242. Jfr yiindilkraka. — krako ögha (kraka-),
n. kräköga. tagha kraka ögon LB 7: 205.
kraka, v. L.
kraka, se kriika.
kram, n. [Fnor. krain. Mnt. kram] kram,
handelsvaror som säljas i minut, mz noghro kram äller
adhrura tholikom thingum som j torghboduin pläghas
sälias ... a borgheuo sittia PfN 137. SD i: 748 (1340,
nyare afskr.).
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
