Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kämmere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
käuimorc
708
känua
hvarjehanda handels- och handtverksförhållanden, att
vaka öfver beifrandet af alla förbrytelser af hvilka
någon inkomst tillföll staden samt att i första hand
upptaga och slita smärre tvister eller förlika dem; se
Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens
historia,i » Årsskrift utg. af K. Vet. Soc. i Upsala 2:
180. etigen wtlensker man skal wara . . . kämcner
... i nakon köpstadh BtRK 326 (1483, orig.), skall
oldormannen i scomagara kompany stadzscns
kemma-nerom till seia ok apponbara huar the (skor som en
borgare håller till salu vppa sit gataboda YyndöghaJ
fala ore ok tho thorn till rotta förhindra epter laghen
SO 32. ib 110, 115, 116, 197, 199, 204, 205.
kiimiuoro (kämmera), m. [Mnt. kommor]
skattmästare, kamrer, inom ett skrå. ey magh wärkmestara
äller kämmera for uoghon lofwa thou som kompanith
windhor SO 23.
kiiuimorilliistarp, m. kammartjenare. the
kämmor-miistara äru ey frie tho kärdbo ... at the måtto oy
finna the klädhe konungin skulde dragha op a Fr
2614. Jfr kainar-, kainara-mästare.
kämpa, f. [Isl. kempa] kämpe, äre the wist two
kämpor (kappar) Di 90. Jfr kämpe.
kämpas, v. refl. slås, strida, at strida oc kämpas
moto israels almogha MB 2: 134. ib 135. Jfr kampa.
kämpe (kiämpe), m. [Mnt. kempe. Jfr Isl.
kempa, kappi] kämpe, stridsman, sagþe han liggia när
androm sigharlösom kiämpom Bu 128. starkir kämpe
skal fromlica stridha oc mykyt lidha Bo 187. starkir
som kämpe Bir 2: 44. Bo 16, 31, 83, 137, 246. MB
1: 318. Bir 1: 51, 52, 167, 200, 3 : 407, 408. GO 86, 729.
FI 1783. Iv 28, 94. Al 2824. ST 2. Di 74. — (?) i
ortnamn. kempaboll SD 2 : 561 (1309). — Jfr hytto-,
strids-kämpe, äfvensom kämpa. — kämpa bok,
f. bok om kämpar el. hjältar. läsa ok höra kämpa
bökir som är aff percefal aff tystram her dydhrik van
bernin oc aff flerum aldroghum kämpum ST l.
käiusi (pl. kämaer), f.f 3 kämser hö BtFH
1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag).
känna (kiänna. kana Lg 3: 667. -ir, -de, -der.
imperat. kän), v. [Isl. kenna] L. 1) låta veta el.
känna, visa, undervisa, lära. med dat. (el. i dess ställe
ack.) och ack. greuen . . . baþ Jiöm känna sik sin
trol-dom Bu 514. þe þu kände goþ siþi ok ra[i (dativen ligger
här i det framför þu underförstådda rel. pron.) ib 77.
känuin thöm väghin til himerikis Bo 239. tera barnom
känna medh ordom ok åthäuom dyghd ok snille KS
53 (133, 57). Bu 521. KS 15 (35, 16). Fr 243, 2891. Iv
1220, 5058. Al 1238, 2089. RK 2: 5639. VKR VI, IX. Su
424. Lg 90. kände hänne book (lärde henne läsa) KL
299. SD KS 1: 628 (1407). kän wlff pater noster GO
969, 1082. — pass. thz them war til örlöghx känt Al
4508. — med dat. (el. i dess ställe ack.) och inf.
utan el. med at. kände tomas folke . . . älska kirkio
heþra präste ok sökia prädican Bu 187. känner nödh
nakne kono spinna Al 2920. Bil 164. Bir 3: 76. Ber
127. han kändo sik wara mykith froom Al 452. han
kände sik springa ok kasta steen ib 453. ib 6435.
inath kännir man tala GO 254. ib 825. the skullo kenna
hanum at smida Di 42. swa kände os war mästaro at
löna wäl jllurn Lg 104. kän mik at älska thik Bir 1:
386. nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569. ib
548. MB 1: 162, 259. Bir 1: 355, 3: 73. — med dat.
och följ. sats. kändo . . . aristoteles . . . alexandro
kunungo, at han skulde sik göma i allom sinom
åt-liäuom, at han skulde änkto thet göra han wiste gudlii
ä mot wara KS 14 (34, 15). them wil iak känna
hwath iak weet Al 5975. — med ack. höxsto mästarin
som dygdhenar skulle franilodhis känna Bo 29. Bu 138.
Bir 1: 101, 318, 3: 366. — med inf. utan el. med at.
oigh kände min mästare sua for sma väruldena Bu
152. the känna (docent) at rädhas rättelika. älska
millolika astunda liymerikis thingh sniellelika Bir 1:
243. — med prep. af. ther af allo kännir (docens de
omnibus) Bo 118. — med dat. (el. i dess ställe ack.).
wordho mästara oc kändo folkeno MB 1: 394. at känna
os ok lära Gr 320. ib 317. Lf K 195. badh then mästara
känna thorn badha FI 137. — pass. opersonl. sagdhe
som honum var känt Pa 16. — åhs. var herra ihcsus
sat ok kändo i ono huso Bo 68. byriadho förra göra
än känna ib 31. 2) känna, igenkänna, med ack.
jac kiänner (novi) diäfla lund Bil 164. sa ok kändo
gamblan karl Bu 156. Iv 3461, 3463, 5174 , 5177. ST 375,
406. Di 34. mattw kenna hanum ther vpa ib 92. ib
272. näplica kan oc nw munkin kännas af sinom
klä-dhcbouadb Bir 2: 70. uant var at känua cn for anna
(känna el. skilja den ene från den andre) Bu 193. þe
kändo oigh christum firi iacobum. sua voro þo like
ib. Bil 211. KL 318. ST (Cod. Asc.) 558 (jfr s. 459J.
Di 131. ey kenner ban the far til himerikis löna
(känner så att han gifver himmelsk lön) MP 1: 13G. tolka
kenner var herra ey thil godha löua ib. — med ack.
med inf. känne iak (cognosco) the farin wara min Bir
1: 357. — med prep. til. tlio känna alzäuktc til
(igenkänna) honum MB 1: 240. ST 376, 406. han ey stort
til haas kändo (kände till honom) Iv 2082. 3) veta,
känna, i bedyranden, känne gudh BSII 5: 217 (1507).
thot skal gudh keuua ib 292 (1508?). — i förbindelse
med giva och föregånget af at, til el. i (jfr Mnt. to
kounende geven äfvensom to kenne geven). pa thot
at han scal ath k[ennä] gywä oder, hwru thet hawor
segh medh wor keresthe nadhygä herrä BSH 4: 249
(1500). hwadli som han wordher oder til kennä
gyw-yndes ib. i känne giffua ok opinbarlica förclara ib
282 (l50l). 4) känna, förnimma, märka, med ack.
kiändo liket maþ handom ok gato eigh seot mäp
öghom Bu 14. Bil 53. sagho suonen . . . eghte
brinna älla men af elde känna Bu 22. siin oghin
saar han äkke kännä Iv 3457. söta loct kiondo folk
Bil 274. engin thäff kiände han ib 785. kändo the
kötzsins giri ok lusta Bir 1: 77. kändo
(experie-bantur) mörkir ok tho ey piuo ib 243. skal han
känna mina rädholica rätuiso ib 3: 53. ib 1: 64. wm
. . . han känner sik mins anda inskiwtilse
uär-waru (ubi . . . attractum spiritus mei solitum sibi
adesse senserit) ib 4: 115. kennor tu ey ath eldlicn
bränner tik Di 286. — med prep. til. än han kände
nakath til (hade känning el. känsla af) siu likarna
mädhan han solf MB 1: 90. han . . . änkto vätta
til armin kände (hade mgen känsla af el. i armen)
Iv 4530. ther kände aldrian inte til Di 286. Lg 3 : 667.
hon kändo enkte til siin (quasi insensibilis facta)
Bo 204. tha han kendo til sik sielff igen (åter kom
till sig, återfick sin sans) Va 25. — känna sig, befinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
