- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
716

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - köl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

köl

716

sons kökemiistara, thro yxor oc try laas SD NS 1:
514 (1405). JP 83. köyamestaren tog at kära at folk
hä|fde ey förtära MD 354. ib 338. — rikskökmästare,
innehafvare af ett af de höga hof- och riksämbetena.
her jöns duwes wor hofmesters ok her audris olefsons
wor koghemesters incigle SD NS 1: 264 (1403, gammal
afskr.). waro hoffniestarc herra jönis duwa ok
kögh-mostaro her andris olafson ib 265 (1403, samt. afskr.).
the aff wort radh som slotzlofwen vppa star, som är
hofmästoro, cantseleer, camormästere, köghemästare,
skonk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig.). her
mattis käthilniundasou war konungx kögemostare
(da-pifero) SD 3: 414 (öfvers.). 2) den som
framsätter el. betjenar med mat och dryck, jätten war sielffuer
thores kögemästare Va 41. ib 54.
köl, se kiöl.

köla (-ir, -der), v. [Isl. ktela] göra kall, kyla,
afkyla, swa som starkt wädhir ok stormaudo stötte
ok mödlie mannin aldra wäghua ok köle (infrigidat)
han Bir 1: 276. lactuca skal man ätha tha mykin hiti
är for ty hon kölär mannen LB 7: 4. ib 68 o. s. v.,
8: 52. dogher hon (örten) sudhin mz rägnwant . . .
oc sua köldh ib 5: so. — förkyla, ath maghen är
kaller och kölder LB 7: 74. Jfr forköla.

kölua, /. [Fnor. kylna. Lat. culina] L. kölna,
torkhus. SJ 94 (i439). — kölnobodli (kölna-. kölne-),
f. kölna. ena kölnabodh och twå meltcbodhor liggiando
nidhan för saraa stenhuset SJ 174 (1448). iiusit medh
förnempda kölnobodh och lueltebodher ib. — külllO
lins, n. L. - kölliostova, f. L.

köluare, m. mättare, malttorkare? ss tillnamn, vth
aff heunika kölnaro FH 3: 61 (1445).
kölniskor, se kolnisker.

kölltoklädlic, n. ett slags ylletyg (frän Köln?),
stycke af sådant tyg. i. cilicium dictum køluoclædhe
SD 4 : 400 (1334). ib 658 (1339).
kölva, se kylva.

könid, f. ankomst. Bu 186. Jfr af-, til-,
äptir-kömd.

kön, se kyu.

kön (koön. kyn KS 5 (12, 6)), adj. [Isl. kænn]
1) kunnig, skicklig, klok. en koön gerningis man MB
1: 31. är gudh aldra könaster ib. hebreiska konor äre
könare (Cod. A klokaro 276) än nakra andra quinnor ib
(Cod. B) 552. israels folk war aldra könast til alzskona
gärning MB 1: 275. ib 3. then kyn är til godha rädha
(som kan hitta på goda råd) KS 5 (12, 6). 2) skicklig
till strid, stridsduglig, tapper, modig (jfr Mnt. kone).
wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh
ok bardagha KS 80 (197, 87). ban wardh then könaste iak
hafwer aff hört Al 457. tiwghu riddara godh ok kön ib
5083. waro hertogans men swa köne It K 1: 2262. ib
2: 875, 4963, 5632, 9087, s. 333. Va 31, 44. — djärf.
iach wil besoe om nokor är hor swa kön (kone), ther
henne wil brennä til orätta for awudb skuld Va 9. —
Jfr fulkön. 3) höfvisk? vacker, intagande? fan
thor qwinnor faghra ok sköna mykith raska ok mykith
köna Al 5604. medh sin egen drotniug kööna Fr (Cod.
F) 3135.

könliet (-heet), /. [Jfr Mnt. konheit] 1)
tapperhet, mod. jak loffuar then häladh for siu
kön-heot 11K 1: 1626. MD (S) 241. Va 22, 23. 2) stolt-

het? min könhet är swa stoor at iak förmå ey at fölia
idhro radhe Lg 3 : 329.

könlika (-liga), adv. [Isl. kænliga] tappert,
modigt. sagho wi aldrik nokon man swa rättä küuligä
weriä sik Va 22. the ridhä thor in mykot könligä
ib 33.

könskaper, se kunskaper.

köp (köpp. kööpp. kiöp. ack. pl. köpa SD

2: 276 (1298), med ä tillagdt på grund af
sammanställning med föreg, fcstä, se Schlyter, Ordbok, under
köp), n. [Isl. kaup] L. 1) handel, köp, skifte el.
annat kontrakt om egendom, köp gyora Sif 5: 638 (1347).
thz köp han giordhe mz sinom brodher MB 1: 214.
lagdho köp ib 164. jordhiu skal aldro mz köp eller
salw bort ganga ändelika fra sinom herra (non
ren-detur in perpetuum) ib 373. til wara köpa ib 245. af
fy köpeno SR 6. dömdes then köp swnder som oleff
persson i tar ti la giordo mod auna ibidom BtFH 1:
183 (1507). omnia bona sua . . . per fostæ & köpæ
secundum loges terre appropriari focit SD 2: 276
(1298). uotum facio . . . me conimutacioneui quaudam
logalem cum fostoni & kopom fecisse cum . . .
soro-ribus ib 289 (1299). totum prædium, quod in rosslöso
habui, dilectæ vxori rneæ logaliter cum festum et
kiöpum contuli ib 300 (1299, nyare afskr.). anundo
rørikxson duodocim oras terre . . . faciendo secum
iuxta quendam lnorem patrie vulgaliter dictum kop oc
ski]ite, dimitto et assigno in perpetuum possidcndum
ib 4: 204 (1331). bonorum . . . tam legale cambium
quam empcionem wlgaritor dicta kööpp et skippt.o . . .
ordinauimus et fecimus ib 557 (1337). gyor skipte äller
köp ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). vart goþz vglooni
i vtlandum, som vi hawum rätlicä baþu med köp oc
skipto fanget ib 562 (1346). — i köpo, på köpet, ]iän
fiken är a pänigen takar tu il ok tapar i köpo tu
goþ Bu 153. 2) betalning, köp, pris. saghpo . . .
vara skyldogha vtan köp giua (lät oköpes var giuit
Bu 513. hafwir min herra twäskona rät til
himo-rikis som är fadhers arff oc sins bloz köp (merito
passionis): hafwi siälfwir arfwit ok gifwi mik küpit
Bil 786. war oppa alth annatt som tha war faltli
besthe köpp man wille haffua RK 3: (sista Jorts.)
4595. 3) köpt egendom, nytia ok bruka the sama
äng fore sit oghit köptba köpp FH 4: 5 (1441). —
Jfr alniiiuuings-, ater-, bol-,. byrþa-, (lara-,
lliirþa-, for-, fä-, bästa-, iordli-, iorjia-,
klokko-, kliidhis-, lands-, li]i-, lösöra-,
mail-1 ul-, mark-, marka-, siänga-, strätis-, tijia-,
torgli-, |iranga-, viiggiar-, ärvis-kiip. — köpa
fastar, m. pl. L. Jfr köpfastar. — kiipamal,
n. L. Jfr köpiual. — köpa vin, m. L. — köpa
vitui, n. L. Jfr köp-, köpe-, köps-vitne. —
köps vitne, n. = kiipvitne. FH 3: 44 (1444). Jfr
köpa-, köpe-vitne.

köpa (pres. -ir. kopyr SD 5: 638 (1347). impf.
köpte, köfthe SJ 329 (1465). köffte ib 351 (1469); BSII
5: 400 (1510). part. pret. köpter. kopter: kopt
SR 1. köfter: köft KL 77. köffter: köfft SJ

263 (1458), 351 (1469); BSH i: 277 (1501)), v. [hl.
kaupa] L. 1) handla, afsluta köp. ban köpte
na-dhelika widh them MB 1: 256. rike män skulo ey
hardhelika köpa widh fatigha ib. 2) köpa. abs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free