Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lagh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
lagha
1: 667 (1407). ib (1407), 2: 34 (1408). — laglia fäst,
f. laga stadfästelse af föryttring af jord. legal i tradicione
adhibita, wlgaiitor dicta laghafajst SD 5: 198 (1343). Jfr
lag-ha fast, lag-ha lasta. — lagha fästa
(laghä-fäata), /. = laglia fäst. cum oniui juridiciono dicta
wlgaiitor lagbæfæsto SD B: 526 (1346). tradicionibus
se-cuiidum legcs ostgothorum dictis wlgaritcr laghafæsto
(för -fæstom?), quarum fæstarum lauroncius sweonsson
oxtitit proloqutor ib 4: 234 (1331). Jfr laglia fast.
— laglia gongiirdh (laghagingärdh), /. L. —
laglia giäld, n. L. Jfr lagligiiild. — laglia
gär|), f. L. Jfr laghgär]). — laglia hamn
(laga hampn), f. laga hamn, lagligen bestämd
hamn. af laga hampnom GS 45 (1437). — laglia
lläf|), f. L. laga häfd, nyttjande under lagligen
bestämd tid. war laghstandit oc laglia häfd ä (för a)
komou FII 2: 112 (1438). Jfr laglllliif]). — laglia
kar, b. L. — laglia kland, «. L. Jfr laghklaiid.
— laglia klokor, adj. lagklok. laghakloka män Lg
3: 439. Jfr laghklokcr. — laglia lutor (-loter),
m. L. — laglia liiglie, n. L. — laglia lös, adj.
L. Jfr laglilös. — laglia lösn (laghälösn), /.
i lag bestämd lösen el. lösesumma, äpte þy som þo
jorþ är wäl wärji, ok ey at laghälösn (i en samtida
Latinsk urkund öf vers.: secundum valorem suurn
bonum tion secundum legum soluciones SD 5: 481) SD
5 : 479 (1345, nyare afskr.). — laglia llial, n. L.
Jfr laglinial. — laglia nöt (-nött. laghä nöth.
laghänöt), n. nötkreatur som enligt lag bör
erläggas i skatt, do skipuist . . . laghæ nöth imposicionibus
BSH 1: 62 (1365). ]agha nøtt iiii. viii oues ib 63. iiii
lagænot cum vi oufbus ib 64. laghænöt iiii pccora
xvi oues ib 66. ib 65, 67. 70 (1366) o. s. v. Jfr
lagllllöt. — laglia os (-oos), m. laglig
strömfåra, viss del af en ströms lopp hvilken enligt lag ej får
slängas, kungsådra. at ban forstoppat haffde meth sin
quiirnadam thcra laga oos i haliis fors SD NS 1: 646
(1107, gammal afskr.). laga oos meth raa ok raamiirke
wthmBrkto ib. — laglia skatter, m. laga skatt, skatt
som enligt lag bör gäldas, lians laga skat . . . vtgöra
Ii K 2: 146. — ordinarie skatt? först skal laga skatten
allor vtgi, och twädela af then andra skatton, som tho
förra giordo, til iiii bönder woro lagda vtlii ena giärdh,
liwadh thot är arfwodo, afradha öller andra vthskylder,
och trcdiuiigcn är af vthgifwcn GS 44 (1437). — laglia
skillinger, m. L. Jfr laghskillingcr. — laglia
skipt, f. L. Jfr lagliskipt. — laglia skipte, n.
[/5/. lagaskipti] L. laga skifte, laga delning. Jfr Amira,
Altschwedisches Obligationenrecht s. 601 f. jak märitta
iönissa dotter hauer gyort ena sämio ok laghaskiptc
. . . meth aruidhe kram ok husfrw ragnilde
thores-dotter vm thou arwen thor mik bordhe at ärwa äptcr
laurenz haquonson SD NS 1: 288 (1403). Jfr
lagll-skipte. — laglia skirsla, /. laglig el. i lag
före-skrifven rening, foro thy at män gato siällau gömt
sik swa länge renfärdhogha, at tho nalkadhos ey
thäss-kyns oronom thingoni, oc wordho opta vtolukto aff
gudz dyrk tha komo the sidhan äptor lagha skirslor
swa myklo ödhniiwkaro oc mz mere wärdholikhet ater
til gudz hws MB 1: 508. — laglia sokn
(lagha-sykn SR 36. pl. lagha söknir SML fg 6: pr.), f.
L. lagsökning. SR 36. Jfr laghsokll. — laglia spiäl,
n. L. — laglia stiiinnn, /. L. — lagha
stämning (-stampning), /. laga stämning, por legales
citaciones, dietas laghastæmpninga SD G: 188 (l35o).
in dictis laghastæmpniugom ib. quas . . .
lagliastæmp-ninga . . . niagnus archidiaconus . . . prosequi fccit
et logalitor adimplcri ib. — lagha SÖkllillg, f. L. —
lagha tilmäle (lagu tilmäla), n. L. lagligt
tilltal; förrättning som hör till en rättssaks utförande.
liwo som aiinen älter aff lagu tilmäla, haffuä
for-brodit XL mark till treeskiptis, oen doell jordägende,
aiinen lagmannen, oc tredia härishöffdingcn oc
metz-nienneu DD 1: 273 (1480, nyare afskr.). — laglia
tiltala (laghä-), f. laga åtal. äptir laghä
til-talum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). äffte lagha
tiltalu ib 6: 377 (1344, nyare afskr.). — lagll»
]ling, n. L. af häradshöfdingen hållet laga ting.
tha lagha ting hölts DD 1: 86 (1439, nyare
afskr.; utf. af häradshöfdingen ifver Da/aine). ib 127
(1479, nyare afskr.). tha iak (o: niattis iönssou
liä-redzhöffdingia dom haffuaudc) laga thingh hiolt mz
almogan i torssang sokn ib 266 (1435). ib 128 (1479).
thn tid iak (0: niels Sture i ekesyö riddare
liöff-visman offur westros ok offur dala, vid denna tid
häradshöfding öfver Dalarne) laglia tingh hwlt mod
almogen oppa koppbgh ib 134 (1485, nyare afskr.).
Jfr lagllþillg. — laglia lliufärdll, /. L. laga
om-färd. Se vidare under uillfär]i. secundum loges
ves-gotorum et legalem scotacionem, dictaui [laglia vm-]
ferd SD 6: 135 (1349). scotaciono dicta lagbaumfærdh
prchabita ib 195 (1350). — laglia lltgärdll
(laghä-vtgerdh), f. laga gärd, ordinarie utskyld. cum
ex-hibiciouibus liostris ordinariis dictis laghævtgcrdho SD
4: 476 (1336). — laglia vin, 711. L. lagligen anmodad
mäklare, at han war baþe laghavin ok bönävin SR 1.
ib 5. — laglia yrkir, m. L.
lagha (-ar, -adhe, -adher), v. [Isl. laga] 1)
lägga, sätta, ställa? thora byssor tho ther j laghede
(kanske för laghdo af liiggia) RK 2 : 2263. 2) laga,
ställa, ställa till, foga, ordna, inrätta, som skapadhc
himil oc iordh oc alt thz som iir. ok thz styre ok lagliar
swa at enkte gar afskodhis Bo 176. Iaghar han oc
skikkar strängiana äpther all|in sin wilia Lg 811.
hwar liorro wil jw rikit styra oc lagha PM 19. når
alth war laghath cpther thoras wilie RK 3: (sista
forts.) 5515. ib 5505. han lagade thz iw hwro ban
kunde ib 5239. wille i swerigo annorledes laglia ib
4933. tho lagh som ware orätt them lagade iag till
bätro sätt ib 1: (Yngre red. of LRK) s. 284. ther
äpther lagadhe hon sina maltidh oc sin sömpn oc all
annor stykke Lg 3: 451. han lagado sticthen effthor
sith siith MD 432. — lämpa, ff passa, ä huru
tymbir-menneuo lian (bjälken) laghadho ST 298. huru tilrcdh
bygning bliffue standande oc droghis ällir laghadis
(reducerentur) til üdhniiuktinna oc onsampna
widhor-torfftinna Bir 4: 81.
laglia, v. [Jfr Mnt. lagen] L. lägga försåt för.
pläghar diäfwllin listelika laglia predikara ST 155.
laglia, /. [Fnor. laga. Jfr Mnt. lågo] liggande;
del som ligger el. lägges. 1) läge. j . . . godha
laghii FM 40 (1420). j swa godho laghä ib. 2)
tillhörighet, tillhörande områdel lagde thor wnder
(under klostret) fisko sio brytia ok qworna ok laudbo ok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
