- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
756

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lifaktogher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lifaktogher

756

liflMllltl

lucratum) GO 914; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2:
108/.

lifaktogher, adj. [Jfr Mnt. ltfachtich] lefvande,
lifaktig. i like måtto giordo gudh mz myniie siäl oc
liffaktoga aanda Lg 811. alt thet som kötligitli och
I i ff actogt är pa iordhena i watn och wädher är alt
forgengeligit och dödoligith FH 1: 108 (1192, gammal
afskr.).

lifaktighet, f. lifaktighet, käiidho q win nan ona
liffaktoghot i handenne, huilken förra war alzstingx
dödli Lg 3: 2(16. ib 267.

lifdagher (liiff- KL 286), m. [/si. lifdagar, m.
pl.] L. lifstid, i hans lifdagh SJ 3 (1421). — vanl.
pl. lifdaghnr, lifsdagar, lifstid, at iäc skal liaua
thcttä sama goz j minä lifdaghä SD 5 : 293 (1344).
KL 286. Bil 356, 796, 870. Bir 3: 190. RK 1: 1246. Va

49. Jfr lifs-, liva-dagliar.

lifgivare, m. [Isl. lifgjafari] lifgifvare. Bil 215.
lilla, v. [Isl. lyfja] löf ja, genom trolldom böta. thu
skalt ey lata thik mz liff böta el lir annan lifia ST
32-lifkoiia, /. löfjerska, qvinna som genom trolldom
botar sjukdomar, klok gumma, signerska. han wrak
frän sik siwkir lifkonu Bil 783. fordärua alf rikeno ok
laudiuo trolkouor ok lifkonor ok spakonor älla spåmän
Bir 3: 395.

lifliker, adj. [Isl. lifligr] till lifvet hörande, lifs-.
a winstro sidona, hwar lifflikir ande (cordis vitalis
pulsus) sik miist brukar oc wistar Su 367.

lifliindare (pl. lifflendere. lifflender), m. Lif-

llindart. medh tho lifflender FH 1: 67 (1490-talet), om
the liftlondere actbo nogith forbwudh göre medh eder
horrodömä HSII 19 : 30 (1504).

liflös (liff- ST 355; Lg 219. liif- ST 314, 347,
357. liiff- ib 340, 354, 373. liiflOS : -losan Lg 3:
353), adj. [Isl. Ifflauss] Hflös, död. swa tok cyrus sin
ända som manga hafdho giort liifflösa ST 340. ib 344,
347, 354, 355, 357, 373. swa framt at han ey lifflös
wardha skulle Lg 219. — liflös, utan tecken till lif,
utan lifsytlring. drogho ban op liiflosan oc baaro han
in i eth hwss, ther laagh han i twå dagha oc ena uat
som een dödhcr wtan alla rörilse eller sinno Lg 3: 353.

liflliak (liif-), n. makligt lif, goda dagar, misto
. . . thz sakta liifmakit ST 53. häuna modbir hafdho
alt sit liifmak, oc swa godha lykko ib 269.

lifua (lijfna: -ade Lg 3: 35s. leffna: leffuade
(trol. för leffnade) RK l: (Albr) s. 212. limna
Bu 419; -aþe ib 101, 171; -aþo ib 155; -adhe KL
275; Bir 4: 142; se vidare under ater liflia. lympna
BSH 5: 462 (1511). -ar, -aþe), v. [Isl. lifua] L.
1) lemnas, efterlemnat, ther mykit goz lifnar ther är
thräta mellan arwaua Lg 3: 235. — lemnas qvar,
lemnas öfrig, tho wolie ga laudhet släth offuer, at
ther skall iuthet lympna BSH 5: 462 (1511). hwar
the kommo i bondans htius the leffuado (pa motsv.
ställe i Messenii uppl. står ther leffuade; rätta
läsarten är trol. thor leffnade; jfr Ihre 2: 58j hwarken
maat eller lins RK 1: (Albr) s. 212. 2) komma
till lif igen, få nytt lif. Ii inn a[ie ]iän döþe Bu 171.
ib 101, 155, 419. Bil 434, 724. KL 86, 99, 240. Bir
4: 142, 155. Lg 116, 3: 380. — bildl. vil iak som
nu syuis som madhkir liffua oc toe min rädhelica
dom Bir 2: 187. lifuar hughin i karlonom MB 1:

252. lifnadbo syndou ib 439. 3) blifva vid lif,
tillfriskna. Bir 1: 398. Lg 3: 358. — re fi. liflias,
komma titi lif, få nytt lif. af hans asko lifnas annar
fenix Bir 2: 171. af thinom kärlek . . . skulu tho
lifnas som dödhe äru j syndomen ib 1: 175. — lifua
ater, återkomma till lif. limnadbe ena stund atir
äfte KL 275. Jfr ater lifua. — lifua vidher, få
nytt lif. vardh hon swa fäghin som hon al lifnadhc
vidhir Bo 27.

lifua]ier (limnaþer: -a£> Bu 2, 8, 4is; -at ib
194; -aþe ib 193. limnadher: -adh KL 21; Bir i:
38, 3 : 90; -adz KL 354; -az Bir 1: 350; -adzsins
ib 3 : 89, 208; -adhsins ib ss; -adhenoin ib 278;
-adhom ib 4: 366. limpnadher MB 1: 473; -ath
ib 414; -adh Bir 3: 277, 294. lympn[adherj Styffe,
Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 (1449).
limfnadher: -ath MB 1: 50, 496; -adha ib 45.
leffuadher: -adhom Lg 3: 576. ack. sing. -af
Bu 28, 195, 418. -adh Bil 784; Bir 3: 90, 277, 294.
-ad Bil 791, 795, 797, 829. -ath MB 1: 496; Fr
3110. -at Bu 194; KS 20 (50, 22). dat. -aþe Bu
8, 193. -adhe MB 1: 135, 415. -aþ Bu 194. -ath
MB l: 50. -ad Bil 797. pl. -ir: liffnadhir MB 1:
(Cod. B) 532. -ar: limfnadha MB 1: 45; lifnadha
Bir 2: 23, 3: 413; lifnada FI (Cod. B) 2088), 7/1.
[Isl. lifnair] 1) lefnad, lefnadssätt, beteende, mä[)
dyghþelekom lifnaþo Bu 8. krankar ok skör tel sin
limna[) id 28. ib 191, 195, 418. MB 1: 414, 415. KS 20 (50,
22), 33 (86, 36). Fr 3110. likas gudhlikom I i infil ath MB
l: 50. ib 473. the skulo oc hawa hardhan limfnnth widh
sin likamn ib 496. iacobum. som . . . sumi sigia varom
härra vara licastan at änlitis siþuin ok lininafie (säll
att skicka sig) Bu 193. — sätt att lefva, lefnadsställning.
räknas thrigia liatida manna lifnadhär här i wärildeue
KS 3 (5, 3). ib (e, 4). Bir 2: 23. MB 1: 45. the wälia
sik aff liwariom liffnadhc thz som lättast är ib 135.
tha skal sighias thera wigxler oc wald eller lifuath
ib 301. tha skipto the thora lifnada ther FI (Cod.
B) 2088. 2) klosterlefnad, förening af dem som
lefva i samma kloster el. efter samma klosterregel,
orden, för än klostrot är böriät, äller lifnä|irin är [liit
kumin SD 5: 563 (1346). ib 565. han (Dominicus)
war a honom ... at hans lifnadher måtto styrkias
Bil 794. i swarta brödhra limnadh KL 21. ib 34. war
priare j cistersiensi limnadh (ordinis cisterciens is) Bir
1: 38. swa byriadhis saucti henedicti lifnadhir ib 371.
aff saucti bernardi lyinpn (för lympnadh) Styffe,
Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 (ur/:., fr.
1449). Bil 784, 791, 795, 797, 829. KL 124, 313, 332, 354.
Bir 1: 350, 3 : 88, 89, 90, 208 , 277, 278 , 294 , 413, 4 : 366.
VKR 71, 76. Lg 3 : 576. Ber 57, 58, 60, 246. bör thik
hafwa thäs baadho akt ok godhati vilia. at halda
lif-nadlien i thinom tyma. som han är halden fore thin
tyma ib 248. — Jfr dyghdha-, cusiitu-, kloster-,
klosters-, manna-, ren-, reulMs-, sam-, skör-,
viirulds-, iiruiita-lifnaþer. — lifnadha mästare,
m. stiftare af en orden, swarade . . . lifnada mestaran
heta domiuicum Bil 795.

lifliuud (SD 3: 275 (1316). liifpund ib 272.
liiff-pund ib 272, 273, 274. lijffptind ib 272, 274), 11. =
lifspund. ,jn butyro lx liifpund SD 3: 272 (1316). ib
273, 274. ju butyro octiugeuta lxvii lii|fpund. ijue

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free