Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lösn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösn
816
lüvend
LB 7: 250. lössen ib 252. löns L. lööns L.), f.
[/«/. lausn] L. 1) frihet, taka orloff vndan wars
herra budhordhe oc lösn MB ls 463. 2)
frigif-vande (ur fångenskap), the päningana som giffwas
fore hans lösen PM 35. the päningana . . . hwilka
swa anamades töre fangans lösn ib. 3)
förlossning, frälsning, lyste sina lösn af iiödh Bil 256. lösn
aff äwerdhelikin dödh MD 187. 4) lindring,
lättnad’ tiil lösn ffor ffebres LB ’2: 53. thz gör godh
lösn ib. S) aflösning (i kyrklig mening), tok af
präste script ok lönleka lösn Bu 30. tel utlät ok lösn
minna synda ib 3. faa nadh oc lösn aff warom
syndom Bil 115. 6) upplösning, skiljande, hionalaghsins
lösn (solutiv) Bir 3: 318. 7) lösning, förklaring.
raadh ok hiiilp til lösn j hardhom ok thungom
thiug-om oc myrkom at vndirstonda (solutionem
mysteriorum) Bir 3: 311. 8) lösande, friköpande, lata them
til lösn MB 1: 387. — friköpande, återlösning (i
religiös mening), ängin wardher lottakin thera lösn,
vtan then ene som sik halder wärdhelika til gudz
nadha MB 1: 387. 9) lösen, lösepenning, det som
erlägges för friköpande ur fångenskap, warþer . . .
þyuwer laghwnnin oc dömder til lif at mistä, hwa
sum taker lösn for hau siþan, gyälde os lösn SD 5:
378 (1344, nyare afskr.). måtto eigh lösn taka for
hans liiff ib NS 1: 9 (l40t). iak bedhis til lösn kono
ok barn mit rike mit sillf ok alt mit gull bödli iak
honum fore thorn til tull Al 3064. — från skyldighet
till tjenst, wille war herra . . . taka leui til lösn fore
israel MB 1: 386. — från död, från dödsstraff el.
annat urbota straff. bö]> vt gul ok solf ... tel lösn
hänna Bu 490. än thz wardher honum laght til lösn
(quodsi ]iretium fuerit ei impositum) MB 1: 336. thz
skal giäldä idert liff. ther skal och ciigen lösn fore
ga Va 51. Di 190. taker oc notor lösn fore ban
(tjufven) SD 5: 638 (1347). 10) inlösen, skal thet honom
til lösin standa for tho for:da 1 mark SD NS 1: 470
(1405). 11) betalning, til lösn varrä gyäldä SD 5:
561 (1346), 567. gör brodoron ey lösn SO 201. 12)
afföring, öppning, tulkin drik gör natwrlika lösn LB 3:
20. fersker netlo kal wel swdin gör lösn i quidh ib 75.
ib 2: 41, 4 : 352. lylya hielpor til lösn ib 7: 60. for
formykin lösn dwger bloka ib 66. ib 250, 251. — för
mycken afföring, löst lif, ntsot, äfven i al Un. för
stark el. sjuklig qfsöndring ur kroppen. LB 7: 251, 252.
thz doger ffor myken lösn ib 2: 44. doger hon mykith
ffor lösn ok hoso ib 35. ib 49. thz stillir lösn som
kombir aff hitha <6 3: 62. porsyrth er godh ffore
blodhrinna ok ffor annan lösn ib 2: 42. 13) lösande
medel, stöth tetta alt saman oc blanda mz honag, tz
er god lösn LB 7: 151. — Jfr af-, ater-, banda-,
geugärdlia-, ior]ia-, laglia-, liiua-, skapa-,
skripta-, sunder-lösn. — lösua lös, adj. L.
lösn, f. [Jfr Mnt. lose] lösen, igenkänningstecken.
the lösn och märke aa ladhe RK 3: 2222.
lösn (lössn. lösen), /. haffue giffuit thera j (*/,)
stenhus . . . till the helga lösen oc warfrw oc saucte
anno altare i predica brödor closter SJ 297 (1461). at
tw wille lathe syongo en messe foro sancto jörien ocb
annen fore tho helge lössn BSII 4: 336 (1503).
lösna, f. Jfr aterlüsna.
lösna (löstna), se losna.
lösning (lösningh), f. L. 1) lösande,
inlösande, är och i sama godze for vars keroste modher moders
. . . lägorstadh oc testament xxx marker som han
(för hon) gaff j sijth ytcrste ärfuingom til losningh
Fil 3: 126 (1448). hafuer . . . jac . . . vpbudit oc
lyst mynom nästom arfuom myna jordh j viala til
lösningh ib 5: 110 (1487). 2) lösen, lösepenning, skal
. . . cngen fogeth eller ämbetisinan tha hafuo makt
ath taga föro toll dädhe, salt, humbla äller nakra
andra wara äller annan lösningh, wtan silff BtRK
324 (1483, orig.). — Jfr af-, bon-, for-,
husa-lösning.
lösilinga karl, m. lös arbetare f han mötthe mik
. . . medh en hop, xl (40) lösningha karla BSH 5:
578 (i5i7). Jfr lösingainan.
lossa, se lossa, lösa.
lösskiut (löskiut), n. ungstot vectigalia mea
dicta löskiut SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). Jfr
löshiuk.
lösskillta (löss skiwta), v. affyra, ban loth
them (d: byssor) löss skiwta alla RK 2: s. 347.
löst, se lyft.
lösyittinger, m. L.
lösöre (löösöre), m. L. lösegendom, mill
trid-iungh aff lösöran att haffiia Fil 3: 52 (1445).
trid-iunglion aff lösöran ib. alt sit fasta godz oc sina
thwa-deela aff lösöran ib. mista allan sin lösöra PM 33.
FM 391 (1508). — pl. lösören, mädh allo thy han atte
i lösörom SJ 3 (l42l). huilke . . . haffwa lakt oc
giff-wit sin godz wndhor clostrit oc somlika lösöra LfK
66. mobilibus aliis løsøre (lict is SD 3: 173 (1314,
nyare afskr.). bona dicta lesara (för -era) ib 4:
596 (1338, gammal qfskr.). af hans lösörum ib 5: 480
(1345, nyare afskr.). ib 6: 125 (1349). alla the löösöra
ok hawr i gulle ok silfre ok hwario thet helzt kan
wara, liuandes ok dödho, som iak äptir mik leuer ok
latir ib NS 1: 411 (1405). giffuer iach henne alle mijnne
lösörer FH 6: 124 (1512). — lösöra arf, «. arf i
lösören, alt lösöra arff äptir wara . . . föräldra FH
4: 7 (1450). — liisiita köp, n. L. — lösöra
panter, m. L. — lösöra rau, n. L.
löt (lööth. -ir), /. [lsl. laut] L. mark, fält. cum
quodam alio spacio torre wlgariter dicto löt SD 2:
385 (1303, gammal afskr.). ib 3 : 682 (1325, gammal
afskr.). i pläghin dräpa fä oc nöt oc offren them a
willa löt idhrom gudhom Al 6677. owir slättor oc stora
oc wida lööthor (per loca humilia) MB 2 : 238. Jfr
få-, gen-, hiorji-, hior]ia-lüt.
löta, se luta.
lövend? f. [Jfr Mnt. loveno] svalgång, tha the
hafdo swa svvorit inno a radzstufvuonne, tha lysto tho
thet före allom almoghan vvppa löfuondene OB 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
