Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
mal
moill Di 280), ». [/s/. mål. Got. nia[il] L. 1) mål,
talförmåga, fik lian atar mal Bu 174. miste hon cigh
målet ib 506. Bil 235, 853. KS 2 (4, 2). MB 1: 95,
291, 413. Mr 1: 241. Bir 3: 435. VKR iv. Va 48, 49.
Lg 3: 366. 2) mål, röst. ysaac iäfwar än for
maal-sins skuld MB 1: 214. tror balder handoraon än
maal-ono ib. 3) användande af talförmågan, tal,
talande. at han forbudhi thik malit Ber 253. 4)
tungomål, språk, a vart mal Bu 17, 25, 55. MB 1: 22,
219, 225. Bo 56. Fr 3209. epter waro gambio maalo
MB 1: 68. a hebrezko malo Bu 189. wäl talandhe
badho innan latino ok groscu malo Bil 377. swenst
maal Bir 3 : 227. the talado aldra banda maal ok
aldra banda thuugo ib 1: 198. war tba ot maal i
iordh-rike MB 1: 175. at äugin vndestandor annars maal ib.
ib 242. Bir 1: 102. FI 275. RK 2: 8585. Di 103. kunde
lian gonstan fugla maall ib 124. ib 136. 5) sätt att
tata, framställningssätt, stil. vndrado the mykyt a
lians ordh ok viiltalande maal Bil S47. straffas för
diktans oc maalsons laster Su 3. 6) tal, det som
talas, utsaga, ord. thz ordli war sidharst mal sancti
stophani Bil 288. ib 893. MB 1: 31. KL 237. Ber 105, 229.
Su 88, 91. gudlikit maal Ml’ 1: 187. thetta är hart
mal (sermo) ib 2: 134. tagher thz först til maal
(omtalar det) Fr 2585. hans läst är ok sottast mal af
allum Bil 259. gif mik räät maal oc wäl lydhnndo i
min mun Gr (Cod. D) 379 (med afs. på de båda
sista ex. jfr b). 7) ord, aftal, förbindelse, jak
siglier thz rät a mit maal Al 2699. ästu okke meer
skyldogher at göra at thy maale fno» teneberis
juramento) MB 1: 203. 8) del som göres till
föremål för åtal, mål, sak, rättegångs sak. þa jär
liwars manz kiärä vm [lässon maal döþ oc ogild SD
5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 378, 480 (1345, nyare
afskr.), 605 (1346), 606. at tolff manuä nempd thennii
maal oc ärinde . . . skollica oc granlica wt
ranz-sagotlio BSII 2: 54 (1397). ib 39 (1396). pröfiiadbe
malit Bil 375. inaalith lotadhis foro wisom domarom
MB 1: 223. radh stowo daghin . . . j hulkom vina
ok owina maal skulu ranzsakas Bir 1: 340. iak
haf-uor ect maal fore idher at kära Iv 3992. iak vil
mit maal oy op gifua ib 4981. ib 3629, 4871. RK 2:
4983. Va 7 (kan föras till 9). 9) mål, sak, ärende,
fråga (i allmh. ss föremål för framställning,
undersökning el. uppmärksamhet), |io mato vilium vi . . .
vin al maal halda Bu 6. sagþe al [tasso mal sik liaua
hört ok set ib 139. i allom höghoin sakom ok wårdando
målom KS 72 (176, 79). viste ey hwat ban sku]dhe
thänkia i thässo malone Bo (Cod. B) 340. låter thotta
maal alzstiugx olöst MB 1: 42. för iin hou matte vita
fånga huru mit maal matte gänga Fr 1158. Bu 50.
Ii K 1: 1211, 3808. Al 584. Va 55. Di 280. Lg 3: 348.
miströsth giffwa ocli falla i wanhop, oträngdha malo
BSII 5: 123 (1506). thz prüwas ater inz rönto maale
(genom erfarenheten) MB 1: 286. — fall, händelse.
thz var . . . eot vndorlikt maal Fr 2574. i {lässu niale
SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). — Jfr bak-, bailZ-,
biltogha-, böta-, böna-, delo-, drap-, drapa-,
duls-, döds-, ejia-, e]isöris-, for-, fästning-a-,
giptar-, giptninga-, gipto-, hor-, hovuds-,
liuiiia-, hiif|m-, häradsmanna-, högli-, iudha-,
iärubyr|ia-, klagha-, korro-, käro-, köp-,
köpa-, lagh-, lagha-, lands-, latins-, loglio-,
lyghiia-, mandraps-, manhälghjia-,
manhälgh-is-, modlior-, nänidar-, rans-, sara-, skip-,
skripta-, spyrs-, stämuo-, syna-, synda-,
säk-tar-, tak-, troldoms-, tiingo-, tviibötis-, ]ling-,
þings-, {liufs-, þinpta-, thrangs-, jiremiirkis-,
thrätto-, urbota-, vaþa-, vanda-, vurdhuiiiga-,
vituis-, viiusla-, viirio-, viirna-, ärf|ia-mal. —
inalsatti, m. L. Jfr malatti. — mals ma|ier
(malsman. maals-. mols-, molz-), »». [Fnor.
jlllilsniaitr] L. 1) den som förer el. är berättigad att
föra någons talan, warþen . . . egli syalfs sins målsmän
SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). 2) målsman,
förmyndare. cum cousilio . . . filiorum meoruni . . .
proloquto-rum dictorum maalsmænn SD 4: 234 (1331). fratruolis
moi primus testis dictus malsman ib 612 (1338). mädhan
. . . iak rättir niaalsman aa minna barna veghna är ib
NS 1: 603 (1406). kärdo . . . karl eriksson a philippus
bossons barna wegna, som han malsman ilr aat ib 2: 212
(1409). ön vngar man brände garþo ok akra sins molz
manz (tutoris) Bu 176. bonden är hustruuz må]zsman TS
27. säghia the siik vare hennes maalsmän ythcrmoro än
mik til swa dana äriudhe ok giffthermaall FM 687
(1517). at göra hionalagx fästo fore fadher oc modher
oc nästo winom oc malsmannom Lg 999. — god man
(för enka), härra jolian dume, som min maalsman är
SD NS 1: 173 (1402, gammal afskr.). iak eller min
malsman ib 2: 10 (l40s), 12 (1408). ib 44 (1408). 3)
beskyddare. han nämde oigh cosmam ok damianum hinna
malsmän ok gömara Bu 516. 4) målsegande, saffdä
ath haddä ban thet en giort tha ware thw eyg molsman
ther till Fil 6: 47 (1457). — Jfr malllian. —
luals-äghande (maalsäghände. malsäghiande SD
NS 1: 435 (1405); -andanom BSII 1: 195 (1387).
malsägiande: -um SO 22. malseghande: -enom
GS 28 (1375, orig.). malseghiande. målseiande:
-is TS 24. malsigonde Ht FI I i: 276 (1509).
maals-igende: -ena Fil 5: iu9 (1487). malsiende BtFll l:
130 (1506); -en ib 159 (1507), 183 (1507)), m. L.
målsegande, målsegare. böten þre mark, eena mark oss,
andra haraþe, oc þriþio maalsäghändä SD 5: 375 (1341,
nyare afskr.). ib 377, 378 o. s. v., 479 (1345, nyare
afskr.), 606 (1346), NS 1: 435 (1405). GS 28 (1375, orig.).
BSH 1: 195 (1387). FII 5: 109 (1487). BtFll 1: 130
(1506), 159 (1507), 183 (1507), 276 (1509). MEG (red. A)
57, (red. B) 61. F.G 65, 67. SO 22, 68 o. s. v. TS 24.
rettor malseghiande ok arwe tol thot, forscrcfua godz
SD NS 2: ns (1409). — malsiighunda lutor
(-lo-ter), m. L. — malsiighauda rättor
(malls-eghändä-, malsäghiande-. malaedhande- SD
4: 408 (1335, nyare tf skr.)), m. L. t) rättighet till
talan ss målsegande, hwaar sum . . . giwor
malls-eghäudä rätt fra sik SI) 4: 466 (1335, nyare afskr.).
thou sum mallscghäudä rätt thiggär ib. 2)
målsegandes rätt till andel i böter, böter som tillfalla
målseganden. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). malsäghiando
rättin i thänna sak wiliom wj thot the fornempde
tolff sculu hafwa IfN 135. — malsiiglianda sak
(maalsägiande sak: -saken SO 199.
maals-ägiende sak FH 5: 132 (1489). malsigende sak
BtFll 1: 229 (1509)), f. mål segandes andel i böter.
ban schal! haffiia maalsägijiiide saken i the tolltf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
