Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - matgärning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matgäruing
’29
niaxnii
matgorí] L. matlagning, wara j stekarahuseno widh
inadh gärdh Bir 5: 29. aff brödhranna kost oc
maat-gärdh ib 32.
luatgäruillg, f. matlagning. KS S6 (211, 95).
mntgör.l, v. [/.</. matgora] laga mat. hon
mat-giorde swa som hon wisto wäl MB 1: (Cod. B) 547.
Hitil]l||s, hus el. rum hvarest måltiderna
inlagas, matrum, aff brüdhra mat hws VKR 41. ib 82.
lnatliiirbiirglti j n. L.
inatirska (mattirska. matherska Lf K 36),
/. ledarinna, är skällikhctin ogh at enasta dygdh.
vtan ocn mattirska (moderatrix) ok dygdhainia
köro-swen Bu 140. Lf K 36.
lliatister, n. isler som nyttjas till mat. salsuciuin
matistor GU 6.
Iliatknirer, m. [Fnur. matkn£fr] L. knif som
man bär pà sig till bruk vid måltiderna. SI) 5: 638
(1347).
lliatlmllia, f. matleda, afsmak för mat. ccdula thz
är syra . . . hon iir godb tor mathlodho LB 3: 141.
ib 7: 59. Lg 3: 513. Jfr lliatledlie.
lliatledlie, vi. [isl. matleiii, »».] = matledha.
husyrth er godli . . . ffore mathledha LB 2: 65. ib
64. q[u]esyrth är god . . . fiir uiatlede ib 8: 44. ib
7: 163.
niatliker (n. matlikit KL 335; MP2: 27. mat-
ligeth BSH 5: 317 (1508). matzligit FU G: 94
(14H6)), adj. [&>. dt til. matslig] ätbar, vm thässa
badha langa fastonar ... tok hon änkto thz matlikit
var KL 335. Ml’ 2: 27. FU 6: 94 (1496). BS11 5: 317
(1508).
matlliste, m. matlust, gita . . . opuKkt matlustan
oc gradhena Bo 134. ib 133. Bir 2: 235. LB 7: 1, 46.
inatlös, adj. [Isl. uiatlauss] utan mat. trayanus
bödli smida biscopin ok göma han tro dagha
mat-lösau j myrku huso Bil 370. Bu 528.
matlösa? /. [Jfr Isl. matleysi, n.} brist på mat. at
jak skwllo förlöpa stadhou för matlöse skwll BSII 5:
123 (1506).
lliatllial, «. [/3/. matmål] tid för måltid,
måltidstimme. at mat male Bil 405.
matmodhir (ack. maatmodher TS 24), /.
[Fnur. matmtiäir] L. matmoder. TS 24.
lliatliyter (matnytter Lg 3: 36s), adj. L.
matnyttig. om the (0: diwr) äru äkko matnyt Bo 123. Lg
3: 368.
lnatram, f. [Jfr Mht. matere, matram. Lat. [-ma-tricaria]-] {+ma-
tricaria]+} ma Urani, matricaria parthenium Lin. ittha
matram LB 7: 31. tagli matram oc stöt sina mz litit
salt oc äth henne mz litit bröd ib 226. ib 215, 282
o. s. v.
liiatl’am frö, n. frö af mattram, stöta litet matram
frö LB 7: 31.
lliatredlia, v. laga mat. bon matredde swa som
hon wiste wäl MB 1: 213.
matredhllillg, /. matlagning, ekko skal iak iitha
thit bröd thz är aff tbinne luathredningh MB 2: 113.
matro, f. matro, ro el. lid till att äta. GO 787.
lliatskaper? m.t [Fdan. madskab. Mnt. matsehop]
1) sällskap, förening. SR 16. 2) kamrat,
ämbetsbroder. bauer jak mit incigla meth mins matzskapps
insigla hans fossos meth beggis ware willia hengt for
thetta opne bre|f SJ 304 (1462).
niatski|ito (maat- Bir 4: 101), n. [Isl. matskipti
i ssättn. N. lnatskifto] utdelning af mat. ath
jämp-uadhor haaldis j matskipteuo och prebendis Bir 5:
135. — matordning. Bir 4: 101.
matskut (maskut SJ) 5: 411 (1345, gammal
afskr.). maskuth ib. maskwt ib 6: 123 (1349,
gammal afskr.). matskot L. mathskot), n. L.
mat-skott, sammanskott af matvaror som erlades till presten.
exhibicio cibariorunt que dicitur matskut, ter in anno
Bat, singulis vicibus de vno pane Si cdulio SI) 2: 237
(1297). apud habitatores terro liylandio et rusticos
insularum üiilandic iuri helsingoDÍco subiectos diuersa erat
consuetudo in oxhibendo mathskot (maskuth i annan
afskr. i samma cod.) ib o: 411 (1345, gammal afskr.).
ordinauit x marcas butiri pro matskut (maskuth i
annan afskr. i samma cod.) a singulis rusticis terro
nylaudio ot insularum prodictarum aunuatiin perpetuo
cxhibcndas ib. niathskuth, quod in rebus diuorsis
ex-hibebatur, vidolicot in pano, carnibus, siccis piscibus
et butiro ib 6: 122 (1349, gammal afskr.). decreuimus
ilias x marchaa butiri . . . loco niathskuth fore . . .
oxhibondas ib 123. predictum maskwt in butiro
oxiga-tis ib. — matskuts dngher (maskus-), m. L. —
matskuts froadaglier (maskuz fredagher),
m. L.
matskiimma (-skamma), /. L.
matsiikkor, m. matsäck, säck hvari mat föres,
äfven sådan säck med deri befintlig mat. badli hona
thz stinga j sin matli sitk (peram) MB 2: 168. medh
böndher vy thera matsäkkia byta RK 2: 3972. the
forgato ther bådo matsäk oc pika ib 3990. mz
matsäkkia mång las the läste ib 4013.
matsiite, n. plats vid måltid, plats vid bordet, mundo
hon hawa standit vp v sino matsätc Bo 59.
matta, se mata.
matta, f. [Mnt. matte. Lat. matta] matta, täcke.
j them (o: songaua) hafwin halm oc ofuir halmiu
hafwin måtto ellir biörnskin VKR 10. Su 152. — (V)
iac vil hällir brodhors oulalij måtto (mattulam) mz
lians ödhmiukt oc thulomothe. än alra thora storo
gärninga som genkurra idhir KL 219. biwdhir iac
idhir. casta alla iþra mattor i eld mädhir hans ib.
fans brodhors cula]ij matta obränd ib. — måtto
ful|ler (ack. m. art. -fallen Su 152), m. mattfåll,
fåll el. kant af matta, sithiande oppa måtto fallon
Su 152.
mattlliiver, m. eg. smak af mat; välsmakande rätt,
läckerhet, hungr skal wäkia tina goma, ok ey många
handa mat täfia (sapores) KS 24 (58, 26).
matvärs (maat wers), m. vers som läses före
en måltids början, skulu tho oy dirffuas at säthia sik
til bordh, för än the haffua läsit maat worsin 00
bordh signilsen Bir 5: 44.
maxan (maxsan Bir 3 : 263; Su 2, no, 134, 150,
154; Lg 3: 437, 438. mäxan KL 147. moxan Al
1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122; Gr (Cod. 1)) 355; T K
272. moxen Di 82, 98), adv. [&/. dial. maksa, moksa.
Mnt. maclischèn] 1) kanske, till äfventyrs, thz
kan maxan (forsitan) swa vara at ban skiffther ällir
bytlier nw roffwot MB 2: 83. 2) nästan, at lian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
