- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
65

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mullögha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiiiiillöglia

66

111111-

räteir sie]ftier j myllögena Lg 3: 522. — Jfr gill-,
stem-ninllögh.

iiuullüglia, f. [fife. dial. mullöga] = miillügll.
mz tw stoor öghon som andra mwllöghor JP 8«.

Ill 11 111 hcl (mwmmel), n. mummel, glunkande,
rykte, som hor . . . ghar j mwmmel FM 671 (1517).

iiiuiiibla (-ar, -adhe), v. [Mnt. mummclen] 1)
mumla, mitmblado lian mz miinnenoni Bit 869. 2)
pladdra? vakta aat thy thu läs. ällighis mumblar
thw Bo 101. 3) knota, mumbla mot varom herra
Bo 82.

ni|||l, se mon.
iiiiina, se niona.
ni ii nil,/. L.

Ill lindor, m. [Fgutn. mundi’] nagelsbredd, tum. Jfr
Falkman, Om mått ock rigi 1: 98 f, 301. sancimiis
... ut quilibct bondo quatuor mensuras hordei
qua-tuordeciin pollicum eo niodo quo vulgariter dieitur
mund . . . exhibeat SD 1: 592 (1281, eft. aftr. i Act.
lit. Sr. 1720; urkunden afser skatteväsendet på Otand).

mul|der (mwnner Su 330. med art. mwnnin
GO «83. ack. mun Bu 166. mwn MB 1: 363; MP
1: 5; GO 667, 668. mon KL 24; Bo 190. med art.
mwnnen MB 2: 29. dat. munne Bu 197, 520; GO
257, 322, 676. mwnne ib 674, 675; K K 1: 1887; MB
1: 171, 2: 16. mun KL 23. mwn MB 1: 482. mon
KL 28, 36. mund Bir 3: 392. med art. munnenom
Bu 30; Bil 869; KL 36. gen. munz Bir 1: 14), m.
[Isl. mnnnr, mutfr] L. 1) mun. öpte mz
mun-nenoin Bu 30. öpto alle iam skyt som euom munne ib
197. sia hans inun ib 166. hwilkin brodher som annan
siar for munnen SO 26. äldre nalkos |iiin inlindar
minoni munne Bu 520. hon vutfik han ... mz sötli
ordli ok rödhom mwune K K 1: 1887. äwinneliga skal
hans lo|f wara i minoni mwn MB 1: 482. war jnnan
lians mwnne ä thz sama: mine syni älskin hwar annan
mz gudhlieom älskoglia Bil 158. Bu 208. Bil 869. MB 1:
171, 363. GO 257, 322, 667, 668, 674, 675, 676, 683. KL 23,
24, 28, 36. Bo 190. Bir 1: 14, 3: 392. Su 330. Jfr ]|unda-,
rosen-, skalka-, svlna-iiiuiider. 2) udd, egg.
alt thz som liff haffdhe drapo tho j swärdzsens mwnne
(in ore gladii)-, thz iir mz swärilzsins död MB 2: 16.
ib 30. 3) mynning, öppning, at waltra stor bärg||
oc stener för mwnnen ällir jngaugen (os) j
bärgx-hulen MB 2: 29. atirlikkir heluitis mwn Ml’ 1: 5. —
ss tillnamn, biörn niunilr SD 1: 247 (1225). (mwn för
rum: odödelikhetzsens mwn (immortalitatis locum) Su
134.) — mun/ slagh (munsslagh), n. slag för
munnen. SO 14.

inunder, m. Jfr osmunder.
miiiider, m. L.

iiiuiidgipter (mun-), p. adj. L.
miingat, ra. — mungals giir]i, f. L. —
mun-gaf s män, m. pl. L. — mungats tiþir, f. pl. L.

|||||||]Kif (L. munhof), n. [Fdan. mundhof] L.
det som man förer i munnen, talesätt, uttryck, lniat
ban gior[te. þa hafþe (för hafþe ban) pätta munhof.
tel guz he[tar ok sancti andree Bu 143. tha potrus
liam credo litit barn gat cngin kiettare vänt lians
mun hof fra rätte tro Bil 829.

inunker (mwnch Di 395. monkir KL 78, 79;
-enum ib 60; -enom ib 79; -ane ib 79, s4; -sens
Ordbok II.

ib 78; se vidare graiiiuuker. monkker Ber 222.
-ar), m. [Isl. munkr. Ags. muiiuc. Lat. monachus] L.
munk. monachus thz är mwnkker Lf K 19. manglut
vngge inuncka ens klostars . . . stoþo arla vp firi
sin rogholo tima Bu 22. at sea hälgha ärmeta ok
munkka Bil 627. hafdhis . . . tliän miinkir j mästom
hedhir som bäzst gömde oc liiolt sina reghlo Bir 2:
69. swa ska]t thu wara godlior monkker Ber 222.
blanzaflor foor til fruor in ok flores til munka at thz
sama sin FI 2091. con munkir lop vth aff klostin
owirgifwandc sin ordon ST 426. SD 5: 566 (1346). KL
60, 77, 78, 79, 80, 81 O. S. v. ST 384, 385, 386. RK 1:
532. Di 165, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296, 297. Lf K 3, 5
o. s. v. — (?) munkar paa baad||e sydhor hafftia thorn oc
sökt saa them swidlier RK 3: 3641. — ss tillnamn.
haquini dicti munk SD 3 : 200 (1315). — Jfr gra-,
kloster-, renlivis-, svart-niunker. — munka
kapa (-kappa), f. [Isl. munkakåpa] munkkåpa. ST
375. — munka kirkia, /. kyrka tillhörande ett
munkkloster. Bir 3: 195. — lllllllka kloster, n.
munkkloster, han gafs i munka clostir KL 298. ST
383. — lllllllka kliidliabonadhor, m. munkdrägt.
KL 277, 295. — munka kliidhe (pl.
mwnkaolädh-er Di 29l), n. [hl. lnunkak]ælti, /)/.]
klädnings-stycke hörande till munkdrägt. swasoin lastir oc skam
vare at bära nakat. muukaklädhe Bir 2: 70. — pl.
munkkläder, munkdrägt. funno man j munka klädhum
Bil 751. ib 600. Di 291. — lllllllka likll, n.f
munk-skepnad. eon diäfwl syntis ... i munka likne KL
227. — munka ltyerne (-liuärne. -lifwirne), «.

lefverne ss munk, munklefnad. nekar . . . munka
liuärne KL 261. ib 262. förkasta sith munka lifwirne
ST 53. ib 110. — munka mot (-mooth), n. [hl.

munkamüt] möte af munkar. RK 3 : 629. — |HUIIkil
sailll|viillld, f. sammankomst af munkar. KL 227.

liiuillag, >1. — |||||||haf, war hans mwnlagh ä thz
sama: mine syni älskin hwar annan mz gudhlieom
älskoglia Lg 967.

iiiuiilika (munneliga BSII 5: 522 (1512).
mwn-nelige Fl/ 7: 82 (1509, afskr.). mwnneligen),
adv. [Mnt. muntliken] muntligen. om the och allo
andro ärende idort horredömo . . . mwnneligen
vnder-uisa FM 496 (1510). FI! 7: 82 (1509, afskr.). BSII 5:
522 (1512). Jfr niyndelika.
munsår, n. munsår. LB 3: 85.
mnnskold (-skol), n.f [iV. munnskaald, »».]
munskol/a. haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnen LB 7:
135. for mwn skoldh ib 6: 105.

IllII||söl (-SOOt LB 5: 81), f. sjukdom i munnen.
for . . . alla mwnsoth LB 6: 105. ib 5: 81.

millltöker, adj. behaglig för munnen, smaklig, thz
är mwn tökt oc thäfwiar sötelika MB 1: 477. göra
bedhnunna gudhi muntökan mat Bil 214.

mur (-ar), m. och f.i (en anuor mwr Bir 4: 87
(på två ställen)) [hl. nnirr. Lat. murus. Jfr Mnt. mure,
f. samt Mht. müro, mür, f.[ L. 1) mur. (tet
liauir jäc giuip til strongnes domkirkiti oc j hännä
mwr SD 5: 293 (1344). then stadhin . . . omkring
bygde ban mz höghom mwr ok giordhe a murenom
starka düra Gr 305. skal göras tiin wäglien vtan widh
borglia muren en annar mur, at to bådha murana skili
uokot rum KS 86 (210, 94). wardr tän ytro muren af

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free