Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mässa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mässa
86
mästadels
synnodaghin, oc the andran aff waro frw, oc hon skall
sighias om lögerdaghin ib NS 1: 73 (l40l). scholo the
holda theris messar ok lata hydia fore alla thcris
rramfarna bröders ock systra siola SO 193. ib 186, 194.
Jfr biskops-, brudlia-, liögh-, hiighti|iis-,
kompanis-, liksto-, lofs-, siäla-iuässa, äfvensom
fyrstomiisso Öl. 2) kyrk/ig högtidsdag, i sht en
sådan som fras till ett helgons minne, for wara fru
mässo j fasto (ilarie bebådelsedag, den 25 Mars) Bil
699. om wara fr v mässa om fastona MB 1: (Cod.
B) 533. wara frv mässa om midhsomar (Marie
besö-kelsedag, den 2 Juli) ib. Jfr änders-, apostlll-,
eriks-, hinders-, hiilghona-, kandel-, kirk-,
kirkio-, kyndil-, kyndils-, laureiiz-, marin-,
martius-, niikial-, mikials-, olafs-, piltars-,
tomasa-, valborgha-, ylians-, älinar-miissa.
- mässo bok (messubok SD 5: 564 (1346), 565.
mässobook. messu book SD 5: 564 (i346).
mässebok. messe bok), f. [hl. messubókj L.
messbok, missale. SD 5: 564 (1346), 565. alla
mässo-böker, som scriffwas äpter onne mässobok. som först
war til. äro en mässobook, oc hafwa alla eet MB
1: 37. lion fik häune bälghadoma . . . ther tho
frugha skulde a swäria ok ther til ena mässo bok
Iv 5525. ii mcsso böker aff porman, 1 mosse bok
aff paper FH 4 : 84 (1499). — luiisso brodhir, m.
klosterbroder som är berättigad att läsa messan,
presterlig klosterbroder. VNB 36. — llliissö diiikll
(-dyäkn: -dyäkna Bir 2: 68. -diäken: -diäkens
Bil 409. mässa diäkn: -diäkna Bir 4: 23), »».
[Isl. messudjåknj diakon (till hvilkens ämbete det
hörde att vid messan biträda presten och läsa
evangeliet). thre haus systir syui värö mz hanom (den
hel. Sigfrid) ... ön var prestir, annar messodieku,
thridbij subdiäkii (unns sacerdotis fungebatur tfflcio,
secundus diaconatus, tertius vero subtliaconatus) Bil
845. han scnde vii mässo diäkna. wm cring landhit. ok
mz them vij subdiäkna ib 394. hwart far thu hälagher
biscopir vtan mässo diäkens thiänist ib 409. cristit
folk thok opta wars herra likarna aff prost älla biscops
hände ok mässodiäkn gaff allum wars herra blodh aff
calke thorn gudz likarna toco ib (på de tre sistn. ställena
har mässo ej stått från början, utan är tillagdt af
samma hand som skrifvit det öfriga; tro/, har det icke
funnits i urskriften), ön gudhlikir mässodiäkn tha
han sculde läsa ewangelium KL 81. mässo diäknin
lop fran bokastoleuom ib. mässo diäkn (diaconus) takir
stolam j tekn at halla gudholica lydhno ok tholomodh
Bir 3 : 388. ib 2 : 68, 3 : 9, 4: 23, 24. VKR 69, 70.
ST 186. Lg 3: 209, 227, 228, 495. (Bil 394; Bir 2: 68,
4 : 23, 24; VKR 69, 70, på hvilka ställen ordet
förekommer i pl., kunna föras till lllässo diiikllp.J
— mässo diiikne, m. = mässo diäkn. sanctus
briccius war sancti martini mässo diäkno Lg 635. Bil
928. ST 186. — mässu fal (-fall), n. L. —
mässu-fat, n. L. — mässo hakul (mässuhakul L.
mässa hakul. mässo hakol. messe hakell), m.
[hl. messuhökull] L. messhake. casula, mässa hakulen
Su 308. jak fördho thik ... en mässo hakol KL 96.
nar han (presten) fore sik ij mässo hakulin Bir 3: 13.
i gammol messo hakell FB 4 : 84 (1499). — miisso
klä|io (mässu-. messu-), n. pl. [Isl. messuklæii]
L. messkläder, tu par messucläpä SD 5: 564 (1346).
þry par mässukläjia ib. et par messu cliijiä ib 565. ib
NS 1: 255 (1403). ön man tedhis hanum som prestir j
hwitum messo klädum Bil 719, KL 45. Bir 1: 164, 3:
125, 4: 34. VKR vii, 78. Su 3os. — miisso piinniugar
(messa peningar), m. penningar att bekosta messors
hållande, til messa poninga vtgiffua . . . fyra penniuga
SO 202. ib 190. — miisso redlia (messe-. messa-,
messa redhä FII 6: 20 (1449)), n. = miisso redhe.
in messo redha FII 4: 84 (1499). cth nyth messo rcdha
ib. gifuer iak . . . til the helga thre konunga choor
eth messa rcdha ok en kalk ib 6: 39 (1453). ib 20 (1449).
— llliissö redhe, n. [Finn. messeredo] L. eg.
messredskap; det som hörer till prestens utstyrsel vid
mes-sas hål/ande? forscriffue gulsmidhor haffua . . . giffuit
woro altare till prydilsso eth gyllene styckie till eth
messo röde So 163, — miisso redhskaper, m. =
llliissö redhe. köpa altaris klädlie ok messo rcdzskap
til sancti pcthars ok pawals altara SD NS 1: 405 (1405).
— miisso sånger, m. [hl. messusöngr] 1) sång
hvarmed messan inledes, sa hon . . . tua vänasto
kliirka byria mässo sangh Bil 11. sanctus ambrosius
vitnar i mässo sang (in præfatione) at sua var giort
Bu 495. ib 496. 2) rättighet att sjunga messan, tc]ies
guz moþor vvroj) ok obliþ biscopenom ... ok höte
hanom dö innan Jirätighi dagha. vtan ban atar gaue
hänna klärk mässo sang Bu 27. (gaf) hanom atar
mässo sangh ib. — miisso skru|ier (mässu-), m.
[Jfr ht. messuskriiii] L. messkrud. SD NS 2: 48
(1408). bogauadho the kirkioua badhe til a]tararedhe
oc messoskrudh Lg 3: 500. — miisso siirker
(mässu-L. messu-, mässe- MB 2: 334. messe-), m. [hl.
messuserkr] L. messkjorta, alba, mässo särkin Su 308.
þre messusärkiä SD 5 : 563 (1346). Bir 2: 21, 3: 12.
MB 2: 334. en messe särk mot humerale manipulum
stolam oc cingulum FR 4: 84 (1499). — miisso tidll
(mässa tiidh), f. messtid, tid då messan hålles, om
morghoneu arla mässa tiidh RK 3: 819. — llliissö
vill (messe-), n. messvin. BSII 5: 86 (1506).
liliissa (-adhe, -at), v. messa, läsa el. sjunga
messa, tha han haffuir mcssat LB 7: 50. mässadho
mz store gudclikhct Lg 3: 162. ib 161, 426. RK 3:
(sista forts.) 4749. HSII 15: 2 (1514).
lniissinger, m. och mässing, /.? [Isl. mässing,
messing, mersing, f. Jfr Mht. messinc, >».] messing.
varþ sva nästan gill at mässing Bu 144. hans fütlier
(nämt. waroj like messinghe (orichalco) MB 2: 334. ib
336. sox pund mässing SD NS 1: 6 (1401). hofwdhit
ok halsen war aff gul, brystit oc armano waro sölfwir,
buken oc ryggyn messing ST 206. GS 51 (1450). —
mässillgakiitil, m. messingskittel. vnam caldariam
auricalceam dictam mcssingakætil SD 6 : 21 (1348). —
mässings kar (-kaar), n. [Jfr hl. [-messingar-ker]-] {+messingar-
ker]+} messingskärl. FH 5: 169 (1495). — mässings
kätil (messingx ketill), m. = mässingakätil.
FH 4: 83 (1499).
miistadeleus (mestedelens), adv. titi största
delen, till det mesta, knwt oricxson huilkon almogcns
röstho bauer mestedelens FII 7: 71 (1506). Jfr mästa
delen under mäster.
miistadels (mestdels RK 2:9183. mästhe delis
BSII 5: 352 (1509). mestedelis FM 118 (1500)), adv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
