Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - ondskaper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ondskaper
164
op
ondskaper (ondhakaper: -akap Bil 452.
ondz-skaper. ontzskaper: -skap MB 1: 369.
onz-skaper: -akap Bil 322. oiiscaper: -aoap Bu 4as.
-ar), m. — ondska 2. som þolikan onsoap liauar
giort Bu 495. MB 1: 369. the liitrdho sik i ondskap
Bil 236. ib 308, 322, 452. the som . . . plägha liakan
ondzskap som loknra oc luddara MB 1: 135. alla thässa
fwla ondzskapa giordhe tlietta folk ib 364.
oilllftoglier j (onuftig’), adj. oförnuftig,
(förståndig. för ty ön skalk ii eller in ville brwko tlieres
onuftigo (för oförnuftige?) mwn HSH 24: 6 (1513).
onyter (uniter L. onytter Al 4500. onyttir
Ml’ 1: 321; l.g 930. /. onyt. n. onytt GS 43 (kan
fattas ss H. pl.). onyt Hu 64. ack. ni. onyttan ib
29. /. onytta KL 365. dat. f. onytte Bil 54. pl.
nom. m. onyyten (för -te) SV 4: 464 (1335,
nyare afskr.). vnytä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.);
de bada sistn. fomierna kunna dock fattas ss f. f.
onyta Bu 15. n. (nom., ack.) Onyt KL 260.
O-nytt SI) 4: 466 (1335, nyare afskr.). vnyyt ib 5:
377 (1344, nyare afskr.); de häda sistn. formerna kunna
doclc fattas ss singularformer. dat. onytom MB 1: 365.
onyttom ib 143; Bir 1: 103. best. form dat.f. onytto
Bil 54. pl. nom. 11. OnyttO Bir 1: 262), adj. [Isl. [-ii-nytr]-] {+ii-
nytr]+} L. 1) onyttig, oduglig, giwer . . . onytan
lokodom MB 1: 453. taker . . . liuus, jordli, vatn öller
vatn-werk, öller niädh nokrithandä aatgiärdh onytt gör firi
lianum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344,
nyare afskr.). GS 43. the ondo ok onytto biiu Bir
1: 262. han iir onytr i stridh KS si (199, 88). han
giordho sik fore manuom onyttan Bo 29. 2) onyttig,
fåfäng, af onyttom ok fafànghom ordliom Bir 1: 103.
MB 1: 143. Bo 64. 3) vanmäktig, huro . . . kranckä
sitlhwanniä ok orätter (näml. måtte) nidher läggiäs
ole onyyten (för -te) görits SD i: 464 (1335, nyare
afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). 4) obrukbar,
förderfvad, vanför, ofärdig, war[) ini mill i handom: ok
worþo ouyta Bu 15. BU 54, 641. KL 260, 365. them
war onyttor thora mwnder Al 4500. 011 saloghar sinkar
man. numin ok onytar Bu 165. MP 1: 321. fi) oduglig,
värdelös, tom, öde. iordhiii war onyt (inänis) oc toom
onyt for thy at mannen gat ey booth a iordhinuo MB
1: 58. ib 155. 6) olämplig, som något icke tillkommer,
orätt (person), gör godha gerninga fore onytom
manuom. som ey wita hwath bäter iir giort MB 1: 365.
onytias (u- L.), v. L.
onytlika (-leka Bil »79. onyttelika MB l:
458; KS 58 (145, 63); Bir 1: 150, 223, 328, 334), adv.
L. onyttigt, till ingen nytta, onödigt, ther timbradhis
ouytleka Bil 879. at hans gooz skuli ey vt gilwas
älla for täras onyttelika Bir 1: 334. KS 58 (145, 63).
vpuütando sin tima onyttelika Bir 1: 328. ib 223. the
lifdho onyttelika ib 150. forbiwdz ut taka onyttelika
gudz nampn MB 1: 458.
ouytliker (onytlikin Bu 30. onyttelikin Bir
1: 67, 260, 3: 206. n. (nom., ack.) onyttelikit ib 1:
106, 2: 175. ack. m. onyttelikan KL 236. /.
onytte-lica Bir 3: 174. gen. m. onytlikx Bo 32. pl. nom.
m. onytlike .ib 95. onyttelike Bir l: 68. f.
o-nytlika ib 207. n. (nom., ack.) onytlik Bu 123.
onyttelik Bir 2: 126, 307. onytteliken MP 1: 19.
dat. onytlicom Bo 236), adj. [,\r. unytteleg] 1)
onyttig, oduglig, skär alf alt onyttelikit Bir 2: 175. en
onytlikin drängir Bo 30. ib 32, 95. KL 236. Bir 1: 260.
thora wll soln äru thera gerninga äru swa som
als-tingx onytlika ib 2o7. ib 2: 307. vm nakar diwr finnas
onytlik til sik siälua Bo 123. iir ban . . .
onyttelikin til ärwodhe Bir 1: 67. hans fötir äru . . .
onyttelike til gang ib 68. at liiaria huxse sik vara
. . . onyttclica til al godh thiug ib 3: 174. 2)
onyttig, fäfänglig. i fafängom oc onytlicom thankmn Bo
236. MP 1: 19. Bir 1: 106 , 2: 126. 3) vanför, (färdig.
onyttelikin j allom liniom (paralytious) Bir 3 : 206.
onytlikhet (onytteliklieth), /. onyttighet,
usel-het. ath tctraktha osägheligha marg|| talleglia sorgli
ok widher inödho ok onytteliklieth j äkteskap iir Gers
Prest 28.
Oliyttil, f. [.V. unyta] onytta, ogagn, det som är
gagnlöst, swa som iak hafdho äggiat ok radliit thum
liokra ohüuisklikhct älla onytto (inutililatem) Bir 1:
141. — det som är onyttigt cl. fåfäng ligt,
fåfänglighet. onytto tala Ml) (S) 216.
onytta (-0), adj. onyttig, alt onytta borth
skärande lf K 90. thot rwiuit som clostrit nw vppa
staar är thöm alzstiugis obeqiiilmeleghit ok onytta
l’ll 2: 129 (1441). at . . . alt lians ärtfuodo ey wardho
hanom onytto oc til alz enktc Su 254. hade jngan
onytta kost It K 1: (sfgn) s. 171.
onyttogher, adj. [JV. nnyttug] 1) onyttig,
oduglig. thz (äpplet) är alt ouyttoght Bir 1: 37. the (bina)
äru siuk ok onyttog ib 257. at likaman wardho ey
hitir ok onyttoghir ,j thin ne tliiiinist ib 310. 2)
o-färdig, vanför, waro the (händerna) lama »c
onytt-ogha ST 42.
oiiytloghet,/. onytta, gagnlöshet, fruktlöshet. til
. . . mins ärwodhis onyttoghot Su 123.
oniifster (onäffster: onaffst MB 2: 291.
o-näpster: -ä Lg 3: 552), p. adj. L. onäpst. KL 260.
MB 2: 291. Lg 3: 552.
Olläkta (vnäkta ST 348), adj. [Mnt. nneclitu]
oäkta, utom äktenskap född. ward Ii i r onäkla föddir ST
132. liafdhe . . . cen onouta son ib 347. ib 348. han
war onecta ib 510. MD (S) 233. SO 13.
oniimder (oneinpder: -o VAII 24: 326 (1377);
SD ArS 1: 22 (1401); -um BSll 1: 131 (1371). «.
o-nampt RK 1: 285l), p. adj. [Isl. linefiidr] L. unäind.
Bir 2: 259, 4: (Avi) 183. BSH 1: 131 (1371). V AH 24:
326 (1377). SD NS 1: 22 (1401). ban matte thz huller
hawa onämpt RK 1: 2851.
ouiiinne, «. L.
onödder (o nodder l’ll 2: 87 (1432). onödh BSll
4: 325 (1502)), p. adj. [.V. uiiovdd] L. onödd. onöddhc
och otwiugade SD 5: 2uu (öfvers. fr. st. af HM-ta lei).
onöddha och obetwingade ib 212. BSll 4 : 325 (1502).
FH 2: 86 (1432), 87 (1432), 89 (1132).
onötter (u-), p. adj. L.
oolaþer (uolaþer), p. adj. L.
OOrdll, n. [Isl. liori] otillbörligt ord, okvädinsord.
hwar som kallar annan oqweinss ord o ord SO O 127.
oordhna, /. oordning, uordentlighel. Ber 280.
op (oop. öp MD 66; MB 1: (Cod. B) 553; för
öfrigt, enl. MB 1: 569, Öp i Cod. B alltid för rop
i Cod. A), n. [ Isl. öp] L. rop. vaknajie vi|i hans
op Bu 526. Bil 312. MB 1: 316, (Cod. B) 553. MD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
