Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - punder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punder 221 punkter
böthe eth puudli vax SO 6. ib 7 o. s. v. vj punil bast
BtFH 1: 208 (1506). thet iec lagh]ica salt hawer . . .
thetta ruit epterscrclTna godz . . . for sex pund mässing,
oo ena sylffskeedh om fyra lodli SV KS 1: 6 (1401).
2) skålpund. Jfr Falkman, Om mått och vit/t 1: 385.
xL:ta pund piperis lir.bus minus xinj pund kanel,
jtem vm pund cobobur. jtem v pund gingiber . . .
jtem dimidium pund musoatblomer SV 4:7U-712 (1340?).
giiilla thorn som han var skyllughir xx vaghir älla
pund (libras) gul Bir 3: 432. xx pund älla viktir
kopar ib. väghir hiartat eet pund (si unum
talentum ponderabit) jek skal giua honum hundradha som
äruodadhe ib 2: 6; jfr 1, 3. 3) ss vigtenhet i
fråga om myntvigt et. ss myntenhet: pund. i öfvers, haff
ruit gul falt for tio pund twäfalla vikt (decem talentis
ponderis duplicati) Bir 1: 235. ib 236, 237, 238, 239, 240.
trälenom, som herran . . . förlät tio tbusandha pundha
g wi skyldh MP 1: 209. eth beläte . . . som lians fadher
kostadho cc pund gul (ducenta pondera auri) Bil 47S.
thz vare värt väl thusand pund Fr 360. skyldogir tio
tusaud pundh MP 1: 244. — bildl. talent, pund, förlänade
el. anförtrodt pund. vm iak göme glömslica thz dyra
pundit som mik är antuardhat som iir mill siäl MP
1: 241. somo hafwa nadhanna pund (talentum) Bir 2:
309. then som tok fämp pund afladho annor fämp.
liwat är pundit vtan thes hälgha anda gafwa ib 1:
367. 4) pund ss måttbestämning (för säd). Jfr
Falkman, Om mått och vigt 1: 308 fi skällenor ij
landbor dant viij pund korn, thot är vm span i
hvart pund Urk. fr. 1466 anf. ib 310. dimidium pund
annone SD 3: 303 (1317). dimidiam lestam annone cum
11 pund siliginis ib 4: 148 (1330). duo pund annone ib
149 (på två st.), ib 54 (1328, gammal afskr), 55, 5: 151
(1343), 152, 319 (efter 1344), 326 (efter 1344;, 328 (1344,
gammal afskr.), 329, 573 (1346), 584 (1346?). BSH 1: 8ä
(1366), 86, 87 o. s. v. fyra pund ok ena läst korn SD
NS 1: 625 (1407). ib 377 (1404). twå lester korn ok
atta pund ib 413 (1405). I pund sädli FI! 4: 10 (1451).
BtFH 1: 17 (1494, nyare qfskr.), 90 (1471, nyare
afskr.), 93 (1490, nyare afskr.), 356 (1464). tanta anona erat
concessa parochianis eeclesie sancte trinitatis. de
iessi-by asniundus vnum pund pro xi oris ... de haghe
nicolaus vnum pund cum duobus modiis pro xi oris
SD 4: 538 (1337). ib 644 (1339), 645, 5: 328 (1344,
gammal afskr.). — Jfr fliirdhungs-, lif-, lifs-, mark-,
silda-, skala-, skip-pund. — punda gryta, /.
gryta af ett punds (lispunds) vigt. DD 2 : 24 (1508,
orig.). — punda land, n. = pundlaud. vi pundha
landh SD NS 1: 264. äglier iach j for:da godze 1
punda landh FH 4: lo (1451). — punda smör, n.
smör af ett punds (lisjmnds) vigt. thet punda smöret,
som the ägha göra aff jordhcn SD 5: 696 (1347,
gammal afskr.). — punda tal, n. räkning efter pund
(lispund), salt ok humble skal här äpter sälias wider
pundataal (pundvis), ok ey medh spanne GS 51 (1450).
pundare (pyndare L.), m. [isl. pundari. Mnt.
punder. Mia/, pondarium] L. pyndare, våg. Jfr
Falkman, Om mått och vigt 1: 400 fi., 447 fi. mällan idher
skal wara rät niätskaal oc iämpne pundara (pondera)
MB 1: 368.
punder, adv. [.V. punder. Sv. dial. punner.
Genom apokope uppkommet af up under] titi handal
waren för ticncthe, at i fan noglior then förloning
ighen, som eder liolles bctthro pwndhor auneii en karl
kiiwtsson giordhc BSH 5 : 543 (1514).
pundkiitil (pund ketil), m. kittel af ett punds
(lispunds) vigt. i [l] pund ketil BtFH 1: 165 (1508).
pundlaild, n. jordrymd för hvilken ett pund säd
erlägges i afrad? jord af den storlek att derå utsås
ett pund säll? (förekommer i handlingar från
Finland). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 260. i
swdher aakren ix stongher, en alin oc j quarter jordh,
thot är vi pund landh, i norre akrell ix stängher
jordh, mindhro j alin oc j quarter, thot är oc vi
pundh landh SD NS 1: 264. tree pundh landh jordh
och otto lass engh BtFH 1: 43 (1465, nyare afskr.).
ib 51 (1478, nyare afskr.), 87 (1465, nyare afskr.). Jfr
punda land.
punger (-ar), m. [Isl. pungr. Mnt. punge. Ags.
pung. Got. puggs] pung, väska, bälte ok pung mz dyra
stena thz gaff honum the stolta rena Iv 1334. tok en
sigersten aff sin faders pwng Di 94. knifwa punga oc
annor sma thing ST1 382. Lg 3: 471. göris eon pwngher
aff läroffth PM 8. ib 6. — särsk. pung ss förvaringsrum
för penningar, at stinga pänigin j pungin Bir 2: 71.
jak astuiida päninga j pungi ib 3: 34. than pungir är
tombir som annars päninga äru i GO 30. at hans
herra honum hans pung fyllo Al 2666. aff gull ok
silff waar pung är tooni ib 6260. drycko . . . huar aff
sin pungh SO 202. Bir 3: 211, 441. GO 257, 322, 675.
Lg 439. — bäfvergällspung. at badhin stykkin hafua
sina pungha bela hengiande wider ena sino LB 4: 347.
— Jfr liisepunger. — punga fat (-faat), «. bälte
med vidfäst pung el. väska, eth qwindzlighct pwoga
faat, thz iir eth qwiunas bälte mz pungh oc skaat
Lg 3: 471. — pungamakare, m. = pnngmakarc.
ss tillnamn. Valentin pungamakare oc Claus
punga-makaro SJ 212 (1452).
pungiuakare, m. pungmakare. ss tillnamn, lienrik
punghmakare (nämnes jämte lasse beltare ss
verkmästare bland bällarne) SO 7. Jfr pungamakare.
punkter (pl. -ar. -er BSH 4: i88 (1495)), m.
[Isl. punktr. Lat. punctum, punctus] L. 1) punkt,
prick, ey fandz at minsto en punctir (spatium unius
puncti) a allom minoin korsfästa likarna, hwar ey var
värkir Su 404. swa som then punktir som hwarto är
viidhir älla diupir MP 1: 28. 2) medelpunkt,
huil-kens punkt äldher medel, äldher cirkillen (punctum
et circumferentiam) . . . aldrogh onghcn kan begripa
Su 77. 3) punkt, grad. at tliw skulle falla aff
minzsta puuct (uno miuimo ptmcto) aff swa höghelike
äro Bir 3: 235. iak atir löne them ... alt til
yter-sta skärfwin ok til ytorsta punctin ib 1: 40. vinbär
iak mz them . . . alt til yterstaa punctin ib 74. 4)
punkt, omständighet, stycke, gör iak ey mote rättonom
j enom punct Bir 1: 9. PM 2. i alle ärende och puncter
oc i alle andre måtto sweriges rike kan paa rörc
BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.). idher til spöria om
nakra pwnctar Lg 3 : 586. 5) punkt, stycke,
afdelning. the articla ok puncta forscrifne äro SO 33.
wndher alla reglonna pwncta Lf K 15. 6)
ögonblick. hulkin ban gate fordäruat i enom punkt Bo
12. j thöm punctenom tha gudh vardli man Bir 2:
262. MP 1: 28, 59, 81. Ansg 179. Bir 1: 49, 92, 3:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
