Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pyntelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pyntelika
223
pänninger
ningh är, tha Til jach swoo lathe pyntit til ath nar
i op komme, tha skal thet liggie röde ffor eder FM
177 (1504). ath iach liaffwer pijnthet. slaathet saa tiill
mot alth dhen dhell dher her gürss behöft ib 689
(1517). — Jfr til pynta.
pyiltelika, adv. [5». dial. pynteliga] prydligen.
Spec. Virg. s. 276, anf. af Rietz, Ordb. s. 516.
pyrte, se pörte.
pysa (pösa: -er LB 7: 75; -is ib 74; -es ib
327; wtpöse Bir 4: 70. pres. -ir. impf. -te. part.
pret. -ter, se ut pysa), v. [Sr. dial. pysa] flåsa,
pusta, fiüllo oxin oc asnin a knä, läggiande mwnnana
vppa jätwna, oc pysto ginom näsana (flantes per
näres) Bo (Cod. B) 344. — refl. pysas, blåsas upp,
utvidgas, svälla, pösa. ted skall . . . blandas til hopa
j een stor grytha, for ty tz pöses mykit LB 7: 327.
— pysa ut, uppblåsa, ther aff varder mcnniskyan
försth vederfwll, ther nesth pösis hon wt LB 7: 74.
tz pöser wth liiffwith ib 75. Jfr ut pysa.
pystare, m. liggare1 som andra pystara sweriges
herre ginge RK 3: (sista forts.) 5355.
pytker, m. [Mnt. putker] båtsman som har alt
föra de resande till och från fartyget, pythkor är
then batzmannen som allom skal föra baathiu tha the
vilya wth äller in j skipith FM xiv.
piikilhuva (pekhelhwä), f. [Mnt. pokelhuve]
pickelhufva, lättare hjälm af järnbleck el. af läder
med metallbeslag, vnam pekkelhwæ cum slappor SD 4:
710 (1340?). iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa Al 3327.
päl (pel Bil 306; Gr 303; MD (S) 225. pall MB
1: 356, 495; Fr 147; FI 284 ; RK 1: 3544; Su 181; Di
97; SO 205. päld SD 6: 219 (1350); Ber 101. peld Bil
81, 470, 731. peldh ib 581. med art. pellit ib 81.
pell-ith FM 615 (1514). pällidh Ber 101. päldith ib. dat.
pälle MB 1: 496), n. [lsl. poll. Mnt. polio. Ffranska
paile. Lat. pallium] ett slags dyrbart tyg. badhe päl ok
baallakinna the rikasta ther man ma finna aldra hauda
dyre thing la ther alla väghna om kring Iv 4139. halsin
(skiin) som gul vingane som pel (circa collum fulgore
aureo, postera parte purpurea prceter caudam) Bil 306.
offre gudhi ... päll (purpuram) MB 1: 356. päl giordhis
aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc
haf-strandh ib (Cod. B) 487. päl som är hwast at tola ib 439.
ib (Cod. A) 495, 496. — nämnes ss nyttjadt till kläder,
till väggbonad o. s. v. allo kesare som för waro. drogho
släth pold ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470.
som . . . j peldh ok silke kläddus (vestimentis sericis
in-duebantur) ib 581. kläd mz gull ok päl (pretiosis
vestimentis) Ber 27. thän vapnrok var rödh han a sik bär aff
dyrt päll han ädhla var Fr 147. man haffde wäggiana
alla klät mz päll ok medh sindall RK 1: 3544. Fr 324.
Di 97. hon loth vpgöra . . . ena songh medh gwl ok pel
MD (S) 225. giordhin vnder sadholin la (näml. var)
aff thz rikasta päl ther man ä sa FI 528. — stycke
tyg af sådant slag. logo . . . predicatoribus in
stok-holmis vnum frustum, dictum pæld SD 6: 219 (1350).
tiwghu päll FI 284. — särsk. af detta tyg
förfärdigad klädnad, om kunglig purpurklädnad, kunugen
slet af sik päl (purpuram). som han var klädar mz
Bu 209. Bil 81. Ber 101. — bårtäcke, pel väfwin
mz guld oc sylf oc sat mz dyrom stenom Gr 303
(här kunna dock kläder afses), lät köpa peld ok
waldakin ifuir hans baar Bil 731. tha som nager brodor
äller systor dödh är tha schal ämbetetz redzschapp
fana päll ok lywss foro husit bäras SO 205. —
sängtäcke? sänghimmelf swa som gyllene päll a silkcs
sängh Su 181. — pell, baldakin, baldacinus, thet
pell-ith, som skall bäras ower skrineth FM 615 (1514). —
Jfr gul-, silkis-piil. — piilz lista (belz lista),
f. bräm af piil, purpurbräm, han hanar . . . mantel
saman sömapan mz belz listom (Bil pälz listuni 980;
coltobio albo clavato purpura vestitus) Bu 204.
piil klädlie, n. [Jfr lsl. pcllsklæSi] klädnad el.
klädesplagg af piil, purpurkläde, ihesus christus ther
for wara skuld i päl klädhe fördhis (purpura indulus)
Bir 4: 147.
piilsare (pelsare), m. [Mnt. pelser] buntmakare.
skinnara oc pälssara BSll 5: 143 (1507). skomagare,
swtare och pelsare FM 452 (löio).
pänne (penne: -a MD (S) 290. pl. ack. panna
Su 411. pännar ib 44. penner RK 3: 2693), m.
penni. Lat. penna] penna, skrifpenna. hwat hälzst
nakot siin aff thino loffwi . . . nakor pänne kunne
skriffua Su 202. ib 44, 411. MD (S) 290. RK 3: 2693.
Jfr fuglila piiiine.
pänuiuger (penninger. panninger L.
pän-inger. peninger: -inga SR 19; Di 44; Lg 3:
36; SO 33, 51. peningr KS 28 (70, 30). pänigger:
-iggom Hu 30; -igga Lf K 17. panigher: -igh
Lg 3: 646; LfK 17. päniger: -iga Bu 170; ST
488; -igen Bu 153; -igenom ib; -igins ST 488;
-igomen ib 489; -igana ib. penigher: -ighe FM
230 (1505). penin (ack. sing.) Lg 3: 37; se vidare
gulpänniuger. pänunger L. pl. -ar. päinghar:
-a SD NS 1: 58 (1401). pangar ib 6 (1401; -gar utgör
dock en upplöst förkortning). 1 plural användning
förekomma (i bem. 2) päning SEG 112; päningh ib 112,
114, 115, 116; penning TS 2o), m. [lsl. penningr. Mnt.
pennink, -ges] L. 1) penning, myntstycke,
syndir-skärande päningin Bir 3: 141. fals poningr som hauer
rät mynt KS 28 (70, 30). oppa then penin som
sancte annes beläthe stodh oppa Lg 3: 37. gifwa oc
vtgöra . . . hwitan swenskan päuning (ett svenskt
silfvermynt) fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning
fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore
fem swenska pänninga FM 23 (1389, nyare afskr.). SD
NS 1: 443 (1405) ; jfr Hauberg, Aarb. f. Nord. Oldk.,
1891, s. 12. — pl. penningar, myntstycken, mynt. lather
ther aff sia peninga och mynthe gyllena Lg 3: 36. sagde
han at ban wille jngeu räffwilske penighe haffue, vthen
alth swerigis mönth FM 230 (1505). Jfr 6. 2)
penning, myntstycke å valör af den lägsta
myntenheten, tf ven ss beteckning för denna enhet: penning, (i
Svea-landskapen och under senare medeltiden i hela
Sverige) en åtlondedels örtug. örtugh firi nöt ok fiura
peninga firi far SR 19. hästä korn skal köpäs swa att
spauder [gyälder] twem pänningum mcer än han
gyäl-der i nästa köpstaþ ok skieppa enom pänninge SD 5:
375 (1344, nyare afskr.). for fre pänningä swänskä ib.
for fyurä pänningä swänskä ib. ib 4: 465 (1335, nyare
ifskr.). en swensker penninger ib 6: 157 (1319?
gammal tfskr.). böthe brodher iiii päninga gillena ok
allermannenoni ii päningh SEG 112. huar forscrifne
tijdh om arith skal huar broder vtgiffue tiwgu pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
