Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - röna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röna
231
rör
att besannas) lv 1623. ath thz skuldo nokou thima
koma til rönö (fullbordas) thz prophotä hado aff honom
spaath MD 24. j läten thz äronde komma til röna ib
(S) 236. 3) pröfning, äre tho wist two kämpor oc
wäntar mik at wij komma nw i fullä röna (i fvlla ravn;
komma att pröfvas el. ansträngas till det yttersta) Di 90.
- röna (-ir, -te, -ter), v. [lsl. reyna] L. 1)
pröfva, försöka, göra försök med. letto ok rönto sig
gagnlöst manga läkedoma Bil 289. wille hon röna,
än thz ware sant MB 1: 147. wilde konungen röna
om han war sa god skytte som sakt war Di 54.
röna sin swerd i hardom hielmom ib 105. wilia wij
röna oss ... oc wara raska drcngia ib 153. tölkit
jak kan tha will jak rönii mz tik (d. v. s. i det jag
kan vill jag täfla med dig) ib 46. — (?) lithet ther
äpter the honum krönthe och ther mz konungx nampn
rönthe RK 3: 2553. 2) röna, erfara, (genom
erfarenhet) lära känna, skal iak lata pik röna huat
cor-set tekna Bu 139. rönto gudz hämd Bil 112. röna all
scons pinur ib 413. the dygdh iak hafuer aff idher
rönt lv 5600. tholdo ok rönto gudz rätuiso Bir 3: 421.
the haua rönt (experti sunt) thz iak sighir Bo 102.
thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey liauer
annar KS 72 (176, 79). Bo 118. Bir 2: 113. Iv 2731, 5604.
Al 8924. swa som the rönto RK 1: 4185. hwo weyt huat
heller er för än han röne ib 2263. Bil 234, 252. MB 1:
126. at iak skulde annorledh dömas, än iak nw röne
Bir 1: 363. för än mannin hafdho rönt sik siälwan
MB 1: 454. — finna, befinna, hauar iak . . . rönt mik
sialuan sköran ok orenan Bu 135. iak hawer thz rönt
at gudh hawer wäl giort til mik MB 1: 222. röne jak
nu at iliäfla äru fästa vidh mina siäl Bir 3: 138. —
erfara sanningen af finna bekräftad, sanna, swa skal
thu röna än miin ordli Al 9992. tha röner tw . . . at
tw sagde at iak war ekke thin son Di 90. 3) visa
prof på, lägga i dagen, fore thän mandom the hafua
här rönt lv 4960. Il K 2 : 3589. 4) visa sig, bevisa
sig? marsken honom altiidh wel rönte (visade sig alltid
välsinnad mot henom?) RK 2: 3458. S) erfaras aff
bekomma f med dat.f thz monde hans kerleck illa röna
RK 3: 176. — röna sik, 1) försöka sig. will jak
rönii mik (täfla) mz hanum Di 45. 2) göra sig känd
el. fräjdad, haffua sik rönt (hava ræynt sic) i manga
strider, sa at engen tor binda sin skioll mote them Di
159. — ref. rönas, 1) befinnas, visa sig, göra sig
känd el. fräjdad, låte sik huarghen wildoghan rönas i
näffst ilgärningesmanna KS 78 (194, 86). rönas i
from-om ok dyghdelikom mans gärningom ib (192, 85).
alox-andcr röntis thaghor bäzstcr Al 8920. ther röutis
mång en röster dreugb RK 2: 6193. — visa sig,
bevisa sig. theni iag trodde aff hiertatt bäst the
rönt-ess meg tlia aldra wärst RK 3: (sista forts.) 5140.
illa rönis ban mik BSH 5: H6 (l506), 2)
(genom erfarenhet) visa sig, blifva tydlig, thet röntes
RK 3: (sista forts.) 4370. annath röntess oppa thz
siste ib 5452. bland swenske röntes hoo tha war troo
ib 5602. — med dat. (el. i dess ställe ack.), thz röntis
thöm (de fingo erfara del) lv 3058. swa röntis them
(funno de) Al 8934. swa som ider skal rönas vm sidho
RK 1: 3711. thz rönis honom (han erfar, kommer i
erfarenhet af) jw litet sant ib 2: 6489. röntis ää wel sina
rike (blef väl känd af sitt rike) RK 236. tha röntes
däner i sorg oc quidha at suenskc torde thorn väl
bidha RK 2: 9265. thaa röntes danskorn (fingo
Danskarne lära känna) sweriges stnath ib 3: 143. röntes
swänske män een annar lagh ib 2593. — part. pret.
1) utrönt, genom erfarenhet pröfvad el. bekräßad.
thz som rönt ok sant är Bir 3: 213. rönt maal oc
pröwath MB 1: 46. ib 286. — pröfvad, bepröfvad,
om person, router ti! froma gärninga KS 6 (12, 6).
ib 10 (23, lo), röutr ok dyghdelikr i godho liuerno
ok faghroin sidliom ib 53 (133, 57). 2) erfaren,
förfaren, vtan thu äst rönt i tholko. tha äst thu
ey quäm til lärdom Bo 130. the i stridh äru rönte
KS 82 (203, 90). welia swå opta barn ok ughur magha
som rönta män ib il (27, 12). medh gamlom ok
röntom mannom ib 38 (99, 41). ib 61 (151, 66), 72
(l76, 79). af witrom ok röntom mannom ib 41 (105, 44).
ib 17 (43, 18), 41 (106, 4t), 49 (125, 53), 70 (173, 77).
haua vitra trona rönta ok rätvisa lådhgifvara ib 56
142, 62). skipa . . . röna (for rönta) ok rätwisa syslo
män iwi goz . . . hans ib 66 (163, 72). leta slöghan ok
luntan mästara ib 52 (132, 57). medh wilioghum,
röntom uännoghom ok oräddom mannom ib 80 (196, 87).
Bir 3 : 309. (De festa af hår anförda ställen skulle
dock äfven kunna föras till 1.) — rölia U]> a,
erfara. swa hafwa the opta fat röna vppa RK 2: s.
338. — Jfr ut röna, orönter.
rönan, /. Jfr utrönan.
röne, m. [lsl. reynir] rönn, sorbus aucuparia Lin.
gömde sik vnder een löna Fr 544. — röna barker
(röne- LB 7: 162), m. rönnbark. LB 7: 47, 162.
röpa, v. L. ropa. swenin tilburdhe at röpa oc
ropadhe tho mindra än tilhördho Bir 2: 125. Jfr
ropa.
rör (röör. röörh SD 5: 744 (1347). roörh), /.
(Al 4924 , 5029; Bir 1: 60; Lg 3: 85, 86) och n.f (Al
8746, 8751; MD 35) [lsl. reyrr, m.] L. 1) rö, rör.
ostadhughir som rör j vatne MP 1: 16. likir the röör
(arundine) älla thy blomstre som fult är mz honagli
Bir 1: 60. slogho hans howoil mz röör MB 2: 385.
MD 35. sätthe ena rör i hans liandh Lg 3: 85. rykte
rörena aff hans handh ib 86. aff stoor löör war hon
(floden) full tlirang Al 8746 (stället skulle äfven kunna
föras till 2, i hvilket fall röör vore att här fatta ss
f. och stoor kunde anses stå för store el. stora), badh
aff the röör skip at göra Al 8751 (röör kan här föras
till 2 el. fattas ss pl. af rö). 2) koll. rör. ther
wäxte rör ij watnith stodh ]länna längd war siäxtighi
fota til sin top fra lienna rota hon war stark ok
vnd-erlik liiiok soni en gran swa war hon tiok Al 4924.
skoghiu war al aff the storo röör hon bran fast thy
hon war möör ib 5029. thz (vattnet) stodh alt fult
mädher lör ib 5467 (kan föras till 1, i hvilken
händelse lör här är att anse ss n. pl., el. till rö, hvaraf
lör i sådant fall här skulle vara pl.), rör oc torff ther
pa leggia RK 2: 6127. 3) rör, ränna, vnum
mo-lendiiium. munitum curn quatuor roørh SI) 5: 743 (1347).
ib 744 (1347). — Jfr rö.
rör (röör), n. [Isl. reyrr, wi.] L. eg. rör, stenrör;
råmärke, ad metas dietas reor SD 5: 193 (1343). ib
4: 39 (öfvers, i nyare afskr.). limiles que wlgariter
dicuntur røør et raa ib 3: 26 (1311). ponendo raa
et ror ib 30 (1311). ib 241 (1316, gammal afskr.), 481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
