Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siutande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siiitaiide
341
siäfleker
I lsl. sjautj[in] L. sjutton, siwttan aar Bil 582. sin 1 tan
dagha KL 356. sywttan thusand ib 307.
slutande (syutandi VGL IV 16: n. syutandi
ib 14: 17, 15: 17. syöttonde), räkn. [lsl. sjautjàndi]
L. sjuttonde, a siutaiida arc vars hSrra Bu 72.
syöttonde capitulo Lf K ni.
siutiglli (siwtia Lg 3: 32), räkn. [lsl. sjautigi]
L. sjuttio, var hänna aldar . . . tro ar ok siutiglli
ar Bu 12. siutighi höfdhiiiga Bir 3: 80. Lg 3: 32.
sitiäring-s bater, m. L.
si val , adj. [lsl. sivalr] rund. thz sifuala ljordli Iv
1999. viste han honum ena si wa]u groop Pa 9. —
ku-pig, konvex, klotlik. i enoni siwalom glashögli älla
glaskari (globo vitrea) Bir 4 : 386. ib 387. — Jfr
sill val ver.
si val het (syhwalhet), /. rundhet, rund form.
Bir 1: 146.
siver, m.t Jfr gudhslver.
sivi, m. Jfr glljisivi.
sivillter! (Säwinthir), m. långvarig el. sträng
vinter? tlia wardhir säwinthir LB 3: 192.
sivirdha (siwördha Lg 3: m. sywordlia MB
2: 180. pres. siwirdhir Lg 1025. sewercllie su 411.
säwyrdhe Ber 200. säfwyrdher ib 223. itnpf.
siwördlie ST m. säwyrdhe KL 121. part. pret.
siwirdher Bil 800. siwordher: -wordhum Lg
3: 218. sywördher Su 37. sewyrdher:
-wyrdh-om Bo so. siwordher: -wordhom Lg 3: 218.
sä-wyrdher: -wyrdh MB 1: 89; Ber 114), v. [lsl.
sviviria] visa sidvörduad mot, vanvörda, förakta.
vardha siwirdhor aff världinno Bil 800. tha wordho
hon wanlika säwyrdh aff honum MB 1: 89. at the . . .
skuli syna män forsnia oc sywordlia ib 2: 180. jak
for-sinadhe oc säwyrdhe alla KL 124. at iak sewordho
mik siälfwan Su 411. astundha aff allom synas
sywördher oc forsmälilton ib 37. war fwl, war forsmadh,
war säwyrdh (abjecta) Ber 114. som mik forsniadhe
oc kcysarons bildh siwördlie ST 108. siwördha guz
nampn Lg 3: 231. hwi siwirdhir (motsv. ställe Bil 541:
lorsmar) thu hans pinor Lg 1025. — försmå, oy
sä-wyrdho (dedignatus) han hwan 011 ok ey alla Ber 200.
— sätta sig öfver, icke bry sig om. nar fulasto
nnild-en säfwyrdher (dedignatur) at höra alla thinga
ska-para talande til sik Ber 223. — part. pret. ringa,
oansenlig, sätiande sik ... i sowyrdhom stadh Bo 30.
han witiadho sina kirkior mz litlo fölgho oc
si-wordhum farkost Lg 3: 21S.
sivirdha (-wördha. säwyrdha. säwyrda.
Säwärdha), f. [lsl. sviviria] spotskhet, öfvermod,
högmod, ther är ey wredlio ok ey säwyrdha KL 101.
afläggin . . . säwyrdo (indignationen!) Mr 1: 126.
ofwermodh. säwärdha. dyrfwe Ber 256. wilt thu ok
i thy thäkkias thik siälfwom. thz är siwördh». som
oppinbara at thu vilt synas mykit konstoghor vara
ib 261.
sivirdhning (siuirning. sivyrdhning L.
se-werdhning. säwirdning. säwyrning.
sävird-nigh L. sävördhning L ), f. [Jfr lsl. svfvirSing]
L. 1) sidvördnad, vanvördnad, förolämpning. the
se-wcrdhningen (offensa). raz hwilke iak rette tliik min
skapare Sn 415. — vanärande, skymf, rakadho the
lian-um har aff midhiu hofdhe til spot ok siuirning Bil 119.
— förakt, af alnioga fä han olydhno ok sävirdning
KS 16 (39, 17). snn rätuisa liauir varkunuan, oc fals
rätuisa säwirdning til syndoghan MP 1: 201. 2)
förtrytelse, harm. at ey skuli wredhin tliik wptända, ey
säwyrning (indignatio) thik röra Ber 109.
sivirdliog-her (sywördogher), adj. ringa,
torftig. j swa fatighom ok sywördoghom bonadh Lg 3: 549.
sizt, se Si]ler, adv.
sizt (sidzst. sist. sisth. siist), adv. superi,
och konj. [A*/, sizt] A) adv. 1) senast, sista
gången. sidan iak red nw sidzst aff bero Di 86. 2)
för någon lid sedan, kan jach ther nw jngen
almen swar oppa gitfuo än jach siist i stokliolni gaff
Fil 6: 121 (1510). tho rytters sist her wp foro BSll
5: 11 (1504). B) konj. senast då, då senast, sisth
wi skildoms (då vi senast skildes) frau grans porth
Di 301. — Jfr siþarst, äfvensom si/tel’.
siztans (sijstans. sisthens. siistens.
siisth-ens), adv. [Si’. dial. sistans, sistcns] för någon
lid sedan, then siidis rogh jak idcr siisthens
til-bödli FM 195 (1501). nw siistens i stocholni war talet
oc sagt BSll 5: 310 (1508). — i siztans, d. s. j sadho
... i sisthens paa skäptingcu Fil 1: 64 (1490-talet).
her war hoss oss i siistens ernest van niynden FM
175 (1504). som wij idlior herredümo i sijstans
til-scriffuit hade BSll 5: 68 (1505). 11S11 18: 115 (1497).
sizter (sizster. sitzster. siitzster. sidzter.
sister. siister. siisther. syster), adj. superi,
sist, i tidsföljd kommande efler alla andra. 0111 förstlio
eller siisthe dagin i thcnna manen LB 7: 96. jak
skriff-war idlior nw til sista sin, oc sista broff Lf K 139. —
senast förliden, närmast föregående, i then siitzste
feijgd IIS11 20 : 223 (1507). — i sizt, för någon
tid sedan, kort köningx jackt, som her war j.siist
FM 534 (1511). soni_ iac til oens ward met tigh i
sidzt om abo sloth Fil 4: 56 (l457). vy scriwe idor
til i sisth BSll 5: 29 (1504). ib 34 (1505). HSll 19:
162 (1506). — senast då, då senast, ii siisth iacli
offiier kornen war fra swerigo tiil abo HSll 24: 29
(1512). — a tliät sizta, till sist, till slut, slutligen.
a thz sitzsta sagdo ban MB 2: 188. ib 273. hon . . .
rensar hoghen, oc a thz sista gi|fwer tik weth oc
wiisdom Lf K 109. — pa thät sizta, d. s. huru the
skildes at pa thz siistä Va 55. ib 53. ban . . . maatto
pa thz sitzsta landz flykttoghcr wardha MB 2: 293.
ib 197, 296, 326. thz lyktades ther mz pa thz systo
ath iag bådo Öland oc calmarna myste Ii K 3:
(sista forts.) 5341. — lipa thät sizta, d. s. aunath
rontcss oppa thz sisto RK 3: (sista forts.) 5452. ib
4679, 5568, 5800. — af thät sizta, d. s. MB 2 : 307.
— at sizto, d. s. tlior til twingas aat sisto LfK 8.
— i thät sizta, d. s. j thz sitzsta j tände han
stadh-011 MB 2 : 220. Su 376. — mädh thy sizta, till sist,
sist. thz sighs mz thy sizsta tho iir thät mz thy
första Bil 870. — til sizta, till slut. fra thz första
och til sistii (från början till slut) Va 53. — Jfr
siþarster, äfvensom sizt.
siztis (siistis), adv. för någon tid. sedan, som vij
siistis screffuo cdher herredömc tiil FM 579 (1513).
siiifleker (-leeker. -lik?), m. 1) lugn,
stillhet. alt thz som huxsins roo oc siäfleek [-(traw]uilli-tatem)-] {+(traw]uilli-
tatem)+} hindrar Bo 46. ib 125. 2) saktmod, thänkia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
