Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skirsla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skirsla
378
skiuta
skirsla, f. [lsl. skirsla] = skirsl. alla skirslor
oc wigxler MB 1: 503. ib 504, 506, 507. förlät war
herra them thera synder, vtan nakan skirslo krafft
ib 441. Jfr lngha skirsla samt skärsla.
skita (pres. skyther SO i. part. pret. skiten
RK 1: 1125. n. skitit ii 3: (Till. om Chr. Il, red.
B) 6251. skiithet ib red. A. Skytith FM 443 (1509)),
v. [7»/. skfta] cacare. SO 7. — part. pret.
nedsmutsad, orenad, skamclika laa han skiten i then träk
RK 1: 1125. — smutsig, skytith fynger FM 443 (1509).
skitit vatn RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6251.
— i förbindelse med ett namn. skitna gertrudh [-sy]to-kona-] {+sy]to-
kona+} SJ 274 (1459).
skiul (skiull. skiwll. skyul. skywl FH 5:
1S7 (1491); -e SD KS 1: 50 (1401). skywll ib 2: 42
(1408); FH 6: 227 (1515). skwl DD 1: 128 (l47a). skyl,
se garþa-, griuda-, husa-skiul), n. [/»/. skjol] L.
det som höljer, gömmer el. skyddar. 1) omhölje,
täckelse, förlåt, eg. ocli bildl. thz fyughur litat skyul
oc fyrafald MB 1: (Cod. B) 4S9. thz skyulit (vthtm)
som hängde vt for thera hälaghastn mönstre MP 2: 21.
var skiulit (velamen) bort takit Bir 2: 147. tho löna
sik swa som vndir skiulom ib 1: 207. thenna alla
syntos haffua som eth skiwl for sith änlite Su 224.
ängelin hawer ekke vtan et skiwl ower • sin hugh
MB 1: 56. eens mantz hugh hawer änkte skiwl for
andrum ib. wi ... seem ey gudhlikt thing vtan
vnder tronna skiwle ib 355. wardher han (Gud)
ewerdhe-lika vtan all tekn oc skiwll waar renasta födha oc
frygdh ib 310. ib 311, 396, 398. 2) tak, skyddstak,
baldakin, thit beläte skal . . . sätia (för -as.) wndi
skiul a midio gatu Bil 537. — skjul, portik, thoko
the sic et skiul (sub quadam porticu) til w(aru) som a
fast war widh afgudha mönster Bil 266. — skjul,
hydda, tha the koino fore stallit som är thz skiulit
som var herra var föddir ij Bo 1. 3) skjul, skydd.
skyndadho sik vndhir skiwl (latibulum) for rägneno
Bir 1: 263. for skiul af (latibulum a) rägn ib 299.
4) gömställe, gömsle. tha lupu alle i skiul (omnibus
st occultantibus) KL 394. MB 2: 388. farin som standa
j Bkiulomen (in latebris) Bir 1: 207. ib 205. — bildl.
jach (julen) kryper oy for fasto j skiull MD 3s2.
tbro krypir j skiwl ib 396. ödnolagh krypa .. .
stundom i skiwl RK 1: 3627. — gömställe, kula. thz diwr
som hawir mangh skiul älla boo (latibula) Bir 1: 200.
6) mark som erbjuder tillfälle att gömma sig undan,
skogsmark, ödemark? i utmark uppförda skjul, koll.?
kennis iak ... mik hawa saalt ok opiatet . . . mit
goz . . . meth allom tillaghom, innan gaard ok wtan,
i wato ok thörro, ii skoghe ok skywle, i quernom
ok tomtastadhom SD NS 1: 50 (1401). jord .. . medli
allom tillaghom, som är åker och eng, skogh och
skiwl, qwern oc qwernastadh ib 411 (l405, nyare
af-tkr.). then sama gaardliin . . . mädhir allom
tillaagh-om, när oc Herren, i waato oc thorro, skogh ok skiul
oc thompt ib 603 (1406). thwa attonga jordh . . . meth
hws oc jord, ängh ok akir, skogh ok skywll ib 2: 42
(1408). ib 66 (1408). FH 6: 157 (1491), 227 (1515). DD
l: 128 (1479), 137 (1487), 3: 217 (1483). — Jfr garþa-,
grinda-, huså-, liþ-, orna-, skogha-, skjia-,
utnäsia-, öia-skiul.
skiula, te skyla.
sklup, n. ? [Jfr lsl. skaup] gyckel, gäckeri. ena
ondha husfru maa man bäter näffsa mz skiup (ritu)
än mz käpp Ber 290. Jfr skop.
skiurta (skiorta: -o lv 3046; -om Su 151; Lf K
97, 98. skiordha BSH 5: 31 (15051),/. [hl. skyrta.
Fnor. skjorta] skjorta, a hans liiff ey klädher beedh
vtan een skiwrta all ij tädher Fr 965. lf 3046. Bil
798, 973. BSH 5: 3» (1505). i slingadom skiortom Su
151. mz golslingadhom skiortom Lf K 97. ib 98. Jfr
bak-, biskops-skiurta.
Skiut (skiUUt SD 6: 378 (1344, nyare aftkr.).
skyuth), n. [Fgutn. skiaut. Sv. dial. skjut. Jfr hl.
skjdtr, ro.] L. 1) häst tom brukat till resandes
befordran, skepa konung karl skiwth och fordenskap
till hans folch och till hans och theris tingh FH 5:
28 (1465). Jfr arbeidis skiut. 2) sto. taker
. . . häst eller skyuth annärs mandz SD 4: 466 (1335,
nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). en död
hest eller skiwt LB 7: 338. BtFII 1: 227 (1509), 230
(1509), 232 (1509). 73« anf. ställena dock möjl. att
föra till 1. jfr lösskiut. — skiuta bref, ». L.
— skiuta fiirþ,/. L. Jfr skiut-, skiuts-färdh. —
skiuta giirþ, /. L. — skiuts fiirdh (skiwdz
fiärdh BtFH 1: 159 (i507). skiwdz flärd ib 141
(1507). skiwdz fierdh ib 228 (1509). skiwdzfierdh
ib 164 (1508). skiwdz fierd ib 187 (1507).
skiwdz-fierd ib 263 (1508)), f. skjutsfärd, skjutsning. viliom wj
at the sculu änga skiutz färdher äller skiutz hesta
nok-rum maune göra älla oppe halda lfN 140. fhara j
skiutz-färdh SO 305. ffor thenno sware skiwdzfärdh som nw til
stwnder tha kan jak icke faa skiwtzheste til ath före
tiith hwad mik ther beho|f görs 7/S7/21: 7 (1498). för
treske i skiwdz flärd BtFH 1: 141 (1507). ib 159 (1507).
for treske om skiwdzfierdh ib 164 (1508). för treske
for lough skiwdz fierd »A 187 (1507). ib 228 (1509), 263
(1508). for skiwtz ffärdh (d. v. s. för underlåten
tkjutt-ning) ib 154 (1507). GS 70 (1499). Jfr skiut-,
skiuta-fürfi. — skiuts liäster (skjwss-), m. skjutshäst,
häst som brukas till resandes befordran. lf K 140.
tha begerade han skiwtz hästha aff thorn (bönderna),
tha swarade the, ath the wille engha skiwtz häst»
faa honom, swa togh han strax the sama skiwtz
hästa, som han hadhe fran wändel, lx (60) hasta, ok
reedh han strax tol älwekarleby BSH 5: 472 (lSll).
thet wii mötte lathe före hiit thet oss belioff görs al th
medh skjwss hester FH 6: 372 (1496). HSH 21: 7
(1498). kom kongh knrll wndhen . . . oppa en
skiwtz-host RK 3: (sista forts.) s. 149. — skiuts
iänik-niug (skiwdz jänckningh), /. fördelning af den
bönderna åliggande skjutsningsskyldigheten. dömdes
skiwdz jänckningh wtöffuer all saris soken BtFH 1:
187 (1507). dömdes skiwdz jänkningh wtöffuer alla
soken effter hwar theris krock tal ib 278 (1509). —
skiuts resa (-reysa),/. L. Jfr skiutresa.
skiuta (skyuta. skyta BSH 6: 115 (1506).
skythä ib 25 (1504). pret. skiuter. skywter SO
83. skywther SGG 132. skyter L. impf. skot.
skööt RK 1: 3445. Skot (kanske skriffel för Sköt)
ib 2: 6106. 2 pers. SkötZ MD 31. ref. SkÖtZ ib 27.
skösst ib 65. pl. 1 pers. skutom SD NS 2: 115
(1409), 119 (1409) o. t. v. 3 pert. skutu Bu 177; Gr
307. skwtu SD 4: 486 (i not; fr. början af 1400-ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
