Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skodhare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skodhare
388
skogher
292. minzska honum tho for thanka ok skodhau ok
ranzsakan som sni&lle män haua j sinom ordhom oc
gemingom ib 3: 469. — Jfr a-, be-, for-skodhan.
skodhare, m. 1) beskådare; en som ser till
ti. gifver akt på. gudh som hiärtans skodharo
(in-sptctor) är Bir 3: 171. Ber 156. almosan star mot
syndom, oc gud henne skodhare (prospector) skal
atir-gälla nadh them som hona giorde MP 1: 98. hannom
(biskopen) bör . . . vara grannan oc omhuxadan
skodh-ara (speculatorem) ath reghlan oc thässe
constitucio-nes ... hallas VKR 81. Jfr beskodhare. 2)
granskare. Jfr 1 lid her-, sko-skodhare.
skodhilse (scodhilsa/sr -e Ber m. skudhilse
Bir l: 20, 2: 172. skudilse ib 1: 356. skwdilse
LfK 79. skadilse ib), n. pl. och f. 1)
skådande, åskådande, ad fly . . . fanytta thinga syn älla
scodhilsa Ber 177. 2) betraktande, betraktelse, hans
pino skudhilse (consideratio) Bir 1: 20. minna nadha
skodilse ib 55. ib 240, (Cod. B) 351, 2: 29, 164, 170,
172, 3: 373, 375, 441. tekna skioldin andelica skodhilse
mins sons ihesu christi besko pino liulkin som skal
vara j vinstra armenom ib 381. swa mykyt nalkas iak
oc framgar i gudz widherkänuilse, som iak triffs oc
baatnas i mins eygna skwdilse LfK 79. mz tolke
aktan oc skadilse ib. i gudelikom skodilsom ib 163.
andelika skodilsa (contemplationis) idhkau Su 257. var
min siäl opfylt j thorn skodhilsomen mz swa store
glädhi Bir 8: 162. 3) omtanke, twäggia handa
skudilse som iak hafdhe til minna brödra Bir 1: 356.
4) undersökning, blodzsins skodilse LB 5: 293. 5)
åtskiljande, särskiljande, gaa . . . margh sma ok stor
creatur owir mauniii j yrtanna skodhilsom (so/lertia
et discretione herbarum) Bir 2: 315. — Jfr be-, 0-
skodhilse.
skodhiiing, /. Jfr beskodhning.
skoll (skofwl. skofwil. skofwel. med art.
skoflin), f [Z>. skovl] skofvel. hulkom ban
and-uordadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil
(scopam) til at opkasta hona alf grafwomen Bir 3:
88. skoflin är mykyt thun ok klen ib 89. skofwl inz
hulke the skullo vt kasta jordbina alf grafwine ib.
thässe skofwil är thorn thun ib. när nokor bliffwer
sywker redis skofwel oc spad[he] PM xxvii. Jfr
iärnskofl.
skogllboo, m. skogsbo, ss tillnamn, birgero dicto
skoghboæ SD 3 : 399 (1319).
skoghbygdll, /. skogsbygd, hwat holdir tho ära i
skogbygd eller i slätta landena GS 31 (1380). Jfr
skogs hygdh.
skoghelder (skogh eell), »». skogseld, wart oon
stoor skogh eell lööss Lg 3: 373.
skogher (gen. -ar i ssättn. skogs VGL1 M 14:
pr; Bu 506. skooks KL 298. dat. skoghl VGL I FS
2: 2. skoghe Bu 18; SD KS 1: so (i40i). scoghe
Bu 498; TB 73. ack. Skogh. SCOOgh SD 6: 498
(1345, gammal afskr.); FH 3: 5 (1353); DD 1: 137
(1487). skook SD NS 2 : 82 (1409). pl. -ar), m. [Isl.
skogr] L. skog. lifþo viþ nöþ ok sorgh ii skoghe
Bu 18. han fan diäwlcn ... a onom scoghe ib 498.
redhu kompana redliobone jwer thiokka skog ha Bil
877, foro om margh bergh oc skogha Lg 94. scodlia
än si’ogha äru skipana före TB 73. nv äru scogha
skipana före tha ägha the siw natta dagh fore läggia
scogha at rensa och siw nättir ägha scogha j fridhi
standa ib. nv äru scogha skipadhe kan omärkt fä a
scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiij
päninga huart hoffwdh ib. ib 74, 75, 77, 78. mit goz . . .
mäf . . . skogh ok al annor tillyfände SD 6: 149
(1349). ib KS 2: 82 (1409). mit goz ... ineth allom
tillaghom, innan gaard ok wtau, i wato ok thörro,
ii skoghe ok skywle ib 1: 50 (l40l). ib 411 (1405, nyare
afskr.), 603 (1406), 2: 42 (1408), 66 (1408). F/I 8: 5
(1353). DD 1: 128 (1479), 137 (1487), 3: 217 (1483).
cristina gaf ormomen hemlof tel skogs Bu 506.
leonit gik til skooks KL 298. flydhe han til skoghen
BK 196. drifs opta konungen til skoghen (d. v. s.
förjagas) MD (S) 202. warder konungen löpa til
skogen (d. v. s. fy ss fredlös) ib 233. ridha
mägh-in greffua skog Su 374; jfr mäiegreve. een skogh
ban heytor tiwidh RK 1: 690. alt thz vtan skogh
(söder om Tiveden och Kolmorden) war ib 786. ultra
silvam culmard quod dicitur uthan skog SD 2: 379
(1303, eft. aftr. hos Hadorph), cuilibet monasterio
owan-skogh (norr om Tiveden och Kolmorden) ib 574 (1309).
ib 3: 38 (1311), 4: 687 (1339), 5: 566 (1346). all annur
reþu ingyiild aff bondoin owän skoghii tyuiþ oc
kul-marþ ib 562. ib 567. Jfr Ovall, adv. 3. — i ortnamn.
siluam que dicitnr (för dicitur; berboschog SD 1: 725
(1278). spacium silue que dicitur wætorskoger ib 2:
85 (1289). jn suderskog ib 519 (1308). in haselbo skogh
ib 3 : 464 (l32o). in haqunatorpo scoogh ib 5 : 498 (1345,
gammal afskr.). ib 618 (1346?), 619. — Jfr afgudlia-,
aldin-, aidina-, almännings-, bast-, bya-,
böke-, döþviþa-, döfviþa-, eke-, fanga-,
gis-niiiga-, hiighna-, härads-, häsle-, ikorna-,
linr-, iiiatiz-, nuta-, näver-, paradis-, ruj>-,
ryþ-, ryþio-, skaf-, tiinber-, var-,
ödhe-skogh-er. — skogha aganga, /. L. — skogha aka, /.
skogskörsel, skogsäcka. TB 74. — skogha aviirkan,
f. L. — skogha bränna,/. L. — skogha diur,
n. [/«/. skdgardyr] skogsdjur, vilddjur i skogen, jak
skal wiisa til idher skoghadiwr (bestias agri) MB t:
377. Jfr skogs diur. — skogha gänga, /. L. —
skogha gånger, »». l. — skog|lar hug, n. l.
— skogha karl, m. = skoghmau. alla skoga
karla skulo koma in i byn sa leuge pa en dag eller
ij (2) BSll B: 219 (1507). — skogha märke, ». L.
Jfr skogs märke. — skogha ritdha, f. MELL
B 24:7 i var. — skogha rydsl (skoghä ruzl), /.
rödjande el. odling i skog. SD 5: 636 (1347). — skogha
rydhia, /. L. Jfr skogh-, skogs-ryþia. —
skogha skipail, /. L. fördelning af ållonskog
hvarigenom det bestämmes huru många svin hvar bonde får
hafva i skogen. TB 74. — skogha skipte, n. L. Jfr
skogh skipte. — skogha skiul, ». L. — skogha
skiiil, n. L. gräiisski/nad mellan skogar, skipthe i
tu bäggis byanua ägho, swa at hwar by wetli sin
skogh ok skogha skiäl SD KS 1: 257 (1403, nyare
qfskr.). — skoglia skyld, /. i Vestergötland till
kronan utgående afgäld för besittning af itttaga å
skog tillhörande allmänning, omnia bona domini
aru-widi ... a iuribus istis. vidolicet skoghaskyld.
land-skyld Si lagmanskyld, libora in perpetuum . , . reddiuius
k PXempta SF 1: 453 (" 1270’!. -— skogha tegher, m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
