Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sleskhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sleskliet
429
slinta
(blodet) mykit slämoglier oc fätcr oc seghor LB
5: 293.
sleskliet (sledzskhet. slisclieth), f. [Dan.
sledskhod. Jfr N. sloisk] inställsamhet; falskhet.
slcdzskhot oc bodregorij Fil 425 (1509). kan man fdgho
troo siithio tiil theris löso taal och sledzskhet ib
438 (1509). stiilomlis mot theris slisclieth och infüdh
fforrädheri ib 528 (1511, gammal afskr.).
slidll (sliidh), /. [Isl. sliilr] slida, skida, iak
vt-drogh init suürdli af sinne slidli MP 1: 220. stik tliit
swärdli i sina sliidh ib 2: 11. ST 353. MB 2: 167. Di
301. — omhölje, til thits syiilen skal wth aff
likains-ens slidli PM xxvii.
slidlin, f. slida, skida, hans swärdli sköt sik alf
slidhone tha Iv 2593. Jfr svärds slidlia.
slidhei m.f slida, skida, han drogli sit swärdli aff
sin slidlia Iv 2511. Di 71, 119. drogli han suärdz aff
slidho ib 302. lian slak sit sword i hans slida ib 66.
Samtliga de anf. ställena kunna föras till slidlia.
sli|ii, m. L. Jfr slii]ii. — sliþa rau, n. L. Jfr
slii|ia rau.
sli]irir, f. pl. L.
sliiia, /. [Jfr Ags. slefe, slyf. Nordfris. slief. Jfr
äfven N/it. schloifo] ärm! Jlik af klädnad! tha thu 011
skalk wid|| sliffona la tliu skär hona u|f ok lat lian
ga Al 2091. — ett slags kapjtai hcrran swepto
lik-ith j sinne slilfo (motse, ställe Bil 269 har wepn;
chlamyde supposita corpus collocavit) Lg 9i>9. — Jfr
slö fa.
slika (sligha. -ir, -te), v. [Mnt. slikcn] 1)
smyga, ther wt wildo the j staden slika UK 2: 2217.
han sligher fra thöm BSII 5: 133 (1506). 2) på ett
smygande sätt bemäktiga sig, i smyg cl. Itemligen taga
(ngt från ngn), wi wilioin kejsar dariuni gripa ok
hans borgh aff bonum slika Al 1274. — slika sik
til, smyga sig till, smyga sig in. j them til|ia . . .
slikte sik til ecu stuor skalkcr . . . oc staal wt aff
loniplct inaiigh kosteligen gulkar MB 2: 291. — Jfr
beslika samt forslikuiug.
sliker (sliiker. slijker. slyker. ». slikt, slit
VOL / Md 1: 5; 1 ’ML I Kr 4: pr.; BjR 25. slik
Bu 78; FI 1609 (på båda ställena börjar följ. ord
med [i, lliJ), pron. adj. [Isl. slikr] L. 1) slik,
dylik, sådan, så beskaffad, j sliko watiio äru tholkc
liska CO 978. stim slikt talar SD 1: 669 (1285,
gammal afskr.). för slikt walde ib 5: 375 (l34J, nyare
afskr.). slikt mate guji likan älskogha tända Bu 75.
slikt var Jiin skuld ok änghcn anuur ib 7S. for slik
fioMo |m suyinbo ok bannor ib. the oc marglia andra
slika rouelaciones Bir 4: 117. man loot honom godh
kläde skära ii slik honom hüffdo wäl at bära RK 1:
1297. 2) sådan, likadan, af lika el. samma
beskaffenhet. diäwlin leþos hanom slikar (i likadan el. samma
skepnad) soln lör Bu 172. — i förbindelse med följ.
sauii. tholik dryk man konungenom baar slikt sama
loot man i hans k aar Ii K 1: 1317. ban lik ther . . .
slikt sama wärk ib 3275. 3) lika stor. til thzta
talet aff hcdningom kom än annat slikt aff siria MB
2: 228. — särsk. i n. pl. el. sing. i fördubblande
el. mångfaldigande uttryck, giiium wir them tu slik
tiniä (dubbelt så lång tirl) SD 1: 668 (1285, gammal
afskr.). man skal taka synap ok latha til thridia del-
in af lionagh oc tionda delin af aniz ok slykt thu
(dubbelt så mycket) kanel LB 4: 346. ban haffde slijkt
try mera men (tre gånger flere män, tre gånger så
mycket manskap) än bådo the konuiiga MD 345. alf
enom näwa watn ma wardha slik tio mykit wädher
oc alf enom näwa wädher ma wardha slik tio mykit
elder MB 1: (Cod. B) 535 (i st. f. slik tio mykit
läses på de båda motsvarande ställena i Cod. A tholik
tio 88; former af tholiker i Cod. A motsvaras i Cod.
B oftast af former af sliker, se s. 569,). tho the
hafdho halft ther tio slik här (tio gånger så stor
här) the hafdho mot bonum än ga värn Fr 593. tha
war rytzauno kompani mclloui thera ok grawona wel
slikt tii (tio gånger så många) som tesso vplunzsko
waro RK 1: 1567. ban köpte hona foro siw sliik gull,
som hon var digbcr til (för sju gånger hennes vigt i
guld; VII sinnunt jafnþungt gull fyrir hana sem hon
stod; a flit or l’a sept fois pesce) FI 318. kouuiigiu
gifui lloros . . . swa uiykith gull bon var for sald
. . . siw slikt (Cod. B, C slikt gul) som hon dighor
är ib 1825. iak küpto ena mö . . . for siw slikt (Cod.
C slikt gull; hon vägha ma ib 1638. — n. adv.
såsom. til koounga ok herra ther om skilia, slik the
for gudh swara vilia FI 1609. — Jfr seliker.
Slikiarp, m. [Jfr Mnt. slike|’, äfvensom Mnt. [-slio-kor]-] {+slio-
kor]+} krypare, inställsam person! tallrikslickare,
parasit! giuer thot (o: kroiiona ingiald) lokaroni ok
lydda-rom, slikiaroiu (inotsv. st. Fragm. 15 har fliklaruin Jör
ttikrarum) ok smikraroiu KS 58 (145, 64).
slikk a (-ar, -adhe), v. [Milt, slicken] slicka,
med tungan bestryka. kom ther lüpando en hind . . .
oc slikkado änlite oc huffiiod opa barnit Di 121. —
genom slickande göra el. komma (ngn) att blifva (ngt),
med tvä ack. hwär sik ätliir ey niättaii han slikkar
sik oy flillan GO 555. — Jfr slokia.
slikka, se slökia.
slikning,/. Jfr forslikuiug.
si i 111, n.! [ hl. slini] slem. tz rensar niaghaii aff
si i ni LB 7: 172. Jfr si elli bol’, m.
slinibcr (slymber), adj. [Mnt. sliiu] 1)
dålig, svag. oy skal . . . syniii . . . wardha slyui oc slio
LB 3: 16. 2) slem, skamlig, mik iir sakt at tw
haffuer fant osigor slimau for en dausk man Di 74.
— Jfr sleniber, adj.
slillll ("il’),/. [A’t>. dial. slind. Jfr N. »lind] L.
sida. tha syntis soln thz vare eot låtit liws vin llio
mato suasom ona alin höght ok brofc ok lankt a alla
slindo Bir 2: 257. fyrnsliudado värö thoriiano. oc hwar
slindhen (Ittlus) liiölt j breddlieuno xx fiither MB 2:
115. stadhen war iiij sliudhoin satthor (in quadro
po-sita est) ib 367. Jfr Hugli nrsl inder,
fyraslind-adiier, fyraslinder, fyraslind otter.
sli||da, /. — sli||d|) born, ». hörn el. vinkel som
utskjuter från sidan aj’ en befästning, ä tiis floro
slindohorn wik iilla utskäkla boigliainur bauer (si
munilio muros habit augutares) KS S5 (208, 93).
slinga (-adher), v. [Jfr Mnt. Sli||gen] virka! i
slingadoni skiortoin Su 151. Jfr giilslingadlier.
slinka (impf slank), v. [So. dial. slinka. Jfr
Ags. slincail] krypa, smyga sig. han slank som ön olin
i paradis quisth MD 8.
slinta (pres. slither (för slinther?; Lf K 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
