Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - släkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
si äkta
435
släppa
och bliffue som aff ålder haffuer warit BtFH 1: 239
(1507). 5) slägte, slag, art. han skapadho hwart
thera iipter sinno släkt oc kyni MB 1: 74. hwart thera
(d. v. s. af lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff
andro tha tho födhas ib. ther aff wardha fyra kün
älla slektir i the sooth som kallas watn soot LB 3:
174. — Jfr blamanna-, hiirra-, iiitta-, kouunga-,
konungs-, ntländis-sliikt. — sliikta nian, vi.
[Jfr Mnt. slechtesman] slägting, frände, huar wil tha
sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald
komma KS 11 (26, 12). Lg 3 : 604. — pl. förfäder.
swa lifdhe tliin fadhir oc thine släkta män
(antecesso-res) Bir 3: 76. — Jfr sliiktis man.
sliikta (-ar, -adhe), v. slägtas, brås. hon skulle
a fadren ey slokta RK 2: 8332. hon släktadho ekko
vtan ätta Lg 3 : 499. — ref. slaktas, d. s. iak
släktas a hona Lg 3: 17. — Jfr vausliiktns,
äfvensom hugli-, vau-släktaåher.
släkte, n. [Mnt. slechte] 1) slägt, börd. hans
släkte wälborenhet oc ädhle födhe aff sik wärdogha
frukt Lg 3 : 262. ban . . . glumdho sith ärleka opphoff
oc släkte »6 263. 2) slägt, ätt, familj, hot]nas
(Ila-habs) släkte (cognationem) latho tho vtan israels
lieman oc tiäll bliffwa MB 2: 16. MD (S) 208. war
födher ... aff lnäktogho friborno slekthe Lg 3: 262.
war ganzska när kommen aff sancta gertrudz släkte,
oc tho thwa hälga iomfrwnnas aldogwudis oc
wale-trudis släkte ib 278. ib 343, 585. bon sporde aff hwat
slekte ban födder war Di 125. wil jach witä ... aff
hwat släkte jach är komin Va 28. a thu fula
förrädare och alt thit släkte ib 32. gud ban kenner wäl
mit släkte och wet hwo iach är ib. aff thz ypasta
slecthe war ban som j daninarcli wara kan RK 2:
8321. — slägt, stam. manasse släkte MB 2: 45. —
slägt, folk. för thins släktis (generis) augist oc
dröff-wilse MB 2: 169. at stridha paa sith eghit släcte ib
325. — Jfr iiitta-, kouunga-, konungs-, leona-,
inagh-, luödhernis-sliikte. — sliiktis inan, m.
[Mnt. slechtesman] person som tillhör en (viss) slägt
el. stam. andre manasse söner äptir theris släktis män
(juxta familias suas) MB 2: 45. t&sse äru manasse
söner som är iosops söner manköns mz theris släktis
män (per cognationes suas) ib. iuda släktesmän ib
us. Jfr sliikta nian.
släktinge? m. slägting, til släktingannas arff
PM 1.
slända, f. slända, spinnredskap bestående af en
kort käpp vanligen försedd med en trissa på el.
nedanför midten samt med en liten krok i öfre änden.
Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 124 f.
quinnor ärw snarth omwendlia som widh ]aar theris
eghon slendha MD (S) 301.
sliillgia (-de), v. [lsl. slöngva. jV. slengja] slänga,
slunga, grep the linno särkiana, oc slängde them j
then brännando rgnncn ST 105. tha ban (a:
hos-bondin) kom for portin, toko the tliri mennene ban
oc slängdon oppa then lösa hestin ib 51. ib 498. grep
keysarin sith blodh mz badhuni bandoin, oc slängde
vp j wiidhrith ib 95. hwan stadhin skilde eot
stenkast fran androm äkke swa stort som con gato kastat
nar han slängde af alle makt Bo 186. Jfr kring-,
sninan-slfiugia.
släpa (-adhe, -adher), v. [Mnt. slepen] 1)
släpa, draga, mz synom andkostom vsla siclenä
swn-derskoro släpäde ok slitu j tusando stykken Lf K 228.
ib 223, 230. Jfr slipa. 2) släpa, förrätta tungt
arbete, släpa ok träla BtRK 344 (l490, or ig.), for
dlienne her del, som iak haffwer slepatb ok liaffth
vmak fore FM 421 (1509).
släpan (slepen. sleppen), /. släpande, släp,
tungt arbete, han iir födher .. . til släpan oc träldom
Lf K 79. om honum skwlde saa wordlie löntli for hans
langlige, sware slepen och trotieniste BSH 4: 220
(1497). min store sleppen FM 290 (1506). HSll 18: 26
(1495).
sliipe, m. [Mnt. slope, f.[ släpa, ett slags sl/tde
som består af två stora, af grofva tvärslåar
sammanhållna .kälkmedar ocli som nyttjas till transport af
tunga saker der hvarest väg for hjuldon ej är banad.
lot ban slopar göra bata oc snekkior sunnau öffuer
föra 11K 2: 6066.
sliiperi (sleperii), n. = släpan. thet store
omak och sleperii BSH 5: 311 (1509).
släppa (släpa Bu 138. -ir, -te, -ter. impf.
sleffte RK 2: 7728), v. [lsl. sleppa] L. 1) låta
glida från sig; låta fara, släppa, med dat. släpte
fiskinom j watneno KL 12. bödh petrus . . . diäflum
som fördlio symon maguni at släppa banum j
wädh-rono: jämsköt släppte diäflano hanum Bil 105. manuin
släpto nektergalune ib 613. hwa sum fånga rättän
þyuf oc släpper hanom SI) 5: 378 (1344, nyare afskr.).
KL 44. släpto (dimiserunt) the siälene Ansg 179. swa
som nakor fughl ällir hükir ther hafwir fest nakra
bradh mällan sina klor ok näff än han höre liakot
liwdh släppir bradhiniie . . . swa ok diäflane nar the
höra mit nampn tha släppa tho siälinno Bir 1: 24.
ville thänne halla alt til dödhiu alt thz han hauir
mz orät än tha nar allo limiue vanskas nödhgadhis
ban at släppa thy ib 2: 98. — med ack. (el. en form
som kan fattas ss. ack.), släpto benin j een brun Bil 108.
the släpto petrum mz vit ok vilia ib Hl. slepto
dieff-wllin mannen ST 30. tlier wart thymoteus fangadir oc
. . . leffwandis släptir MB 2: 316. the danske angrade
... at the konung erie sa fra sik sleffte RK 2: 7728.
albani släpto sina hunda all yJ/4105. släpto them mot
them hunda här ib 4107. — med två ack. af hvilka
den ene är ett adj. han släpto them (griparne) lösa i
lukt Al 9100. han haffde two myss i sin handska . . .
han slepto först then ena löss . . . tha slepte han
the andra mws Di 165. 2) släppa, låta frånskilja sig,
lossna, ath limith tliäs lättaren släpper PM 14. 3)
uppgifva, gifva från sig. the monde ful ner andön
släppa RK 2: 3925. — uppgifva, afstå, ban släpte
(re-lir/uit) mz siälfs wilia thry landh wndhan lömsca rike
Bil 376. wildo ban . . . släppe danmark ib. — uppgifva,
öfvergifva, lemna, släppa sit hop oc tröst Bu 29.
nöpgh-a[ie cristet folk at släpa cristno ib 138. — obs.
öfvergifva, lemna i sticket; draga sig undan, i faa ecke swa
sleppa handlöst IISH 18 : 9 (1494). 4) släppa,
medgifva tillträde (till), låta komma (i), hoo räffuen släpper
i gaasa hopp RK 3: 2752. — släppa af, öfvergifva,
lemna, med dat. släppa aff thy offwlkompnado som han
haffwor tha i sinom handom at göra Lf K 190. — släppa
bort, släppa från sig. släp hona (visheten) ey bortli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>