Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smafisker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smnflsker
1 438
sninliiudskn
sinnüsker, ra. L.
sinafiiladher (smaa fääladh), m. [Jfr Fgutu.
smafilojii] småboskap. SO SO.
Sinaliet (-heet), /. [Mnt, sniaheit] smälek, skymf.
tlio small oth han them . . . giorde PK 235. for then
merkeligh smahect . . . som . . . erchibescop jenis . . .
lidhit och halft hafver BtRK 237 (1465, orig.).
Sllialliir]icr, m. liten smälthärd, fam bara copnr
skulu vara i hwariom smaharþ SD 5: 637 (1347).
smaiordll,/. [Fnor. smäjöri] småjord, mindre
jordstycke. i sma jordhom SD KS 2: 122 (1409). ib 133
(1409). — smaiordha mail, m. innehafvare af
småjord. BtFH 1: 307 (1413, Joh. Burei utdr.).
smak (smaak), ». = smaker 1. oy kwnnandis
känna ällir forwärffua nakot smaak andelikx (för
andelika) nadba Su 298.
smaka (-ar, -adhe, -adher), v. [Mnt. smaken]
1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck, mz . . .
tweni läppom oc tungone talande ok smakande MP 1:
197. dödhir man forma ey at smaka Bir 1: 333. —
smaka, smaka på, med smaksinntt undersöka, liempne
allermanncn iiii brödher i kcllaren til ath smaka 01
SGG 129. stäk ban handcna i kätillen oc wilde smaka
sodit li 123. — smaka (på), njuta (af), med prep. af.
smaken aff wart wiin Fa 30. — åhs. smaka ey för än thu
faar GO 620. — smaka, mottaga smakintryck af,
förnimma smaken af. sidhan hon hafdhe smakat vinit Bir
3: 24. smakadhe han ätikio ok bäskan galla MP 1: 39.
Su 203. — oeg. och bildl. smaka, njuta, engin thera
maiinanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu
smaka min sötma oc kost j himcrike MP 1: 194. ib
2: 145. smaka then othiiiikelica himerikis sötman Bo
101. ib 102. Bir 1: 178. smakadhe jak the glädhina
swa som sötasta kost ib 3: 237. — smaka, erfara,
förnimma, komma i erfarenhet af, mottaga intryck
af. nar thcsso thingin smakas äru the besk som
etir Bir 1: 43. thu smakadhe moor af minno snille ok
visdom än nakre andre ib 142. han . . . smakar ey
andelica gerning vtan kötlika i’j 2: 115. Ber 140. the
predicaninna ordh smakado bon swa sötelika VKR v.
sinakadhom vi ey dödh KL 415. MB 2 : 407. MP 1: 55.
— smaka, känna på. the loto them smaka polöxe
liacka RK 2: 8973. 2) smaka, hafva smak, väcka
smakförnimmelse, manna war . . . swa smakande (Cod.
B täffuiande 559J aff sik siälwo, som renast»
hwotc-brödh mz honigli MB 1: 324. — med dat. thz (näml.
brödet) smakadhe (Cod. B täffiado 559) . . . hwariom
epter sinom lösta MB 1: 324. ib 323. vatlin smakadhe
(ändradt fr. tliäfkadlie) honom bivtir en nokor annar
drykker Lg 785. är ey vndir at honiim smakar ey min
licanime vtan sua som bakat brödh j oghne Bir 2:
115. — oeg. thin ordh . . . smaka lustelika j
niunn-enom Bir 1: 267. — med dat. ihosu nampn
smakadhe hänno swa sötelika KL 35. ib 79. Bir 2: 213.
thässen ordliou smakadho discipulo ey alzstingx väl
Su 392. — smaka, framkalla behagliga
smakförnimmelser hos; framkalla behagliga förnimmelser hos, behaga,
med dat. jak vil ey sköta älla akta faghirt älla fwlt
. . . oc ey minom smak smakande (sapidum) älla
van-smakande Bir 3: 171. thu äst then sötme ... j hulkom
som os smakar alt got (in rjua omne bonum sapit
nobis) ib 1: 126. vm mill snille smakadhe honom älla
thäktis ib 68. ib ISO, 3: 24, 416. än tha at alt thz j tik
är, haffwer gudhelikin snille aldra fägherst prydh oc
ornerat tliog besynnerlika smaka os wslom thina
hälg-asta spilla Su 202. — väcka (behagliga el. obehagliga)
förnimmelser, behaga, om lukt. med dat. mik smakadhe
(sapuit) sötlikaro wärste dön än thin sötasta lok t Bir
l: 339. — Jfr viilsmaka, vansmakande.
smakan, f. smakande, smak. MP 2: 230. Su 281.
Jfr foresmakan. — smakaua öl (smakaae
öll), n. samqväm hvarvid öl undersökes el. afprofvas.
bör allermau sex brödher til smakaue öll liempna SEG
113. komma fflero til smakane öll ib.
smaker (-ar), m. [Mnt. smak] 1) sapor, smak,
smakintryck, smakförnimmelse, eg. och bildl. hafdhe
swa beskan smak j munnenom VKR xvin. läggbir
man sinaps frö ällir röthir innan most swa at ban
faar ther krapt aff ok thöf (för tliäf) ällir smak
LB 4: 344. the liälgha kirkia offrar . . . wars herra
likarna oc blodh vnder wiins oc brötz smak oc
lik-nilso MB 1: 181. behallir godliir drykkir sins smakx
sötma Bir 1: 333. then eterlikc sniakin ib 3: 22. ib
1: SO, 146. nakra the litther älla smaka samman
blanda, som engoledhis kwnno samman komma ällar
bliffua Su 6. iak thogh swa stora boghswalilso . . .
mz alzskons sötlima oc wällust oc aldra sötasta smak
Lg 812. hwar som älskoghin är. ther är äkko
är-uodhe. vtan sniakin som callas sapiencia Bo 109.
siäl-in hon kännir fatikdomsins lokt . . . tholimodzsins
oc alla al|dra dygdha smak ib 116. ib 145. 2)
gu-stus, smak, smaksinne, aff likamins sinnom, som äro
syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42. mz
war fäin sinne mz höriso oc sinne oc godlio minne
mz smak oc thäff oc godlie lukt Al 7185. lusta the
(kryddorna) smaken Bo 133. faa sötma j smakenom
Bir 2: 51. andelikin smakir wäghi mer än likamlikin
thy at andelikin smakir ändas äldre ib 1: 237. —
Jfr osniaker samt smak.
smnkt,, f. [Mnt. smachtj svält, hög grad af
hunger. the waro nor döde aff smakt RK 1: 1369.
smal (smaal LB 7: 152. small), adj. [Mnt.
smal] smal. war ban small i sit liiff Di 12. ib 130,
245. LB 7: 152. födis ter sma madka vtaff . . . oc äro
. . . langa oc smala som orma ib 253. teu smala
veg-breda ib 269. ib 243. — tunn? manga fruso saa tho
finge skam the hadhe smala stüffla RK 3: 1003.
smaleker, se siniileker.
smnliindinge, ra. = sinaliiudiuger. bent
sma-lendinges hustru SJ 345 (1468).
smaliindinger (-lenningh SO 47. pl. nom.
sma-ländingiär UplL Kg 2. smalauþingia SML Kg 2.
smalänningia MELL Kg .7: 1. smalenningia
KrLL Kg 7: 1. smalänninga SML Add. 1: 7. dat.
smaländingium 1’p/L Kg 2. smalanþingium
SML Kg 2. smalenningum SML Add. I: 7; alla
dessa pluralformer skulle dock kunna föras till
Sllin-liilldillge), m. L. Småländing, ss tillnamn, bcnd
sma-londing SJ 345 (1468, på fyra st.), bent smalending ili
(1468, på två st.). SO 47.
smaliilldskn (smaalensca),/ Småländska,
Småländska språket, Småländska munarten, stadhin . . .
som heet luza a hebrezco oc nuta skoghir a
smaa-lensco MB 1: (Cod. B) 548.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
