Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stenvägher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stenviigher
503
stighi
stenrägher (steen-), wi. [Jfr N. steinveg] väg
som bildas ef stenhällarl liwilcken skoug som
bc-gynnes öster ifrSn mitt sweedh wijdh een stoor steen,
liwilcken ligger wijdh ett stoort bärgh, och rollier alt
thett bärgett inn til een steen wil g, som ligger till
niehls inonsson och pa wiister sijilhan sweilhet, tha
ligger fürbe:de styckie upp i högsta biirgct, och sedhan
föllier thot samma biirg in till stenwägen igen DB
1: 151 (1493, nyare afskr.).
stern», se stirdlinn.
stia, f. [Isl. stia] Jfr svinn stia saml stighia.
— stiogalter, m. gält som gödes i stia, gödgalt. MP
1: 3io.
stiborþ (stiibordh KrLL B 34: pr. i var.
sty-bordh ib. stigbordh KrLL B 34: pr. stighborth
MF.LL B 26: 4 i var. stiffbord KrLL B 34: pr. i
var.), n. [Fdan. stibor[i] L. stiglord, dammlucka, tillf
. . . hyölt juno ovdhen spnrleka, som stibordct watnet
i qwitrnenne, än nw hnffwcr thu takit fra stibordit,
oc strüniar wt liwart thz ordh wti tik är, som watn
i forsen Lf K 143.
stigli, n. [isl. stig] Jfr fot-, fram-stigh.
stiglia (stiigha HK 3 : 2030. stighia Bir 2: 186,
5: 52. pres. stigher. Stiigher BK 3: 3751, 3799. impf.
stegh. steegh Iv 642; Al 8921; 11K 3: 3421. steigh
Ml) 8. Stek Di 241. 294. stägh L.; Bu 12. pl.
Stighu Bir 4: 158; Lg 3: 179. styghu HK 3 : 4080.
Stigho Bo 210; Gr 206. part. pret. Stighin), v. [Isl.
stiga] L. 1) stiga, taga steg, träda, ban stegh
vppa öuärsta trnppona a thöm litla stighanom Bo
200. hau steegh a sin gangara Jv 642. gaymas stegh
aff hiisto BU 658. Di 145, 294. ryzo hertoghen stigher i
holit stora HK 3: 3S01. ban . . . steegh i ecu bolk ib
3421. tliaa stegh haghen j färiana Bi 241. the
swän-ske styghu i landh mz eona hasth HK 3 : 4080. ib
3751. nar the stigho vppa landit Bo 240. ridder steen
paa aalandh stigher HK 3: 3740. wiidh stäkit fiik han
stoorth mecn . . . ban ey kunde mz skiipp ther
gyn-om komma thy kom han i större waanda thy ban
motto ther stiigha tiil landa ib 2030. the . . . stigho
. . . til sinna hästa Gr 266. — uppstiga, uppfara,
om Kristi himmelsfärd. Jiiir han tel himna stägh Bu 12.
— stiga, taga (steg), liwart thz fiät the stighu Bir 4:
158. — stiga, trampa, klcnasta frwgha oc swa stolt
at hon gat ey stighit fullo fiäto a iordhina (super
ter ram ingredi non valebat nec pedis vestigium figere),
fore sin blöta harund MB 1: 430. niadhkir hulkin som
liggir vm viuterin suasom dödhir ok the som
frani-ganga . . . stighia oppa (calcant in) hans bok Bir 2:
186. ban steg sa fast at stenana roku for lians föter
hwar hau fram steg (hann trai sva fast griotid. at
vp geck er frir fotom hans vard) Di 77. — stiga
(ifver), gå (öfver), hoppa (öfver), tho som fatadhe
wardha widh at tho widherfresta at stighia owir
mwren Bir 5: 52. — bildl. öfverstiga, öfverskrida.
engoledhis sculu the (cellerna) stiglia ofuir thessa
maattona VKR 43. 2) rycka, tåga, gå. ban stiigher
aastadh mz mykit moodh HK 3: 3799. 3) bestiga.
han stoogh ensamen mwrin först Al 8921. — stiga
upp el. in i. cristne män [lorjio eigh stiglia (per
sea-las a trender e non auderent) sta [ten Bu 496. sanctus
georgius . . . tröste þem stigha staþcn ib. stigher
nokor man mins herra koiiuiigsens fäste vtan ellir
jnnan hafui forbrutitb si th liiff KG 66. — stigha
sik, stiga (ned), diäffuulen segli til he]uite steigh
MD 8. — stiglia a, stiga på, gå på, taga steg. the
. . . stigha annan wägh fastelika a . . . annan wägli
wilia the ey fästa fotin MB 1: 226. — stigha af,
stiga af, stiga ned (från häst el. annat djur som
nyttjas till ridt), klärken . . . stegh af Bu 26. Iv 180.
RK 3: (sista forts.) 4470. Jfr afstigha. — stiglia
in, stiga in. tliaa kom haghen mz eth större skep ther
stek konung gunnar jn Di 241. Jfr ilistigha. —
stiglia Ilijier, stiga ned. tornet bog[ie sik som buglia
ni[t tel iorþ ... at cigli þorpte fa[n]gcn flöia. vt(an)
stegh androm foto niþ ok flyþc Bu 173. at han vilde
ey stigha nidher aff korsscuo Bil lis. Jfr nidher
stigha. — stigha np, 1) stiga upp. gå upp,
uppstiga, fa[n]gcn . . . stegh up ini tornet, som fät
var högst (ad summitatem turris conscendit) Bu 168.
the . . . samman bundlio stegha widh stegha, oc stighu
opp (näml. på taket) Lg 3: 179. — om Kristi
himmelsfärd. ban . . . stegh vp til liympna MP 2: 30.
2) stiga upp, stiga i pris. er frvetaudis, ath rogli
spännen stigher vp i j marek PM 369 (1508). —
Jfr upstigha. — stigha ut, stiga ut. petrus . . .
stegh wt w skipino Bo 240. — Jfr be-,
fraill-stiglia.
stigher (stiigher. -ar), m. [lsl. stigr, stigr]
slig, gångstig, eg. och bildl. ryinde diiiwlen räddar,
ok crökte vm cring corsot stenogha stigha ok þrnuga
Bu 498. ib 152. ban . . . reodh liinlik stiigli Iv 643.
cen stigher myo Al 4703. henne war okuiiiiogh margen
stigit RK 1: 797, iir jak . , . fadher allas thera som
äptirfölghia minna ödhmiuktz wägli oc minna
budh-orda stigh Bir 4: 103. ib 102. — ss tillnamn, ingeldo
stigh SD 2: 530 (i308). — Jfr biärgha-, gen-,
glappa-, kirkio-, löp-, |nordh-, vil-stigher.
stigher, m. [Ä. l an. stig, se Dyrlund i Aarb. f.
Nord. Oldkynd. 1885 s. 265 f. Jfr Mnl. stige. A ~nt.
stig] eg. stege, trappa (med tjugu trappsteg); slig,
antal af tjugu, vid räkning af fisk. Jfr Falkman, Om
mått och vigt 1: 453 /. en stijgli torsk SO 290. ib 306.
stigher, m. eg. ett slags transportredskap el.
fordonf slig, mått motsvarande tjugufyra tunnor, ss
kol-mått. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 290;
Dyrlund i Aarb. f. Nord. Oldkynd. 1885 s. 267. |iänne
kolaren aghär hwarn syknän dagh giua atcrtan
niato-korgliä som foghäten lägger ym alt bergbit. hwar
[tättä forsymär. böte þre örii firi hwarn stigh. som
honom brister SD 5: 63S (1347). om kool, mothen
ther omm schall wara effther szom gammolt haffuer
warid sex backorra j en halff stiigli DD 1: 168 (1499,
gammal afskr.).
stigili (obl. kas. stigha. stighia Bir 2: 273,
274. stegha Lg 3: 179, 402. med art. ack. stighan
Bil 799; Bir 1: 268. stegan LfK 185. dat.
stighanom Bil 799; MB 1: 218, 219; Bo 199, 200; Bir
1: 268. steganom LfK ifö. pl. nom. stigha Bo
199. ack. Stigha Bir 1: 26», 2 : 254. stega RK
2 : 7620; MB 2 : 234. Steeghar It K 3: 3791, 3807.
steegar ib 3s40. dat. stighom MB 2: sn. med
art. ark. stighana Bo 199. dat. steghomen Lg
3: 179), m. [lsl. stigi] L. 1) stege, synis bon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
