Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - strykan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stryka»
521
stränger
. . . strök sin öghon mz handomen Bil 864. strök
lian öghonin hans Bo 152. strök sik twiirt ower
hals-bastet sit LfK 142. kommo . . . leonen . . . oppa
hwilkas halsa han sina handli lagdho, strykandes
(d. v. s. smekande) them, oc klappandes Lg 3: 466.
— med prep. augustinus tliedis hanum ok strök vm
hans öghon mz sinne handli Bil 653. sanctus marc|ius
. . . wätto niuld mz sinom raka ok strök ifuor sarit ib
249; jfr 4. 2) bestryka, gnida, han liit . . . banna
hwk stryka mz hans blodhe Lg 3S1. hon ma . . .
stryka henne (lifmodern) mz iitykio LB 7: 28. skal
man stryka sig hart med hwast hö ib 263. 3)
piska, mz gilslom struke the han oc slogho MD 15.
4) stryka, breda ut (ngt pä ngt), sanctus ieroniinus
. . . wtli took een tlioorn som in war gangiii j fotin
oc strök ther oppa saluo ST 474. tha took then
forritdharin oc strök forgiptilso oppa fiädhrena ib 531.
LB 7: 288. lagen aff grön diil struken oppo (nämt. på
bölden) ib 265. ib 266, 9: 105 . 5) afstryka, aftorka,
stryka ren. iak se en vänastan ionkara stunda for þik.
ok stryca (tergentem) þin sar maþ linno kliiþe />’«414.
na[ta]lia . . . |mo þerra sar ok strök mz selke ib 520.
Bil 804. saa gregorius . . . guz änghil stryka sith
swärdh hlodught (gladium cruentatum detergeus) ib 714.
Iv 2525. thy thörkadhe hon them (fötterna) mz harono
at hon hafdhe äkke niir sik nakat thz som giifuaro
älla dyrare var. mz hulko hon matte them stryka Bo
75. G) genom strykning aflägsna, stryka bort,
aftorka. tha ban strykir swettin af änlitino Bo 188.
ban . . . strök alt orent blodh oc fylsko af hänne
mz sinom klädhom KL 267. — utplåna, utrota, wil
iak stryka (delebo) alt thz aff iordhinne som iak
hawer skapt MB t: 167. ib 169, 344. ST 9, 3S7. 7)
stryka, afstryka el. borttaga rågen på. duo carpe
or-dei planate wlgariter dicte strucno carpe SI> 4: 392
(1334, gammal afskr.). 8) stryka, genom
strykning komma att glida; draga upp. han strök sinä
armar (strycr vp ermina) oc skulde twå sinä händer
Di 103. — stryka, genom strykning komma att glida
ned, nedfälla, tha stryker han hättä aff hoffdhe sina
AS 59. sigh skipmannornen at tho latin sköt stryka
säghlin (vela deponant) Lg 251. 9) stryka, löpa,
gå; genom strykning el. lopp bilda, med innehållets
ack. the (myrorna) struku ther om ena rand (slogo
en krets deromkring) Al 9398. — stryka af, t)
afstryka, aftorka. strök hon af them (o: tara) oc
thyrkadhe fötrena mz sino hare Bo 75. 2) stryka
af genom strykning bringa att glida af. strykh aff
gulfingran ok arwodha for brödh GO 57. — Jfr
afstryka. — stryka bort, stryka bort, aftorka.
qwinnor . . . struku bort swettin ST 235. Jfr
bort-stryka. — stryka i, genom bågsträngens
neddragande (i bågens lås) spänna? tha drog||o the thera
tygh vpa ... ok stiuko thera armborst i the skyttor
ok tliora kompani RK 1: 3796. — stryka up, stryka
upp, draga upp. hwar som ... mz vredz mode kastar
sin klädhir aff eller strikär sino ärme op SGGK 105.
— Jfr be-, hu])-, ivir-, pa-, til-, ut-stryka.
strykan, /. Jfr liu]istrykan.
strykare, m. Jfr skogsstrykare.
stryker (strych. strukir. struch), m. [Jfr
lsl. strykr äfvensom K. stryk] stark vind? ström i ett
Ordbok II.
vattendrag? ss tillnamn, fiuwidus strycr SD 1: 91
(1167-85). fynwith strukir ib 93 (1167-85). fynwidus
strych ib 95 (1167-99). finnidus struch ib 141 (1200?).
strypa (impf. -te. part. pret. strupter MD (S)
245), i’. [.V. strypa, stri|pa] strypa, gripo the mannen
oc styrpton (för strypto; jugulabant) ban MB 2: 110.
hwar wille then andra mz handli strypa RK 3: 2253.
ban wart aff enom strupter j häl MH (S) 245.
striikkia v. [A’. strekkja. Mnt. strecken] sträcka,
utsträcka, at ban . . . seger . . . hwrv ban vi 1 sträckic
sin dwk innen jwl xx (20) alnö länger BSll 5: 469
(i5ii). Jfr utsträkkia.
slriikkilse (sträckelse), n. pl. sträckning, epter
. . . laiitzsins sträckelse HSH 39: 42 (1481).
sträkiiiiig, /. Jfr liaiidsträkning.
strängelika (strängelige. strengelige.
strengelig. strenglika. komp. strängelikaren
/’3/15), adv. [Mnt. strengelikeii, strengclik] L. 1)
med ifver, med allvar, med kraft, wppa thz hwar
skwlle thes strängelikaren stridha PM 15. 2) med
allvar, med eftertryck, kraftigt, beswär iak tik
strenge-lica LB 7: 22. — meil eftertryck, strängeligen,
for-biudom wij strängolige SO 162. — med allvar, med
eftertryck, skoningslöst, strängt, at wi hafiium ey swa
strenglika rätt ijfui them som brutit hafua BtRK 35
(1371). tom bör , . . hafwa en wandh strengelig j
sinne hand ok nepsa thorn som göra illa MD (S) 258.
— strängt, skarpt, hårdt, at wij ider megit
strengelige skulle haffuä till scrilfiiat HSll 18: 14 (1494).
hwre i haffde nw nylige strengelige och wredelige
talith till en karl j stocholm ib. — Jfr stranglika.
strängellker (ack. f. strengeligha Gers Frest
5i. strengeliga BSH 4: 112 (uss). n. strenge-
lighit Gers Frest 20), adj. sträng, obeveklig,
nog-räknande. eth stronge] igh it ok trankth samweth Gers
Frest 20. j hans strengeligha rätlnvise ib 51. vid
rikesens strengeliga hemdh oc plicth BSll 4: 112 (1486).
Jfr straiigliker.
strängelikhet(strenglighet. strengligheth),
f. 1) stränghet, hårdhet, menniskian kan snarane
kome ygon oppa en godhan wegh mz sakthmodikhot,
en mz alth for stora strengclikhet Gers Frest 11.
2) ss titel (jfr striillger, adj. 4). mith hicrtha war
sa forstockath at]| jach ey eth ordli frainbera kwnne
och ey mykitli bethre hans strengligheth (om
riksföreståndaren Sten Sture) BSH 4: 252 (1500). min
thiensth idher strenglighet . . . widherwisendes ib 258
(1501, till marsken Svante Kilsson). — Jfr strailglik-
liet, stränghet.
stränger (pl. strängiar. strängier SO 305.
stränger ib 291, 293, 305. dat. strängiom), m.
[lsl. strengr] L. sträng, rem, snöre. 1) sträng, tåg,
lina. bildl. han hu]th oc aa tiissen strängh (d. v. s.
var med härom) RK 3 : 2804. 2) ankartåg, annat
ankarit . . . fäst ok bundit mz tivem strängiom
(fu-nilius) Bir 2: 172. 3) ändlina på fiskenät. Jfr
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 215. när strängiar
skole skiutas på grundh ... tå skiuto hanipnefougten
försto sträng SO 291. hwilken som rörer eller Hötter
annarss stränger ib. hwilken som torskar medh annars
stränger ib. jngen sättio sijna str&ngiar till gruudz,
förr än 8 dagar cffter oloffzmässa widh sijna 3 mark
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
