Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stänkiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiinkiarp
542
stöta
tosis locis quoties movet caudam, maculat et aspergit
appropinquantes) Bir 3: 137. the äru like stäukilse j
heto vatno ther bränne ok smitta alla thorn som thz
stänkc ib 135. niiolk ran aff lians renlifuis lieamma:
för än blodh. ok stänkto riddarins clädhe som han
halsbiog Bil 128. — Jfr be-, bort-,
suuder-stiink-ia samt ostiinkter.
stiinkinre, m. Jfr sunderstiiukiare.
stän kil, »i. L.
stäukilse, ii. pl. 1) stänkande, spridande. Jfr
ivir-, snnder-stiinkilse. 2) redskap hvarmed
man stänker, stänkqvast, stänkborste. the äru like
stäukilso (aspersorio) j heto vatne ther brännö ok
smitta alla thorn som thz stänko Bir 3: 135.
starke (starke 11K l: (LRK) s. 215; MD (S)
254. starka Di 92), /. 1) styrka, kraft, thz är
mot natwrina stärke Al 7078. bon (brynjan) war swa
godh at engen man mz nokro makt eller stärke kunde
brytä en ling sunder j henne Va 20. — särsk. styrka
med afs. på strid, alf maulik makt ok dighor stärke
viisto riddara thera leek RK 1: 1097. haffdo tw äu
xij manna starkii tw hade äy macht at sluss mz
hanum Di 92. fnsholt sprang fram a mykla storko,
oc tog swerdit mellan drakans keffto ib 84. hwein
ban kan wiune mz sinne starke (i rim m. merke)
MD (S) 254. ib 231. RK 1: (LitK) s. 215. 2)
styrka, makt, krigsmakt, tha sampnadis hertoghane
bådo ok foro a bender landamerke mz maulik makt
ok dygher stärke RK 1: 2651. ib 3189.
Stärke piira? f. primus spinosa Lin., slanbår,
stärkebär? miölk er tha godh och sterke pärwr (för
stekta pärwr ?) med swcker LB 7: 94.
stiirkia (stärka, -ir, -te, -ter), v. [.i. Dan.
stærke] L. 1) stärka, göra styf, styfva (med
stärkelse). huru systrana skulu sik wakta ... aff
stärkt-om ällir pärssadom klädoni Bir 5: 103. aff stärktom
klädom oc persadhom ib. 2) stärka, styrka,
befästa. gudz lagh skulo ökia oe stärkia gudz hedher
MB 1: 481. ban . . . stärkte thera tro MD 43. 3)
styrka, uppmuntra, tha alexauder hafdhe thorn swa
stärkt Al 3291. — stärkia sik, stärka sig, hämta
krafter, samla styrka, darius stärker sik alf ny Al
2523. siik paa nya ath stärko RK 3: 3878. — reß.
stärk i as, 1) blifva fast; lägga sig. om
vattendrag som tillfryser, thet wil frysa och swndith sterkis
BSH 5: 157 (1507). medhen swndith will stärkas ib.
2) stärkas, blifva stark, sidhan israel begynnado at
stärkias oc dogha MB 2: 46. — Jfr forstiil’kia.
stärter, se stiärter.
stätta, f. Jfr kirkio stiitta.
stiivi, ii. Jfr rastävi.
stöþinger, m. Jfr enstöþinger.
stöf, II. [D. stov. Mnt. stof] 1) stoft, dam. aff
örss war stöff ok mykit trangb RK 1: 1405. 2)
det hvarigenom stoft el. dam upprifves; stäk, bråk,
buller, bullersamt el. oroligt uppträde, tagbar thetta
stöwit war alt äu t 11K 1: 3912.
stöfladlier, p. adj. klädd i stöflar. jak war
stöffl-adh och sporadur och hästane waarc Tör dören BSH
5: 211 (1507).
stökke, se stykke.
stöld, se styld.
stöpa (impf. -te. part. pret. -ter. stöppter:
stöppt Fil 4 : 83 (1499). Stöffter: Stöfft FI 1068.
imperat. stöp LB 7: 3l), v. [lsl. steypa] låta stupa
el. falla öfver ända; hälla, gjuta, utgjuta. 1) stöpa,
’gjuta (en flytande massa sam skall stelna till
fasthet). thässa materian! (d. v. s. saken el. händelsen)
lätu romara mosterlika göra mz stöptum malm Bil
375. 2) stöpa, gjuta, genom stöjming forma, gyutha
äller stöpa eth affgudh MB 2: 124. stöpto sik een
kalif aff gul ST 9. han lotli stöpa ot liknilse aff
kopor äpther sik ok sin hcsth falka Di 279. a huart
vikskardh tha ma man linna aff kopar stöfft op a
thän mwr ij fogbla (för op a thän mwr foghla?)
liknilse ok andra diwr (sitr d hverju vig skar di fugl
eda dýr, steypt af eyri ok ggllt) FI 1068. ’/j tunna
stöppt lodh Fil 4: 83 (1499). m iern sleffwa at stöpa
lodli mot ib 81. 3) genom öfvergjutnmg med
vatten (på aska) bereda (lut), tag dwffwa skarn oc bren
til askoo oc stöp ther Iwth aff LB 7: 31. — Jfr
saman stöpa samt blystöpter.
stöpare, t». Jfr gryto stöpare.
stör, m. L. Jfr gardh-, stikil-stör samt
stav-ur. — störa las, ra. L.
störa (-dher), v. [.V. støyra. Jfr lsl. staura]
omgifva el. inhägna med störar, affhcnder han sigh
then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omstwnght
är DD 3 : 229 (l490). Jfr llllistöra.
störker, störkia, se styrker, styrkia.
störiual, ». L.
störning, se styrkning.
störta, se styrta.
stöt, ra. [Jfr Mnt. stöter, m.] stöt, stötel,
mortel-stöt. i mortare mod sy th stöth F/1 4: 83 (1499).
stöta ("ir, -te, -ter), v. [Milt. stöten, lsl. steyta]
L. 1) stöta, träffa med stöt, hårdt och häftigt
vidröra. bernardus stötte ban mz foto Bil 786. Di 138.
thän första riddara ther ban mötte ban liardhelika
mz sinne glafuio stötte Iv 2312. Fr 568. mz fwlla
makt wij them mötte liwgge ocli slogo oc mz
glaff-wonne stötte UK 3: (sista forts.) 6036. ban stötto
bonne gantzka osaktä och wäkte henne opp aff sömpnä
Va 34. stötis . . . vinstre sidhan ok knosis Bo 109.
myn hielm myn brynia ok myn plata skal warda aff
hodnoni mannom stöt RK 1: 308. skipit stöttis i
storm-onom af bylghiom Bo ill. thetta skipit är hans
lik-ame. stöttir ok ältir af diäHaunn frestilsom ok sinom
girnilsom swa som af bölghiom Bir 1: 36. ib 3: 177.
thera hofwodh . . . stötis aff vädhar stormom ib 116.
swa som starkt wiidhlr ok stormando stötte ok mödhe
mannin ib 1: 276. — stöta, ofreda, dyäffwlliu glöme
at stöta thöm mz frestilsom MP 2: 57. 2) stöta
(ngt emot ngt), bringa (ngt) i häftig beröring (med
ngt), at thu skuli ey stöta thin fot vidh sten MP 2:
56. — stöta, häftigt föra el. framdrifva, widike . . .
stötto sin fot a rcsens sida Vi 138. 3) stöta, skuffa,
drifva, konungin stöttir af diiiflenom oc slaghin swa
som oskälifcit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom.
kom löpande Gr 291. alexander bödli et banl op böta
oc lät then resan ther i stöta Al 7456. 4) stöta,
med stötel krossa, konungin . . . loot stöta swart salt
... i hwasse ätikkio Gr 277. tag ena örtli som heter
yres . . . ther skal man taga rotbena aff och torka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
