Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - subtiliera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
subtiliera
544
. sujire
oc subtilth oc gynom gaar a]la kropzins styrk LB
3: 25. augusti iiiti är mikyt subtil oc rädolikin ty
han gonger gynom al kropzins kraptor mz sinom
hila ib.
subtiliern, r. förfinas, förädlas, lätos j liffsens
wathn til at subtiliera LB 9: 106. alskona salth
ha|fwer natwr til at ganga j gönom oc stadfästa oc
subtiliera j eldenom PM xli.
subtiligll (-legh), adj. [i. ]Jan. subtiüg] Jin;
listig, listigt el. slugt uttänkt, vp rekna naghra
subti-legha ok listigh forsath Gers Prest 1.
subt iligbeu (sup-), adv. [Ä. / an. subtiligen]
enkelt, titan öfverflöd, skal man huar elftor sin ardh
oc stadghe eller staath holla sig suptilighen wel och
inattelighen oc icke i öffuirllödighot I.B 7: 179.
subtiligliet, f. [Fda», subtilighod| djupsinnighet,
det som iir djupsinnigt, at tonkia ok gnvnda
subtiüg-het MD (S) 207.
suj) (sodh. sod. soodh. saadh LB 2: 46. 47),
n. [Isl. sofl I 1) kokt vatten (användt vid diskning
och tvättning), fno ta ok ilhydc . . . slogho snodli (af
senare hand ändradt till swdh) a han ok orent watn
(aquam utensilium super caput ejus frequenter
funde-bant) Bil 582. the begutu ban mz sodh oc diska watn
Lg 586. ST 58. 2) vatten hvari ngt blifvit kokt,
afkok, dekokt, hlandhor man bonne (malört) mädh
mcrkio ok tomprar hen na sodh tha dnger thz ffore
gwla sooth LB 2: 45. nvta är ädle yrt . . . then som
haffuir härden bwk skal drika henne sodh ib 3: 66.
henne soodh dugir for tannawärk ib 67. än man twå
sik vpta ii heuna (körfvelns) sudli ib 5: 81. enula
alandh sudhit alf hänne tha hon är sudhin drukkit
rensa lönlik siukdom ili. ib 2: 46, 47, 3: 56, 77, 4: 345,
350, 5 : 80, 7: 10, 148 o. s. v. tak hyortha horn ok
skalf aff ok sywdh j wathn thre köth wella (för
som thro köthwella? jfr ib 7: 152) ok lath sudith
rindha gynom jth kläde ok tak aff sudith optha
munnen fullan »6 2: 57. — afkok på kött, vatten hvari
kött blifvit kokt, spad, såd. soino badho ban siwdha ok
fla ok sidhan sudhith a hänne sia FI 1735. han hengde
sin kätill offuer elden, oc hiog hanum full aff ormens
köt. tha thz war sodit, stäk han handena i kätilleu
oc wilde smaka sodit Di 123. sodit liop nidor i halsen
ib. tagh kötit oc osyrdha brödit oc sätli thz vth vppa
the bärgx hallena oc gywt sodith ther vppa MB 2: 86.
— soppa, köttsoppa, baadho sudh oc köt oc alzkona
annat sowil VKR 37. — spad eller soppa som gifves
hundar, thz (för then 1) sithir opta a doomstool ey
kan skipta bundom swdh (catulis dare ius) GO 1059.
MD (S) 242. 3) sås. ilta kyllinga köt oc stiikta
kyklinga mz eno sodhe aff ätikio eller wiin oc godliom
yrtom LB 3: 19. 4) kokt kött? kosten schal hollas
.. . meder tliua skynckar, ok fara köt, som tilbör
med fyra faat grytastecch, eller annat sodh (för sofl?)
SO 193. — Jfr kiütsudli.
Slid 11, /. [Isl. süd] sammanfogning; sammanfogning
af bräder lagda med kanten öfver hvarandra, af
sammanfogade bräder el. plankor bildad sida af ett
fartyg, skeppsbord, swa skal thu göra archina . . . hon
skal wara ftwgliurslind nidhan op owcr bunknn, oc
sidhan skal swdhin oc thakith iubyggias, at hon
wardher ekke widhare owan än euna alna rwm (fnit
. . . ar,-ha in fnndameuto quadrala ... ah angulis in
arcum conscendens, donec in cubi/e summitas ejus per.
Hcitur) MB 1: 168.
suilharster (-erster), adj. superi, sydligast, til
sudharst, till längst i söder, offwirwan iosue alt
land-itli j härgliomon oc til swdherst (terram mnnianam
et meridianam) MB 2: 33. — Jfr sy]ll’i,
Sllllll-nrster.
sujier (syþir L. södher), adv. [M. suJr] L.
1) i söder, the aff säui konio byggia wärldina swdlior
oc öster MB 1: 174. bärghit som är swdlier widh thz
nidhra betheron ib 2: 48. wi haffwm wärit öster och
wiist, nor och suder äldre mäst Va 54. 2) åt el. mot
söder, i sydlig riktning, the . . . bygdho . . . wärldina
fram sidhan swdlier oc wäster in til iorsata. haff MB
1: 3. ib 178. skodha . . . badho nordbor oc swdlier (ad
aquilonem it meridian) ib 179. ber erik far södher
UK 3: 1370. ib 1368. — i ortnamn, jn suderskog SI)
2: 519 (1308J. sudhérfala VGL IV 11: 1 i var.
sudlier-widlier ib i rar. — Jfr viistersudlier. — Slid||er
lit (Södher wth), adv. söder ut, i söder, eth jordha
rwm som ligghor myllan swcdhiiinc södher wth (ex
parte australi) och gardonom norwth SD 3: 614
(öfvers, fr. si. af 1400 talet), sendis idlicrt folk södher
wth BSII 5 : 80 (1506). ib 178 (1507). tha . . . then eue
siwko är staddebr nor wt, then audre sudor wt i
sokiicnä FH 1: lio (1492, gamma! afskr.). — Slid lier
ut pa (södher wth pa), adv. söder ut, på
sydkanten. atli the äre lupne nw aff skeren ok södher
wth pa FM 308 (1507).
slid||er (södher. söder), ».? [Isl. suir] söder.
— i slid||er, åt söder, i sydlig riktning, swa at
präst-in wänder sik j söder Bir 4: 85. — i söder. bild/.
jach liawor swarath lionum i nor, thot ban begeradhe
i södher BSII 5: 274 (l508). — mot sudlier, mot
söder. gar ban (o: änden) wth til vaca oc gaar
fram-delis til zabiilon mot swdher MB 2: 51. — til sudhers
(til suillier), åt söder, i sydlig riktning, aff tlläs
twngo som wiindis til swdher MB 2: 41. sik
wänd-andis ... til swders widb forssén ib. ib 48. — mot
söder, i söder, til swdhers (ad meridiem) äru ephei oc
al clianan landh MB 2: 36. ib 35. som bodlio j
bärgli-oinoii til swdhers ib 69. j öknena ther hans lotther
war til swdher widh arath ib 70. — undir sudher,
mot söder, lotten som tilfwl judo släkt . . . som är
fran ändlio edom, jn til öknoth som kallas sun, vndher
södher (contra meridiem) ti) ythersta delin widh
swdhra platzen MB 2: 40. — Jfr suillier.
Slldberlilllinr, m. pl. L. Söderjinnar, södra
Finlands invånare, lagman offuer swderfiniio Fil 2: 104
(l437, nyare afskr.).
Slldlierlaild, n. sydligt tand. foor abraham i swdher
landen MB 1: 196.
suþerma[ier, m. L.
sudliersidlia (södersijda: -an BtFH 1: 50
(1477, nyare afskr.)), f. södersida, presten scal ha|fua
syne werkestiider ffry i then offro forssén, enskylt pa
swdhersidhone Fil l: 33 (l45.i, gammal afskr.). BtFII
1: 50 (1477, nyare afskr.).
Slldliertorn, n. i söder beläget torn. thz
södertörn loth han bemanna UK 2: 2087.
snþre, se syþre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
