- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
551

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sunder krosa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smulor k rosa

551

smider’’lösa

smider krosa (synderkrosa Bir 4: 111. syndir
krosa. söndker krosa. syndir krossa Bir 2:
24. söndherkrossa. söndlier krossa), r.
sönderkrossa, krossa, the . . . skulu suudirkrosas af pinoni i
heluite som agna j komaxom suudirkrosas j trysningh
MP 1: 140. Bir 4: 111. naar koniingh karl haffde . . .
söndherkrossat saiictam amalbcrgam Lg 3: 314. barnet
laagh swnderkrosat ib 379. ban . . . söndlier krosadhe
allan hemta lekarna oppa the hwassa stena ib 053.
huilkit . . . qvinna nampn then fförgifftogha ormsens
huffwdh söndlier krossat haffuer ib 614. tbykte honom
som een stoor steen ofwir honom hängde, oc wilde
oppa han falla oc sundirkrosa ST 479. Bir 2: 24. skal
mins hiärta dyrue syndir krosa ban ib 25. ib 26. Jfr

krosa smider,
snnderkulder (-kölder /..), >». /..
sunderkulla (synder- L. sunderkolla L.
synderkolla L. sunderkulli L. synderkulli
L. sunderkolli i.), adj. (i användning närmande
sig ett subst.) L. af olika kullar, half syskon, om nagher
jordh godz. som äro kirffues barn tilfalne medh arff
epth-er theris swndberkullo FII 1: 149 (1494, gammal afskr.).
dömdes niarota lauris dotter aff portas sin fäderne och
möderne liggcndis i samma stad til skifftis mz syne
stigw moder och sunderkulla BtFII 1: 289 (1509).

sntiderlika (snnderliga Di 57. sonderlige.
synderlika. syndirlika. synderligha.
syndh-erliga. synnerligha RK 2: s. 345.
synnerliga MB 2: 29. sonderligä. sönnerligä.
snnd-erlik Al 3913. Swnderlik ib 5765 (på de båda
sistn. ställena i rimsl.). synnerligh), adv. [Fnor.
suiidrliga. Mnt. sunderliken] L. 1) i afsöndring,
för sig själf, männene hafdho syndirlika eetli hws
tlier the skuldo bidhia vth i oc qwinnonar hafdho
serdelis thera hws ST 419. ban sa thorn alla nakna
gunga . . . alla mär.nena swnderlik fra qwinnor ok
barn Al 5765. — särskildt, hvar for sig. wi bidbiotn
idlior alla oc liwaru idhra synderlika at i thet breff
wilen insighle BSII 2: 115 (1400). alla theuiia före:no
åttionios oc hwar thera om sik sitnderlika loffwar iak
... att halda SD AS 1: 47 (1401, nyare afskr.). ther
waro preste . . . tilskikkade som skulle taglia
folksens offer och offra thz frantdolis hwar prester
symlli-oiiiga sinom gudh PK 225. tha alle apostoli waro
swndirlika i them landom som war herra hafdhe them
til sänt Lg 36. sa iak ther een foghla skara . . .
the suugo mz swa söte toua . , . hwars thera röst
var sunderlika sik ok värö tho allo (för alla el. alle)
saman liik (allir pessir fuglar sungu sinuni röddum svd
sampykkiliga, sem allir hefii eina, ok söug pö hverr
peirra sinn söng) Iv 434 . 2) särskildt, i
synnerhet, specielt, framför allt. suuderlikä oss afiänkiändc,
þet wi aghum warä wäriände ahlrä änkior oc
fa|ior-lösä barnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.).
suiidher-lika befälir jak til hans nadli min swen . . . hatius
eriksson oc mill pilt olaf ib AS 1: 514 (1405). rikcsins
män tha togho at qwijdha syiidorligha engelbertz
sweena RK 2: 2744. MB 2: 29. jach . . . stadhfäster
. . . allä the priuilegia och frihether, som . . .
kon-wngli karl . . . sk ar ii borgere . . . wiitli oc giffuit
haffitä, sonderligä, at the mwghä tholfri segla af oc
til i lödhäsc köpstad BSH 5: 35 (1505). gudh . . .

giffuo them ther nadher tiil . . . rigisins verff swa
begaa, at ther longlighet gangn och bestand niaa
epterfölighe, synnerligh thenne vtskotne landzeiide
tiil lise och vndzs&tuingb FM 572 (1513). ban . . .
giordho them witerlikt ... al sina färdh ok hwatli
ban hafdhe wuiinith mz swärdli ban wntbödh them
thz sunderlik liwru porsida honum a händer gik Al
3913. Ber 246, 262. Di 57. konung magntis haffde ban
swa kär for andra riddara synderlika säiir RK 1:
1003. — på ett synnerligt el. specielt sätt. iak latir
mik syndirlika vm thein wardha ST 156. hade gudz
nad ey sonderlige waret HK 2: 9609. ib s. 345. Su
263. — synnerligen, särdeles, i hög grad, mycket, thz
gör mik syiidorligha wee at jak skal ban swa siiillan
see RK 1: 3654. sönnerligä godliii wellner HSll 19:
70 (1505). — Jfr besyiuierlika.

smiderliker (sundherlig: -liga PK 219.
synd-erliker: -lika BSH i: 182 (i38i); SD AS 1: 235
(nos); 11K l: 3i76 syndherliker. synderlick:
-liche VKR 9. syndlierlig. synnerlig: -liga PK
■M. sönnerligh. n. sunderliket Ber 254.
synder-liehit VKR 29. syndirlichit ib 4i. pl. nom. n.
synn-erliken MB 2: 83), adj. [Isl. sundrlikr, sundrligr.
Mnt. sunderlik] 1) särskild, speciel, han gaff
liwar-iom land oc mark hwariom iw sin sunderlik park Al
»710. gifna ther synderlichit orioli til VKR 29. ib 41.
Ber 254. thetta alt keiinomps wi . . . aff . . . boo
jons-son hafwa ananiath ... ey Ifor ärfd boot älla nokon rät
sculd . . . wtan aff hans synderlika gothwilia oc
nadli-oni BSII 1: 182 (1381). alf sönnerligh gwnst och
god-wiliä ib 5: 35 (1505). aff arffuith trollis syndherlig til
skyndban FM 232 (1505). skolum ... wi särdeles göra
honom günst tak oc kärlek för liwaria ena hans
syudh-erlika wiilgäruigli LfK 94. hwru honom try
synner-liken tekn wordho giffwon Aili 2: 83j jfr 2. minom
synderlika win SD AS 1: 235 (1403); jfr 2.
clostir-sins synderliche thiäimra VKR 9. — (?) haffwer jach
saniansankat aff gamb]a foreldrona kröuekar aff
synnerliga folko gäruinga (för gärninga alf synnerliga folke
el. gärninga synnerliga aff folke?) som tha kalladis
gete och sidhan kalladis göta eller gota PK 219. 2)
synnerlig, betydlig, stor. ban gaff them synderlika
gaff-wo RK 1: 3176. sundherliga syndher l’K 219. hade
tho ther ena swndlierlika samqwemdh ib 225. — Jfr
besynnerliker.

smider lösa (synder-, syndir-), v. [lsl.
sundr-leysaj 1) lösslita, äftre stamuin syndir löstis

(solvebatur) aff bylgliionna makt KL 175. 2)
upplösa (ngt bundet), syndir lösa the korgha som ban
hafdhe förra saman bundit KL 201. hon syndirlöse
thorn (snarorna) alla Bir 2 : 200. — bildl. upplösa (ett
band el. en förbindelse), the sundir lösa (dissolvtmt)
wal t band Bir 1: 166. 3) uj,plösa, splittra,
sönderbryta. the skulu vara starke suasom the män for
hulkra handom nitirin syndir lösis (dissolvitur) Bir
3: 80. thz bikit älla tiäran. mz liulko noa ark war
sniordh ok tiiiradh, ther ey bölghior ok ey wädhir
formatte sundir lisa (quam nec procellæ nec ven ti
dissolvere potuerunt) ib 1: 179. — abs. thu skal
göra i archiuno flere rwm, oc brädlia mz thy biki
innan oc vtan, at enkte ma sunderlüsa vtan enskona
blodh MB 1: 168. ST 388. 4) upplösa, sönderdela.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free